1920-talets Paris måste ha varit något alldeles speciellt. Efter det Första Världskrigets obeskrivbara blodbad sökte sig de som hade överlevt till Paris: Joyce, Miro, Picasso, Braque, Man Ray, Stravinsky, Hemingway, Beckett, Brancusi, Leger, Balanchine, Fitzgerald, Isadora Duncan, och ett amerikanskt par, Gerald och Sara Murphy.

Gerald och Sara kände alla i den internationella gruppen konstnärer och författare och Gerald mÃ¥lade 14 slÃ¥ende modernistiska mÃ¥lningar mellan Ã¥ren 1921 och 1929 medan Picasso mÃ¥lade Sara inte mindre än fyra gÃ¥nger. F. Scott Fitzgerald baserade Nicole och Dick Diver i “Tender Is the Night” pÃ¥ Gerald och Sara Murphy och Ernest Hemingways par i “The Garden of Eden” är ocksÃ¥ lÃ¥nade frÃ¥n paret Murphy.

Amanda Vail har f.ö. skrivit en synnerligen läsvärd bok om paret Murphy och deras värld i 1920-talets Frankrike: Everybody Was So Young.

Nu har Peter Plagens recenserar en ny utställning av Gerald Murphys sju kvarvarande verk i Newsweek:Making it New.Making It New: The Art and Style of Sara and Gerald Murphy,” pÃ¥ Williams College Museum of Art i Massachusetts: Tender Was the Night

The Murphys were perhaps the world’s first totally—even maniacally—modernist couple. In Paris, their apartment featured bare white walls in which the only art object was a big ball bearing rotating on a black pedestal atop a black piano. They played jazz records from Harlem. Down in Antibes, on the Mediterranean coast, Gerald and Sara established a second home, Villa America, where the flat roof doubled innovatively as a sun deck. They became friends with Picasso, who developed—like practically every man who crossed Sara’s path—a wicked crush on her and made her the model for several of his prettier pictures. The Murphys entertained the likes of Ernest Hemingway, Serge Diaghilev and Dorothy Parker. F. Scott Fitzgerald was the couple’s closest friend, though that didn’t stop him from doing things like tossing Sara’s crystal wineglasses from the balcony at one of the Murphys’ all-night parties. But he made up for it. Fitzgerald later immortalized the Murphys; they’re the models for Dick and Nicole Diver in his novel “Tender Is the Night.”

Det är inte längre svårt att tänka sig att unga amerikanska intellektuella söker sig utomlands för att kunna hitta den frihet de behöver för att kunna måla och skriva. Så vi kan sympatisera med varför så många unga amerikaner sökte sig till 1920:talets Paris.

För alla som är intresserade av 1920:talets konstvärld och de amerikaner som vistades där är det här en synnerligen intressant utställning. Och för er som inte har tid eller lust att museihoppa till Massachusetts så finns alltid Amanda Vails fina bok.

Och för den som undrar så slutade Gerald Murphy att måla och övertog sin fars företag och tillbringade resten av livet med att sälja resväskor på Mark Cross Company.