http://www.usabloggen.se/2007/03/12/vem-bryr-sig-om-de-palestinska-barnen-inte-vi-i-alla-fall/ IT och politik från Silicon Valley och San Francisco Sat, 04 Feb 2012 17:24:51 +0000 hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.3.1 http://www.usabloggen.se/2007/03/12/vem-bryr-sig-om-de-palestinska-barnen-inte-vi-i-alla-fall/comment-page-1/#comment-10027 Henrik Arnstad Fri, 16 Mar 2007 07:48:15 +0000 http://www.usabloggen.se/2007/03/12/vem-bryr-sig-om-de-palestinska-barnen-inte-vi-i-alla-fall/#comment-10027 Gör som jag -- hjälp ett fadderbarn i Palestina via SOS-barnbyar. Det är hjälp som når fram och som gör nytta: http://www.sos-barnbyar.se Gör som jag — hjälp ett fadderbarn i Palestina via SOS-barnbyar. Det är hjälp som når fram och som gör nytta:
http://www.sos-barnbyar.se

]]> http://www.usabloggen.se/2007/03/12/vem-bryr-sig-om-de-palestinska-barnen-inte-vi-i-alla-fall/comment-page-1/#comment-10026 Mr. Tzing Tue, 13 Mar 2007 09:41:32 +0000 http://www.usabloggen.se/2007/03/12/vem-bryr-sig-om-de-palestinska-barnen-inte-vi-i-alla-fall/#comment-10026 Men även om vi vet vad som händer vad kan vi göra åt det? Hade verkligen några svenskar kunnat hindra Hitler och hans övergrepp antagligen inte möjligtvis hade vi kunnat rädda fler men inte stoppa vad som hände... Även om bilderna och vad som händer i Palestina gör mig upprörd kan jag inte undgå och känna ett förakt för retoriken som kommer från Hamas eller Fatah. Som Dostojevski skrev, "Det är lätt att dö för ett land men svårt att leva för det." Båda sidor har ett stort ansvar för att det inte händer något positivt störst ansvar har Israel eftersom man är den starkare parten och inte tvekar att utnyttja det. Genom att driva ner Palestina i avgrunden garanterar man evigt krig sviker sig själva. Palestinierna är fast i sin patetiska retorik och ruttna maktstruktur som hindrar dem från att utveckla sitt samhälle och undergräver trovärdigheten inom de egna leden. Jag vet bara inte vart jag kommer in i detta sammanhang. Vad ska jag göra? Ska jag åka ner till Västbanken och vara en levande sköld mellan pojken och soldaterna. Ska jag bojkotta sharon frukter i butiken eller slå närmaste skäggbeklädda Hamas/Fatah supporter i huvudet. Att veta vad som händer är inte det samma som att veta vad som kan göras. Det är därför för lättvindigt att säga att vi vet och inte gör något. En gång i mitt liv har jag valt att verkligen handla och göra något åt orättvisorna i världen. När jag var 25 år åkte jag ner till Bosnien under kriget för att stödja människorna i den då belägrade staden Sarajevo. Jag var där flera gånger under kriget och försökte även hemma få stöd på universitet för Sarajevo och Bosnien. Det gick trögt och jag offrade två år på att arbeta för att hjälpa andra. Jag lyckades få in böcker, medicin lite tandläkarutrustning till staden och få ut bland annat en konstutställning. Kanske hjälpte jag några människor kanske inte. Priset som jag betalade var högt ett par förlorade år och en deprimerande insikt hur människor kan förstöra sina liv i ett meningslöst krig som de flesta förlorar på. Jag gjorde någonting som är bortglömt nu och kanske betydde något i stunden men inte i längden. Min erfarenhet är att den som vill engagera sig bör tänka sig för många gånger innan man gör det alfternativt engagera sig måttligt utan att tappa balansen inför insikten om allt lidande som finns i en konflikt. Jag tror att om fler gjorde lite så skulle världen se mycket bättre ut än om få gör allt. Men även om vi vet vad som händer vad kan vi göra åt det?
Hade verkligen några svenskar kunnat hindra Hitler och hans övergrepp
antagligen inte möjligtvis hade vi kunnat rädda fler men inte stoppa
vad som hände…
Även om bilderna och vad som händer i Palestina gör mig upprörd kan
jag inte undgå och känna ett förakt för retoriken som kommer från Hamas
eller Fatah. Som Dostojevski skrev,
“Det är lätt att dö för ett land men svårt att leva för det.”
Båda sidor har ett stort ansvar för att det inte händer något positivt
störst ansvar har Israel eftersom man är den starkare parten och inte
tvekar att utnyttja det. Genom att driva ner Palestina i avgrunden garanterar
man evigt krig sviker sig själva. Palestinierna är fast i sin
patetiska retorik och ruttna maktstruktur som hindrar dem från att utveckla sitt
samhälle och undergräver trovärdigheten inom de egna leden.
Jag vet bara inte vart jag kommer in i detta sammanhang. Vad ska jag göra?
Ska jag åka ner till Västbanken och vara en levande sköld mellan pojken och soldaterna. Ska jag bojkotta sharon frukter
i butiken eller slå närmaste skäggbeklädda Hamas/Fatah supporter i huvudet.
Att veta vad som händer är inte det samma som att veta vad som kan göras. Det är därför för lättvindigt att säga att vi vet och inte gör något.
En gång i mitt liv har jag valt att verkligen handla och göra något åt orättvisorna i världen. När jag var 25 år åkte jag ner till Bosnien under kriget för att stödja människorna i den då belägrade staden Sarajevo. Jag var där flera gånger under kriget
och försökte även hemma få stöd på universitet för Sarajevo och Bosnien. Det gick trögt och jag offrade två år på att arbeta för att hjälpa andra. Jag lyckades få in böcker, medicin lite tandläkarutrustning till staden och få ut bland annat en konstutställning. Kanske hjälpte jag några människor kanske inte. Priset som jag betalade var högt ett par förlorade år och en deprimerande insikt hur människor kan förstöra sina liv i ett meningslöst krig som de flesta förlorar på.
Jag gjorde någonting som är bortglömt nu och kanske betydde något i stunden men inte i längden. Min erfarenhet är att den som vill engagera sig bör tänka sig för många gånger innan man gör det alfternativt engagera sig måttligt utan att tappa balansen inför insikten om allt lidande som finns i en konflikt. Jag tror att om fler gjorde lite så skulle världen se mycket bättre ut än om få gör allt.

]]>