Om jag vore mångmiljonär så skulle jag antagligen bosätta mig i södra Frankrike. Kanske i Nimes eller Arles i Provence, eller varför inte i Aigues-Mortes, som syns på bilden ovan. Jag skulle sitta på de små utekaféerna i basker och läsa Verlaine, Hugo, Balzac och Zolas Nana och äta färska baguetter med getost och oliver, Bouillabaisse från Marseilles och knacka på min blogg.

Det är i Aigues-Mortes som min dotter nu har sin praktikplats och jag upphör aldrig att förvånas över hur lätt och snabbt man kan hålla kontakten med bild och ljud tack vare webben.

Foto Det Progressiva USA. Shoppinggata vid Rue Emile Zola i Aigues-Mortes 10/6/2007.

En gång i tiden fick jag en amerikansk dotter. Hon var sladdbarn, kramad och hunsad av sina två bröder som en dag talade om för henne att hon var adopterad men att h hennes föräldrar aldrig skulle erkänna det.

Sedan gick hon i kinesisk skola och lärde sig tala och läsa ett av världens äldsta dock ej svåraste språk. Sedan i elva-tolvårsåldern kom hon in i en japansk fas och hennes rum fylldes med japanska Sailor Moon och San Rio och gosedjur. Och givetvis Shonen Knife.

Sedan kom lyckligtvis en svensk period och vi läste svensk literatur och lyssnade på Markoolio och pratade svenska och en dag gav hon sig av till Lund för att studera internationella relationer.

Men vi har också franska släktingar och hon har studerat franska i skolan och nu kommer hon alltså att jobba i Aigues-Mortes i tre månader innan det bär av till Kalifornien och ett sista års studier vid University of California at San Diego.

Och sedan tillbaks till Europa och en magisterexamen i Sverige eller Frankrike i internationella relationer. Hennes bröder är inte alls intresserade av Europa eller Asien, vilket är väldigt synd men de har givetvis andra intressen istället.

Förhoppningsvis kommer det fler bilder från Aigues-Mortes med omgivningar under sommaren. Nimes och van Goghs Arles ligger nära inpå liksom Montpellier, och Marseilles inte långt därifrån heller.