Bush och Hitler, likheter och kontraster
Jag har börjat läsa Ian Kershaws magistrala Hitlerbiografi i ett försök att förstå vart USA är på väg och hur Kriget mot Terrorismen kan komma att sluta.
Jag är fullt medveten om att Bush och Hitler inte har mycket gemensamt, men kontraster kan vara lika intressanta som likheter.
Hitler var en djupt störd och extrem rasist och hysteriker, en produkt av den lägre medelklassens Fin-de-siècle Österrike. Bush är en rätt typisk produkt av den amerikanska överklassen som växte upp i en atmosfär av överflöd och ansvarslöshet.
Hitler var ateist, Bush har blivit pånyttfödd kristen. Hitler var en av världens mest effektiva demagoger medan Bush verkar lida av någon slags talfel. Han behärskar inte ens det engelska språket. Ingen av dom kunde skriva, som Hitler bevisade med Mein Kampf. Och båda har varit helt ointresserade av hur världen utanför ser ut. Varken Hitler eller Bush hade rest utanför sitt lands gränser. Av de två är det patetiskt nog Hitler som framstår som den mer kulturellt intresserade. Bush har inga intellektuelle vänner, känner inga konstnärer, inga musiker, inga författare.
Hur kunde två så olämpliga och okunniga och fanatiska män få makten i länder som var de mest utvecklade och mest sofistikerade i sin tidsålder?
I början av 1914 var Tyskland sin tids supermakt. Den tyska vetenskapen, teknologin och kulturen var världsledande. Man hade fler filosofer, konstnärer, musiker, författare, uppfinnare, forskare än något annat land. Så hur kunde ett sådant samhälle släppa fram en så liten och begränsad och tarvlig man som Hitler och hur har det amerikanska samhället, vår tids supermakt, kunnat producera en så begränsad man som Bush?
Att den okultiverade busen Hitler kom till makten berodde på Första Världskriget och Wall Street-kraschen 1929 som traumatiserade Tyskland på samma sätt som Bin Ladens terrorattack mot New York och det efterföljande Irakkriget.
Både Hitler och Bush har sökt och funnit sin popularitet i krig även om Bush till skillnad från Hitler skolkade från sitt krig – i Vietnam.
Krig fyller helt klart ett djupt psykologiskt behov för båda männen och när kriget inte går som de vill så står de där alldeles handfallna. Irakkriget måste fortsätta av samma orsak som kriget på östfronten måste fortsätta för Hitler.
För Bush spelar Iran idag samma roll som Sovjetunionen spelade för Hitler, och resultatet av det expanderande kriget i Mellanöstern kan komma att bli lika katastrofalt för Bush som fälttåget i Ryssland blev för Hitler.
Det pågående slaget om Baghdad liknar allt mer slaget om Stalingrad eller kanske ännu mer slaget om Berlin 1945, med den amerikanska ståthållaren i Iran, Zalmay Khalilzad, bunden till sin bunker i den gröna zonen precis som Hitler var i Berlin i april 1945.
Precis som Hitler blir Bush alltmer isolerad och hans manöverutrymme begränsas. Han kan bara gå framåt med nya krig, som nu senast i Libanon där parallellen med Finska Vinterkriget är slående.
Men till skillnad från Hitler så löper Bushs mandatperiod ut om två och vett halvt år, och frågan är vad han tänker företa sig under den tiden.
Jag tror att risken snabbt blir allt större att Bush förlorar kontrollen över det krig han har startat. Inte så att han kommer att invadera Iran eller ens Syrien, men Bush kan inte tänka i några andra banor än krig och kortsiktiga segrar som i Libanon.
Kriget i Irak är redan förlorat men Bush vill inte, kan inte, dra sig tillbaks. Talibanerna är på frammarsch i Afghanistan och Hizbollah har gått helskinnad ur Israels och Bushs-regeringens ursinniga försök att krossa dom. T.o.m. palestinierna i Gaza har överlevt de senaste israeliska försöken att krossa dom genom att stänga av eltillförseln mitt i den stekheta sommaren.
