Politik

Kunskapssamhället – Sverige och Silicon Valley

Debattartikeln i DN om den svenska forksningspolitiken är utomordetligt viktig. Skall Sverige klara sig i det nya virtuella kunskapssamhället så måste vi givetvis prioritera forskning. Silicon Valley – och då speciellt Stanford University – är ett bra exempel på vad en upplyst forskningspolitik kan åstadkomma. De flesta startup företag här i dalen har startats av studenter eller lärare vid Stanford eller Berkeley. Google är bara det senaste exemplet på det. Jag bor själv bara några kvarter från det hus där Steve Jobs växte upp och entreprenörkänslan sitter i ryggmärgen på alla här.

Just samspelet mellan forskning, riskkapital och en pool av smarta programmerare och ingenjörer är det som gjort Silicon Valley så framgångsrikt.

Idag kommer en ny faktor till, dvs den brain drain som idag sker till Indien och Kina. De flesta företag i Silicon Valley idag har sitt utvecklingsarbete i Bangalore i Indien. Jag har själv daglig kontakt mer utvecklare i Indien, och det fungerar mycket bra.

Problemet för Sverige är på sikt hur man kan konkurrera med forskningscentra inte bara i USA utan också i Indien, Kina, för att inte tala om Ryssland och på sikt även andra länder.

Skype t.ex. har sitt utvecklignsteam i Estland. Jag jobbar själv med ett utvecklingsteam i Belarus. Så den gamla traditionella Silicon Valley modellen gäller inte längre.

Men det finns en gammal traditonell anti-intellektuell inställning i Sverige som vi måste skaka av oss. Även de mest rabiata republikanska politiker i USA har ofta akademiska grader. De gör dem inte mindre galna, men de är inte okunniga. Cheney t.ex har en Fil. Lic, och Rumsfeldt en fil kand från Princeton, inte kattlort.

Det är alltid konstigt att se hur många svenska politiker, som t.ex. Carl Bildt, som helt saknar akademiska betyg. Det här tror jag är ett allvarligt problem för Sverige om vi skall hävda oss i dagens allt tuffare värld.