Skofetischisterna på Stora Torget i Uppsala
Foto Det Progressiva USA. Skomakeri i San Mateo.16/3/2006.
Jag måste erkänna att jag hajade till när jag såg det här skomakeriet i San Mateo tidigare idag! Jag har inte sett en livs levande skomakare på år och dag. Uppstoppade sådana på olika museer ja men inte ett riktigt skomakeri med en livs levande skomakare som det här. När jag växte upp låg det i många år ett skomakakeri på Stora Torget i Uppsala. Låt mig beskriva precis var det låg. Om man ställer sig mitt på Stora Torget och tittar upp mot Carolina så låg skomakeriet längst in i det vänstra hörnet på torget. Ligger det möjligtvis kvar? Det var ett litet kyffe allra längst in i hörnet.
Den som har läst Marion Dönhoffs underbara ‘Kindheit in Ostpreußen’ vet att man för hundra år sedan på sin höjd hade ett par finskor som man tog på sig alldeles innan man gick in i kyrkan och sedan tog av sig innan man gick hem i sina träskor.
Bertie Wooster och hans kompisar som Gussie Fink-Nottle i P.G. Wodehouses böcker har alla damasker eller ‘spats’ ovanpå skorna för att skydda dom. Skor var dyra så sent som på 30-talet. Idag är skor billiga och de flesta av oss har säkert ett dussin eller fler. Det är ett litet och ofta förbisett tecken på välstånd.
När jag växte upp i Uppsala låg det alltså ett skomakeri på Stora Torget. Skomakarn hette Walter Wollter. Han var på något sätt släkt med skådespelaren Sven Wollter, sade han i alla fall. Han drog till sig en massa konstiga typer som stod utanför på torget i sina gröna Lodenjackor och bara hängde. Det visade sig vara ett gäng skofetischister från Borås som hade organiserat ett frivillgkompani som skulle resa ner till Rhodesien för att kämpa för vit makt i Afrika. Som ni säkert vet så är skofetischister från Borås ett synnerligen farligt släkte. Wolle, som han kallades, väntade på en stor koffert med läderstövlar som sades ha tillhört det tyska kejserliga gardet i första världskriget, och Boråsarna ville inte resa utan riktiga läderstövlar.
Stövlarna kom aldrig och skomakaren började misstänka att fetischisterna tänkte – sko sig – på hans beskostnad så han ville inte förbli vid sin läst och stängde helt sonika butiken och Boråsarna reste hem igen. En upplevelse rikare men andligt och speciellt skomässigt fattigare.
De preussiska stövlarna dök sent om sider upp på Moderaternas partiexpedition i Stockholm där de låg i flera år innan Bo Lundgren hittade dom och tjatade till sig ett par som han sedan vägrade att ta av sig. Han sägs t.om. ha sovit i dom.
Ett skomakeri i San Mateo alltså, en liten idyll i vårregnet.
Kul att du tog upp det här. Jag bor i Borås nu och fick höra om dessa “vit-makt-dårar” förra veckan av en vän. Så jag håller med, det verkar vara något väldigt underligt med skofetschister från Borås.
Dock intressant att det fortfarande finns sk. hantverk med inriktning på en sak, i detta fallet skor. Jag tänker lite på smeder och slöjdare osv. De dör ju ut mer och mer så det är alltid intressant at se lite “riktigt” arbete.
Jodå, skomakeriet finns kvar i precis samma hörn av torget och drivs av en “riktig” skomakare — åtminstone såtillvida han vägrar befatta sig med skor av konstläder. Jag blev avsnäst när jag kom med ett par dylika och ville ha ny sula.
Skrubben: Whao, det var roligt att höra! Så mycket annat har förändrats i Uppsala att det är roligt att veta att åtminstone skomakeriet är kvar. Det, domkyrkan och slottet
Danne: Bra påpekat, och jag tror faktiskt att det är just för att en skomakare är en hantverkare som jag lade märke till det lilla skomakeriet i San Mateo. I en allt mer automatiserad värld så finns det allt färre handverkare kvar. Jag pratade med en kinesisk möbeltillverkare här för några månader sedan som sade att den traditoniella möbelkonsten nu snabbt dör ut i Kina. Förhoppningsvis kommer vi kanske att få robotar som kan utföra såna här jobb i framtiden.
Ligger det inte en tebutik där? Och ett kafé ovanpå?
I Uppsala alltså
Jo, skulle du kunna beskriva hur fel på en server egentligen går till? Data chips celler som går sönder? Satan som utnyttjar naturkonstanterna å låter goda människors intentioner spelas ut?
Oskar och andra: Om någon har en digitalkamera och litet tid vore det kul att få en bild på skomakeriet i Uppsala. Jag sätter gärna upp den på min egen blogg.
De två skomakarna kanske kan bli vänner. Vem vet vi kanske t.om. kan starta en kontaktsajt för skomakare.
Jag gick förbi och tog en bild på skomakeriet och försöker lägga med den här. Om det inte går finns den på
http://hem.bredband.net/lindcons/DSCF8288w.jpg
Göran: Du skall ha stort tack! Ja där ligger den, precis som förr.
Det här skulle faktiskt kunna bli början till en ny slags bloggning. Dvs man tar bilder på samma saker i olika delar av världen och jämför.
Om nu skomakaren hade kommit ut och frågat dig, ‘hörrudu, varför plåtar du min butik’ så hade din förklaring låtit så krystad att han aldrig hade trott dig.:-)
Tack igen!