Klicka på bilden

Hannah Arendt växte upp i en typisk tysk intellektuell miljö under mellankrigstiden och studerade bl.a. under Martin Heidegger. På grund av sin judiska bakgrund tvingades hon fly, först till Frankrike och sedan till USA.

Hon är bl.a. känd för sin bok Eichmann in Jerusalem: A Report on the Banality of Evil “ om hur hon hade väntat sig att en man som hade utfört sÃ¥ oerhörda brott mot mänskligheten skulle vara en klart igenkännbar psykopat, ett monster och pÃ¥ det sättet en märklig eller i varje fall ovanlig man.

Men till sin förskräckelse fann hon en helt vanlig liten byråkrat som vem som helst.

Vilket leder mig till en fråga som jag har ställt mig själv. Även om George Bush, Dick Cheney och de amerikanska neokonservativa givetvis inte går att jämföra med Hitler och Eichmann så är det helt klart ansvariga för fruktansvärda brott mot de mänskliga rättigheterna, brott som har lett till över tre tusen amerikanska och 650 000 irakiska dödsoffer, till inskränkningar av de demokratiska rättigheterna i USA och till oändligt lidande för miljoner människor.

Vad skulle vi säga om vi fick chansen att träffa Bush eller Cheney i säg femton minuter pÃ¥ tu man hand? Även om Cheney inte bara är en buse utan ocksÃ¥ uppträder som en sÃ¥ är Bush en utomordentligt varm och trevlig man.

Människorna i Hitlers omgivning kunde inte förstå hur en så omtänksam man kunde utföra så fruktansvärda brott. Vi ser samma dubbelnatur hos George Bush. En snäll, omtänksam och utåtriktad man bär inom sig en helt annan person. Han har en Jekyll och Hyde personlighet vilket gör att de allra flesta som träffar honom tycker om honom.

Så vad skulle vi säga? Djävla mördare som Palme kallade Nixon? Det finns brott som är så fruktansvärda att man inte kan ge uttryck för hur man känner. Det är inte en helt lätt fråga.

Bör politiker ställas till ansvar för brott mot de mänskliga rättigheterna? Margaret Thatcher tyckte inte att Augusto Pinochet borde straffas. Winston Churchill är en hjälte, trots att han var ansvarig för en brutal bomboffensiv mot tyska städer vars enda syfte var att döda tyska civila.

Det här är inte alltid så lätta frågor som man skulle tro. Och inom parentes undrar jag hur Hannah Arendt skulle ställa sig till det brutala israeliska förtrycket i Palestina. Förhoppningsvis gällde hennes engagemang alla människor och inte bara vissa grupper.