Amerikanska lapptäcken som modern konst
Klicka på lapptäcket
Konst kan uppstå på de mest oväntade platser, som bland en grupp utarmade segregerade afroamerikanska kvinnor i det lilla Gee’s Bend i Alabama i den djupaste amerikanska södern.
De här kvinnorna och den moderna konst som de har skapat i total isolering under flera generationer genom att sy färggranna amerikanska lapptäcken, s.k. quilts, under förhållanden som vi svenskar inte ens kan föreställa oss, har tagit den amerikanska konstvärlden med storm.
Det här är viktig konst, stor konst, på samma nivå som Paul Klee och Matisse. Så här skriver Michael Kimmelman i New York Times: ART REVIEW; Jazzy Geometry, Cool Quilters
The results, not incidentally, turn out to be some of the most miraculous works of modern art America has produced. Imagine Matisse and Klee (if you think I’m wildly exaggerating, see the show) arising not from rarefied Europe, but from the caramel soil of the rural South in the form of women, descendants of slaves when Gee’s Bend was a plantation. These women, closely bound by family and custom (many Benders bear the slaveowner’s name, Pettway), spent their precious spare time — while not rearing children, chopping wood, hauling water and plowing fields — splicing scraps of old cloth to make robust objects of amazingly refined, eccentric abstract designs.
USA har en lång tradition av lapptäcken som sys gemensamt av kvinnor som samlas en gång i veckan för social samvaro. Kviltningen fyller samma sociala funktion som männens pokerkvällar.
Men även om lapptäcken alltid har värdesatts i USA så har de aldrig betraktats som konst – förrän när en liten grupp utfattiga afroamerikanska kvinnor i total isolering började skapa USA:s genom tiderna mest unika konst genom att sy lapptäcken av gamla säckar som var det enda material de hade.
Underbar, rörande, historisk och banbrytande amerikansk konst alltså som vi nu kan se utställda på San Franciscos magnifika Fine Arts Museum .
Svenska bloggar om: USA, Konst i USA, The Quilts of Gee’s Bend, San Francisco, The Museum of the Legion of Honor
En liten korigeringen… Att sya lapptaecken hoer ju till den allmaena sydstatskulturen, och har samma betydelse foer dem svarta som dem vita.
Hela min slaek aer sydstatsbor, aendaa sedan 1740-talet.
Det aer maerkligt hur ofta icke-sydstatsbor faar det foer sig att det enda eller det andra av soedern:s traditioner eler seder hoer antingen till de svarta eller de vita. Jo, samhaellet i soedern var laenge i maanga avseende segregerade, men kom ihaag att dessa tva samhaellet levde alltid naera bredvid tillsammans och hade laangt mer vardaglit utbyte aen maanga tror.
Ett par exempel: Har ni naagonsin smakat “soul food”? Min slaekt hoer till den “vita” delen av sydstatskulturen, och det aer ju precis samma raettar som min mormor och farmor lagade till vardags. Samma sak med att ropa ut och paa andra saett delta livligt i prediken i kyrkan.
Lapptaecken har ju alltid betraktas som konst, alltsaa till den grad som allt annat konstnaerligt som skapas hemma av enkla maenniskor, typ snikrande, traesnitt, eller folkmusik, m.m. Lapptaecken som konst aer inget nytt i soedern, men det kanske aer det foer oevriga amerikaner och europeer. Har alltsaa alltid funnit saadana lapptaecken man anvaender vardagligt paa saengen, och saadana som man laemnar i skaapet foer att de har stor sentimentala vaerde. Baada min morfar och min mormor sydde ett lapptaecke aat var sin barnbarn.
Scott
distichum@yahoo.com
Scott: Tack för en synnerligen intressant kommentar om traditionerna i sydstaterna. Det är ju egentligen inte förvånansvärt att de olika etniska grupperna skall ha liknande eller t.om. identiska traditioner.
Det skulle vara intressant att veta hur och när lapptäckestraditionen började i USA och om den kommer från Europa, vilket jag antar. Jag tror aldrig att jag har hört talas om att svenska kvinnor syr lapptäcken i lag som man gör här i USA, men jag vet inte. Kanske någon vet.
Dvs det viktiga med att sy lapptäcken har ju egentligen varit egenskapen, samma gemenskap som män har upplevt genom sina pokeraftnar.