Precis som Hitler så håller Bushs segrar på att förvandlas till nederlag. Och precis som Hitler så lever Bush idag helt isolerad i sin bubbla och ingen, inte ens den så lojala Condi Rice kan resonera med honom.
Likheterna och kontrasterna mellan männen Hitler och Bush är mindre intressanta än hur befolkningen i de båda länderna ser på sina ledare. Både det tyska folket och den djupt patriotiska amerikanska folket verkar törsta efter en totalitär ledare, en Führer, eller som Bush jämt kallar sig själv ‘Commander in Chief’. Och Bush och Rumsfeld använder idag precis samma argument för fortsatt krig som Hitler gjorde efter Stalingrad. Om vi drar oss tillbaks från Irak så kommer gerillan att invadera USA.
Det finns också en mycket intressant likhet mellan de båda männen och det är den roll som radio har spelat i deras maktutövning. Hitler var den första som utnyttjade radion och han blev en mästerlig radiodemagog. Bush använder inte själv radion men hans anhängare dominerar helt USA:s pratradio som sprider hans budskap om Kriget mot Terrorismen och det moraliska livet.
Förhoppningsvis kommer det amerikanska folket att vakna upp ur sin dvala nu i november och förpassa republikanerna till historiens skräphög. Men vi har all anledning att vara mycket oroliga inför de närmaste två åren.
Svenska bloggar om: Hitler, Bush, Iran, Irak, Libanon, Ian Kershaw
Båda var/är fanatiker, och fanatiker är alltid farliga, alldeles oavsett vilken fanatism de omfattar. Ändamålet helgar medlen-filosofin är alltid vidrig.
Sedan talar man väldigt lite om hur drogad Hitler var, troligen hela tiden men framför allt mot slutet, när han inte var nåbar med rationella argument. Jag har skrivit det förr, men upprepar det: Jag är övertygad om att Bush står på SSRI, som inte sällan leder till social isolering och till oförmåga till empati och att ta emot information eller att tänka rationellt.
Varför kom Hitler till makten? Jo han stöddes av de tyska kapitalägarna och av junkrarna, som såg honom och hans anhang som ett bålverk mot kommunismen. Bush kom till makten med hjälp av samma krafter, för att dessa är reaktionära och tänkte sig, inte helt fel får man väl säga, att Bush skulle gynna dem och deras ekonomiska intressen.
Både i 20-talets Tyskland, i en tid som var och tillämpade ekonomisk liberalism, och i det första decenniet av 2000-talet, är det marknadskrafterna som bestämmer politiken.
Och folket får man med sig genom att servera det ett hot som man måste enas mot – en urgammal politisk visdom som tillämpats av konservativa eller reaktinära politiker i alla tider, numer med hjälp av massmedia.
Då var det judarna som var hotet, idag är det muslimerna, fast egentlien bara de “fascistiska muslimerna”, Bushs senare slagord.
Kerstin:
Problemet med din teori är nu som alltid att den bygger på sen marxistiska tanken att samhällsklasser har “intressen” som de agerar kollektivt för att tillvarata. Så är det nu inte. Med samma metod som du använder skulle man kunna konstatera att kommunisterna försvarar överklassens intressen. Som bevis kan användas att det varit barn ur överklassen som haft huvudrollerna i nästan samtliga kommunistiska revolutioner och terrordåd.
Nu är det dock så att människor inte agerar som del av en samhällsklass utan efter individuella övertygelser och intressen.
Vad gäller liberalismen under 1920-talet så är det en sanning med modifikation. Bara om man bortser från de många statligt sanktionerade monopolen och bristen på verklig frihandel kan man tala om liberalism. Det var ju för övrigt de statligt sanktionerade monopolen som var den direkta orsaken till börskraschen 1929. Alla som investerat i nya företag såg hur deras aktier blev värdelösa i samma stund som den regeringarna gav ensamrätt på verksamheter till enskilda näringsidkare.
