Den amerikanska drömmen i Silicon Valley. Spännande jobb, flott villa, piga, men är man verkligen lycklig?
Foto Det Progressiva USA. Miljonvillor i Los Altos i Silicon Valley. 5/5/2007.
De här villorna utefter en tyst liten lummig gata i det exklusiva Los Altos här i Silicon Valley går för omkring 2 miljoner dollar styck. Det är så här den amerikanska medelklassdrömmen ser ut.
Du liksom din fru jobbar för ett IT-företag. Ni är mellan 35 och 40 med tvÃ¥ barn. Ni har magisterexamen frÃ¥n ett bra universitet och en gemensam Ã¥rslön pÃ¥ omkring $350 000 – var, plus rejäla aktieoptioner. Frun jobbar med marknadsföring och flyger som en skottspole medan du jobbar som IT-arkitekt eller IT-chef. Ni har piga eller barnen i privat förskola. Och den lilla trädgÃ¥rden sköts givetvis av svarta mexikanska trädgÃ¥rdsarbetare för $50 per mÃ¥nad.
Ni har tre veckors semester och en skatt pÃ¥ omkring 35% Du brukar sköta era investeringar via Internet och som hobby motionscyklar ni på helgerna, seglar kanske, eller gÃ¥r pÃ¥ teatern i San Francisco. Din fru gÃ¥r pÃ¥ gymet.
Men mest av allt sysslar ni med att sköta era privata nätverk av kontakter över hela Silicon Valley. För ingen vet hur länge jobbet varar eller när det är dags att hoppa till ett bättre jobb. Ni är båda på ständig jakt efter det perfekta startupföretaget som kommer att göra er till miljardärer. En ny YouTube eller Google, och det gäller att känna de rätta människorna, att ha de rätta kontakterna. Ni känner någon som i sin tur känner Larry och Sergey, och om ni inte vet vem Larry och Sergei är så är ni helt klart inte med i Silicon Valleys glitterati.
Det blir långa, mycket långa dagar och mycket stress. Snart kommer de första gråa stråna och det är dags för den första plastikoperationen.
Semestern – en vecka – tillbringar ni pÃ¥ ert timeshare – alltsÃ¥ andelslägenhet – i Hawaii och det blir mÃ¥nga kortsemestrar uppe i den hyrda sportstugsn i Lake Tahoe för skidÃ¥kning under vintern, plus nÃ¥gra dagars semester kring Jul. Du har din Porsche, din fru en hybridbil och sedan har ni er SUV för när ni är ute med barnen.
Ett hektiskt liv, ett kul liv, men skiljsmässorna är många och det är inte många som når fram till krukan med allt guldet vid regnbågens slut. Nu bör det tilläggas att det inte är överklassen jag beskriver. Dom bor inte i såna här småvillor utan uppe i bergen. Men det är inte heller de fattiga som bor i undangömda husvagnsparker som jag har skrivit om tidigare.
Problemet med ett sånt här liv är, som jag själv kan vittna om, att det är svårt att få riktiga vänner. För allt rör sig om kontakter och hur man kan dra i de rätta strängarna för att få tips om drömjobbet eller det perfekta investeringstillfället. Jag vet att de flesta säger att de är lyckliga. Jag är själv långt ifrån olycklig. Men jag är samtidigt inte alls säker på att det är ett speciellt harmoniskt eller välbalanserat liv. Minst av allt för barnen, för det finns ingen föräldraledighet och inga av de sociala program som vi har vant oss vid i Sverige. Och om du förlorar jobbet så förlorar du samtidigt din och din familjs sjukförsäkring.
En tyst och lummig gata i Los Altos alltså.Full med superambitiösa alfa-människor på jakt efter den amerikanska drömmen.
Läs fler inlägg om Silicon Valley
Svenska bloggar om: Silicon Valley, Kalifornien, California, San Francisco, Cupertino, Sunnyvale, Palo Alto
Den frågan kan du ju själv bäst svara på,antar jag.
Själv skulle jag varken kunna eller vilja leva under de omständigheter du beskriver.
Som att sitta i en guldbur som en annan kanariefågel.. ;-D
StrÃ¥lande inlägg – verkligen tänkvärt. Det kan förstÃ¥ss se likadant ut i Sverige, men USA blir som alltid lite extremare.
Tack för en fantastiskt bra blogg!
Tänkvärt inlägg Lennart. Been there, have done it. Arbetade för Amerikanskt Aerospace Hi-tech Fortune 500 företag i 11 år. Slutade och gick ner ca. $40K i årslön och min tillvaro är så mycket lugnare och mindre stressfylld nu. Pengar är inte allt!
Lennart
Inte utan att jag småler och känner igen mycket av det du skriver. Däremot tycker jag det är ganska lätt att få vänner, men jag kan ju också ha haft tur. Nu är iofs Silicon Valley extremt pengafixerat även med USA mått mätt, men mycket av detta känns igen även i southland.
Tja kanske är det så här:
if ((“materiell välfärd” && “stress”) == “lycka”)
{
The Silicon Way
}
else
{
Ett alternativt liv
}
Skämt Ã¥sido sÃ¥ är det nog ganska berättigat att frÃ¥ga sig om människor egentligen blir lyckliga av ett sÃ¥nt liv som du beskriver här. Kanske skulle vi alla mÃ¥ bättre av ett lugnare och mer ursprungligt liv. Boken “De ovanliga” (som länk nr.2 gÃ¥r till) kan jag verkligen rekommendera. Jag gillar människor som vÃ¥gar gÃ¥ sin egen väg och som struntar i den press att prestera och “bli nÃ¥got” som vi “vanliga” ofta känner.
Vem fan är lycklig egentligen? Man kan väl lika gärna genomlida livet i en fin villa i Kalifornien som i en liten lägenhet i Alby. De få som verkligen lever hela livet lyckliga har en faslig tur. Är man en sådan behöver man inte sitta och fundera på om man bor på rätt ställe eller gör rätt saker.
Nyckeln till lycka: slappna av!
För min egen del låter det som rena drömmen det du beskriver. De sociala nät som du beskriver ser jag inte riktigt användningen av. Jag skulle aldrig stå ut med ett liv som medelmåtta eller där jag går till ett jobb jag inte riktigt gillar, men det är ju så svårt att hitta nytt jobb, och ja, lönen kunde ju varit bättre för det är lite knapert i slutet av månaden. Lite surt med grannen som köpte ny bil. Jag var ju tvungen att renovera källaren förra månaden. Kanske har råd nästa år, förhoppningsvis, om inte taxeringen på huset ökar så att skatten går upp ännu mer. Får hoppas att grannen inte får så mycket för sitt hus. Tänka sig, nu kanske det kostar mig ytterliggare en 500-ing i månaden att ta mig till jobbet sedan bensinskatten höjdes. Kanske har man råd med en andra bil som frun kan köra barnen till dagis i, en liten bil på under ett ton så att den drar lite. Får hoppas att frun och barnen inte krockar med någon tjänstebil påväg till dagiset bara, då är det slut på det roliga. Men men, vår andel av växthusgaser går väl ner med någon procent av en promille av världens utsläpp. Jag menar, man vill ju gärna värna om miljön, vad är ett människoliv mot det.
Nej, Sverige är bra. Där har man ju verkligen ekonomisk frihet, hela en vecka mer i semester och allt. Fantastiskt trots att lönen är en sjundedel.