Mycket talar för att USA kan komma att genomgå en sällan skådat samhällsrevolution när Bushs mandatperiod äntligen löper ut i januari 2009. USA idag är som en gigantisk tryckkokare som hålls i schack av den allt mer impopuläre presidenten och den intoleranta Kristna Högern. Det faktum att endast sex senatorer i veckan vågade rösta för ett amerikanskt tillbakadragande från Irak i slutet av året visar att Bush fortfarande håller landet i ett skruvstäd.

Barack Obama

Men trycket för förändringar bara ökar och USA är idag som ett samhälle som väntar på nya ansikten och nya idéer. Ett generationsskifte är i faggorna och det betyder att Hillary Clintons position som demokraternas standarbärare blir alltmer ovisst. Demokraterna vill inte se bakåt utan framåt, och Hillary har visat att hennes strategi kommer att bli att precis som John Kerry segla så nära Bush och republikanerna som hon kan i hoppet att vinna över ‘moderata’ republikanska röster. Knappast en inspirerande ledare för dagens ungdom.

Demokraterna letar nu alltmer febrilt efter alternativ till den gamla misslyckade politiken och ett Hillary-nederlag. En del vill ha Al Gore, men nu nämns allt oftare Illionissenatorn Barack Obama som idealkandidaten.

Det intressanta är att om Obama skulle ställa upp så skulle det kanske kunna leda utrikesminister Condi Rice att också ställa upp. USA skulle plötsligt kunna få ett presidentval med två afroamerikanska kandidater. Inte dumt för ett land som avskaffade apartheid så sent som för 40 år sedan! Barack Obama har givetvis en blogg som kan läsas här.

Hur det än går så jäser det i USA just nu. Det är som vid Stalins sista år. Alla fruktar makthavaren men drömmer om en ljusare framtid.

Charles Babington har mer i Washington Post:

Obama, a first-term Democratic senator from Illinois, seems to be hitting the right notes these days. During Senate recesses, he has been touring the country at breakneck pace, basking in the sudden fame of a politician turned pop star. Along the way, he has been drawing crowds and campaign cash from Democrats starved for a fresh face and ready to cheer what Obama touts as “a politics of hope instead of a politics of fear.”

His office fields more than 300 requests a week for appearances. One Senate Democrat, curious about Obama’s charisma, took notes when watching him perform at a recent political event. State parties report breaking fundraising records when Obama is the speaker.

The money he is bringing in for fellow Democrats is shaping up as an important influence on 2006. And the potential Obama is demonstrating as a political performer — less than two years after his elevation from the Illinois state legislature — is prompting some colleagues to urge him to turn his attention to 2008 and a race for the presidency. Obama has made plain he is at least listening.

“I think he is unique,” said Illinois’s senior senator, Richard J. Durbin (D). “I don’t believe there is another candidate I’ve seen, or an elected official, who really has the appeal that he does.” As for the 2008 presidential race, “I said to him, ‘Why don’t you just kind of move around Iowa and watch what happens?’ I know what’s going to happen. And I think it’s going to rewrite the game plans in a lot of presidential candidates if he makes that decision.”

Obama deflects such talk, while not ruling out a presidential candidacy. The speculation is as much a commentary on the state of the party as it is on Obama. The Democrats’ most prominent likely contenders — such as Sens. Hillary Rodham Clinton (N.Y.) and John F. Kerry (Mass.) — are figures who have been in the public eye for many years and wear scars from earlier controversies.