PS! Som du vet så ansåg Hitler själv att hans ideologi var en förfinad socialism och kallade den därför nationalsocialism. Det är en ödet ironi att nazismen kommit att betraktas som en högerideologi, även om det finns visst fog för det med tanke på närheten till konservatismens nationalism.
Kerstin säger:
“oförmåga till empati och att ta emot information eller att tänka rationellt.”
Det är möjligt att Bush saknar empati för andra människor som står i vägen för hans intressen, men oförmåga att ta emot information eller att tänka rationellt har han inte.
Det första den före detta oljedirektören George Bush gjorde som president var att tillsätta en energiutredning som leddes av före detta oljedirektören Dick Cheney och utredningen kom fram till att “USA måste säkra tillgången till olja”. 9/11 och kriget mot terrorismen blev en perfekt ursäkt för “olja & gas juntan” Bush & Cheney & Rumpsfelt att genomdriva sina intressen med militärt våld. Naturligtvis arbetar de för de Amerikanska oljebolagens intressen och Engelska (BP & Shell), vilka intressen skulle Bush och Blair annars arbeta för, Ryska, Kinesiska eller Svenska?
Det är nämligen så att oljan är en ändlig resurs och livsviktig energi för alla samhällen idag och den kommer att ta slut 2030 (?) och snart så har produktionen peakat och det blir brist på olja och stora prisstegringar och kaos som följd.
De senaste stora oljefyndigheterna i Kaspiskahavet kräver en pipeline genom Afganistan och därför var USA tvingade att byta ut Talliban regimen efter 9/11 eftersom den blev politiskt omöjlig att sammarbeta med. Irak är mycket strategisk, både vad gäller olja och geografiskt läge och gränsar till Persiskaviken och till världens största oljekällor i Saud Arabien, Iran och Kuwait.
Glöm propaganda snacket om WMD, Demokrati och Kriget mot terrorismen, det är helt enkelt ett krig om vem som skall kontrollera världens viktigaste råvara och det är väl varken socialism eller liberalism eller orationellt, det är livsviktigt.
Det är märkligt att så många debatörer helt glömer bort att det är olja och pengar och makt “kriget mot terrorismen” i huvudsak handlar om, fast Bush hade väl inte kunnat kallat det “kriget om oljan”.
Läs mer om oljan här http://www.peakoil.com
Aqurette:
Framför allt är nazismen lik konservatismen (den klassiska, Burkeska) i det att den uppfattar samhällen som organismer, där varje del ska fylla sin specifika funktion och tillsammans verka för organismens väl och ve i första hand. Individen är intet, har ingen rätt, folket och ledaren/ledarna är allt. Vidare liknar dessa ideologier varandra i det uttalade föraktet för vanliga människor och mänskligt liv, samt i tron på att det finns övermänniskor (hjärnan/hjärnorna i samhällskroppen) som har en naturlig, alternativt en gudomlig rätt att härska över alla andra. Dessutom är företrädare för båda ideologierna för användandet av lögnen som härskarteknik, hur stor den än må vara. Inget av detta stämmer på Marx teorier eller kommunistiska utopi. Den första revolutionen (som förvisso inte kom i enlighet med Marx profetia dock) kom just som protest mot krig och fasor exempelvis, krig som vanligt folk kastades in i av människor med helt andra intressen än vanligt folk hade.
Sedan är det ju bara fånigt att hävda att det inte finns några samhällsklasser, eller gemensamma klassintressen (gruppintressen om man föredrar den terminologin), för att inte tala om att högerns eviga propaganda om att sådan inte föreligger motbevisas av dem själva. Dels ser överklassen sina och sitt klassintresse helt klart, agerar utifrån det och inser dessutom att de måste samarbeta inom klassen för att inte förlora makten och de övertag över vanligt folk som de har just nu. De inser också att det gäller att “de stora massorna” inte inser att dessa har större möjligheter att skapa sig bättre levnadsförhållanden om de samverkar och ingen chans om de ser sig själva som hjälplösa individer på obegriplighetens ocean. Å andra sidan motsäger dessa individer sig själva – i retoriken, i och med att de gärna talar om “egoistiska särintressen” när det gäller intressen som strider mot deras eget klassintresse.
