Amerikanska IT-löner och arbetsvisum
Posted Under: IT
Jag brukar få en del frågor om amerikanskt arbetsvisum och IT löner. Så låt mig sammanfatta vad jag vet. Jag bloggade om det för ett tag sen men jag har en del färska detaljer som kan vara intressanta.
Den första är att trots alla utlokaliseringar så är IT-industrin i Silicon Valley definitivt på frammarsch och många – men långt ifrån alla – företag letar f.n. efter kvalificerade IT ingenjörer. Det är viktigt att man lägger märke till ordet ‘kvalificerad’. Det betyder i stort en computer science examen från KTH, Linköping, Uppsala, Lund, Challmers eller Stockholm. Vi tar fallet där personen ifråga är nyutexaminerad utan någon speciell arbetserfarenhet. Förutom gedigna baskunskaper i datavetenskap så krävs också mycket bra programmeringskunskaper i C, C++ och/eller Java. Datasäkerhet, dvs krypteringsalgoritmer, är också mycket hett, liksom nätverkskommunikationer och databaser. PHP, Python Perl, Ruby mm är av mindre intresse.
Den som får en intervju, och man börjar idag nästan alltid med en telefonintervju, kan vänta sig att få en programmeringsuppgift som man får lösa direkt i telefon. Det viktiga är inte vad man har gjort utan ens framtida potential. Och det är speciellt viktigt att man är ambitiös och brinner för IT och för vad man kan göra med IT.
Jag brukar själv ställa en fråga som förvånandsvärt många har svårt att svara på. “Om du fick ett friår med full lön, vad skulle du då göra?” Förhoppningen är att man beskriver ett spännande program man skulle vilja skriva. Det är alltså de tekniska kunskaperna som är det viktigaste, men också förmågan att lösa problem och att man verkligen brinner för IT.
Så kan en svensk IT igenjör idag få jobb i USA? Både ja och nej. Personliga kontakter inom amerikanska företag hjälper mycket, men även om man har sådana måste man vanligtvis gå följande väg: Först får man vanligtvis ett J1 visum som är till för s.k. internships och som varar i upp till 18 månader. Ett sätt att få ett sådant visum är t.ex. om ett företag behöver hjälp med en svensk version av sin programvara. Sedan, om man är riktigt bra, så kan man få ett H1B visum som räcker upp till sex år. Efter det kan man sedan, kanske, få ett s.k. Green Card, alltså permanent uppehållstillstånd. Efter det kan man, om man så vill, efter fem år bli amerikansk medborgare. Det är dock utomordentligt ovanligt idag eftersom få vill ge upp sitt svenska medborgarskap. Och man kan leva hela livet i USA med ett Green Card.
Så lönerna då? Vad tjänar man som nyexaminerad IT ingenjör här i Silicon Valley Den allra senaste informationen som jag har är att startlönen ligger på mellan $55 000 och $75 000 i årslön. De flesta får ett erbjudande på mellan $60-$70 000. Till det kan också läggas aktieoptioner, som kan vara värda mycket stora belopp om företaget börsintroduceras eller om aktierna stiger.
Men innan någon vindar med ögonen och springer till Arlanda för att ta planet hit så kom ihåg att lönen bara är en liten del av ekvationen. Levnadsstandarden i Sverige och USA är i stort desamma. Levnadskostnaderna här i Silicon Valley är mycket höga, arbetstiden mycket längre och de sociala förmånerna obefintliga. Så om man gör en detaljerad jämförelse – som jag gjorde för några år sedan – så kommer man inte att finna några egentliga skillnader.











Hejsan, du skriver att du gjort en detaljerad jämförelse för några år sedan när det gäller svenska och amerikanska förhållanden (inom din bransch förmodar jag). Är det något du har skrivit om tidigare eller har du det bara i “huvudet”? Låter som intressant läsning iallafall.
Hej Johan: Nej jag bloggade inte om det, men låt mig se om jag inte kan göra om den.
I stort tog ja en 25:årig student som börjar jobba och som sedan jobbar i 40 år och går i pension vid 65. Vi talar alltså om vad man inkomster och utgifter under ett 40:årigt arbetsliv. Jag räknade sedan med att personen i fråga gifter sig och får två barn.
Vi tar lönen och drar sedan ifrån utgifterna. En faktor som höjer den svenska lönenivån avsevärt är t.ex. förmåner som föräldraledighet, längre semester, fler helgdagar, fri universitetsutbildning. Om jag minns rätt fick mitt fiktiva svenska par två år mer ledigt på 40 år, vilket alltså är ett avsevärt plus.
Eftersom de förmåner man får här i USA är knutna till företaget så förlorar man dom om man förlorar jobbet. Och det kommer man att göra ett par tre gånger under ett helt arbetsliv.
Jag skall som sagt se om jag kan göra om undersökningen igen. Och jag misstänker att det som då inte kommer att finnas några större skillnader.