Bara att tänka på bonusdirektörernas syn på sig själva, de anser sig närmast ovärderligt mycket bättre än alla andra, de anser att deras egen förträfflighet måste belönas ofantligt och ännu rikligare än så, och även till priset av andra människors liv och rätt, även om de offentlig kan beklaga detta sakernas oundvikliga naturtillstånd.
Hur många enskilda bonusdirektör har gått ut och sagt att de och deras gelikar faktiskt inte är värda så mycket som de roffar åt sig, att deras intelligens, kompetens faktiskt inte är större än många andras, att de nog inte är lämpade att styra de företag de är VD:ar för (ta ENRON ex), eller att deras kollofantiska bonusar nog inte gynnar samhälsutvecklingen.
Hur kan det komma sig att de här gubbarna sitter i styrelser och korsvis ger varandra enorma bonusar och löner (beter sig väldigt klasskollektivt) och är helt överens om att de som står i deras företags produktion inte ska/inte kan få vara med och dela mer rättvist på företagens ev. vinster, samt att de själva inte ska behöva vara med och betala för de kollektiva samhällsnyttiga verksamheterna (bort med alla skatter)? En ren slump om vi får tro Aqurette, som inte har ett dugg med något klassintresse att göra.
Allt blir i princip obegripligt om man aldrig får uttala sig om övergripande mönster, bara för att det finns enstaka undantag. Då får man dessutom förkasta all vetenskap inklusive fysiken och kemin, för det finns alltid molekyler och atomer som inte beter sig, eller uppträder som de allra flesta sådana gör. Då återstår bara devisen: Outgrundliga äro herrans vägar. Detta är galenskap för en yta kan beskrivas som grön även om det skulle råka finnas några små, små fläckar av annan färg på ytan. Extrem individualism är gravt fördummande, liksom extrem kollektivism (se på direktörerna som sagt, som är de mest kollektivistiskt agerande individer vi har just nu).
Pa Patersson:
Jag är nu inte så säker på att USA:s agerande för att få behålla makten, eller öka den, över oljeländerna, är så värst rationellt. Jag är övertygad om att det finns bättre vägar till det målet.
Annars håller jag med dig, att det handlar om oljan. Har själv redan skrivit om detta “intresse” tidigare på denna blogg.
Kerstin:
Vad som är fördummande eller ej kan vi nog lämna åt sidan. Det blir liksom bara en kvasidiskussion om något ogripbart. Min poäng var att individer inte agerar som del av en samhällsklass. Däremot har jag aldrig förnekat att människor med vänskapsrelationer gynnar varandra. Så är det naturligtvis, och resultatet såg vi exempelvis i de bonussystem du nämner. Men det har inte med samhällsklass att göra. Samma mekanismer hittar du i varje organisation av större storlek. Se bara hur regeringen ger egna släktingar och vänner statliga chefsjobb som de egentligen inte är kvalificerade för. Samma gynna-din-kompis-och-likasinnade-system hittar vi överallt.
Marx hade fel. Det finns inga klassintressen. Det finns heller ingen konflikt mellan arbete och kapital. Såväl den rike VD:n som den lågavlönade arbetaren vill samma sak, nämligen maximera utfallet av sitt arbete och få ett så bra liv som möjligt. Det svider i vänstern att erkänna det, men sanningen är att radikala skattesänkningar gynnar de fattigaste mest medan höga skatter och politisk maktkoncentration gynnar de redan rika. Se på Sverige. Det är inte de rika som lider av att det finns extremt lite riskkapital och att skatten äter upp 60% av arbetarens lön. Nej, det är arbetarklassen som få se sin köpkraft urgröpt och sina uppfinningar och företagaridéer oförverkligade. Det är vänsterpolitiken som gör att svenskar med bra idéer känner sig tvungna att söka sig till London eller Silicon Valley.
C. L. K. Aqurette Says:
“Se bara hur regeringen ger egna släktingar och vänner statliga chefsjobb som de egentligen inte är kvalificerade för. Samma gynna-din-kompis-och-likasinnade-system hittar vi överallt.”
Det är faktiskt mitt främsta skäl för att rösta på något parti i alliansen, helt enkelt för att få ett maktskifte och att chefspersoner i departementen byts ut för att minska korruptionen och minska slöseriet av folkets resurser.
Nackdelen med ett maktskifte är att vi i Reinfeldt får en oerfaren ledare som inte har lika mycket erfarenhet som Persson av att balansera statsbudgeten. Någon större förändring av skattetrycket från dagens vansinniga 50.5% nivå tror jag inte på, några procent kanske. Det borde inskrivas i konstitutionen att skatte trycket max fick uppgå till 30% av BNP och sedan fick de olika partierna prioritera pengarna som de önskar, det är i alla fall orimligt att kollektivet disponerar mer resurser än samtliga individer.
För mig är det svårt att hitta några väsentliga skillnader mellan partierna eftersom alla tävlar om att föra en socilaistisk bakåtsträvande politik. Centerpartiet är de som presterat de bästa förslagen hitills när det gäller ungdomsarbetslösheten och KDS vill avskaffa fastighetsskatten fast inte helt. Jag skall rösta på det parti som vill sänka skatten mest men kan inte lista ut vilket det är,
Per:
Jag håller helt med dig. Det är ett stort problem att inget parti vågar gå till val på radikala skattesänkningar. De sänkningar som Alliansen förslår är bra men inte tillräkliga. Jag skulle gärna se ett skattetryck på 30%. Om jag ska vara ärlig så tror jag inte det spelar så väldigt stor roll vilket av Allianspartierna du väljer. Skattepolitiken kommer att avgöras genom kompromisser, och även om partiernas inbördes storlek spelar en viss roll så är den inte avgörande. I praktiken kommer varje borgerligt parti att ha lika mycket att säga till om i förhandlingarna.
Kolla dina fakta. Hitler var INTE ateist och Bush är INTE pånyttfödd kristen. Det senare är bara en PR-stunt för att vinna den kristna högerns röster. Det förra kräver en djupdykning i historien men är FULLKOMLIGT felaktigt. Om man inte vill tro den lättsmälta skolboksvariantren, vill säga. Om Mein Kampf skulle bevisa att han inte kunde skriva kan jag delvis hålla med om eftersom det de facto inte var han som skrev den och den är ganska uselt skriven. Skulle vara intressant att se vad du har att säga om hans 2:a bok (1:a, om han nu ens skrev den) “Meine Ordnung” om du nu ens läst den. DEN är en exakt kopia (det omvända förhållandet råder givetvis) av neocon’s politik (PNAC, etc).
Jag kan slå vad om att du inte ens vet varför Stalingrad var EXTREMT viktigt att ta sig förbi.
jag litar fan så mkt mer på Bush än Europas homofila falska facistledare .dessutom finns krigen i redan. krig kan knappast försämra miljön i ngt arabland.hela Arabien är ju totalt fucked up.det måste byggas om från grunden .det har Bush förstått.europas ledare vill ju hålla sig för sig själva och skita i omvärlden därav nazismen i historienmm.
“Jag kan slå vad om att du inte ens vet varför Stalingrad var EXTREMT viktigt att ta sig förbi.”
Oljan. Du förlorar.
Alltså: Att ta sig till svarta havet
Oj. Jag besvarar mig själv 30 månader senare. Hahahahahaha