Brottslingar, kockar, trinda domare och allt fetare jurymedlemmar i brottets Los Angeles.

Även om den amerikanska demokratin ofta framstår som utomordentligt föråldrad, som att man varken har majoritetsval eller ens direkta val till presidentämbetet så finns det andra aspekter av det amerikanska statsskicket som är mycket positiva.
En av dom är jurystemet, det faktum att 12 helt vanliga medborgare, som väljs slumpmässigt genom lottdragning, är med och avkunnar domslut i alla kriminella och civila brottsmålsprocesser. Juryprocessen ger alla amerikanska medborgare ett medansvar i det amerikanska rättsväsendet och den garanterar samtidigt att domare inte, som ibland verkar vara fallet i Sverige, avkunnar domar som sedan orsaker en folkstorm.
På gott och ont är det amerikanska rättsväsendet folkligt förankrat på ett sätt som jag inte tror är fallet i Sverige.
Sonya Geis skriver en intressant artikel i Los Angeles om två frejdiga kockar som lagar gourmeträtter åt domstolen i Los Angeles: Times Tipping the Scales of Justice. These Caterers Bring Order to L.A. Courts
The Hindoyan brothers have become the de facto house chefs for Los Angeles celebrity murder trials. The private caterers fed lunch to Bess and the rest of the Simpson jurors every day. When the criminal trial was over, the Hindoyans fed the Simpson civil trial jurors.
…The employees of the downtown Los Angeles criminal courthouse love the Hindoyans’ food. Judge’s birthday? Call Gary. Prosecutor retiring? Order the chicken. Don’t want jurors wandering the streets at lunch, where unscrupulous news reporters could pounce, tainting the eventual verdict? At a cost of $12 to $15 per person per meal, the Hindoyans take care of it all.
“We know exactly where the elevators are, where to enter, which floor to go to, where the jury room is behind the bench,” Harry Hindoyan says. They’ve been catering for juries for almost 20 years.
…The court catering gigs really took off after the Denny case. Feeding jurors lunch is cheaper than sequestering them, but still keeps them away from the media, court spokesman Allan Parachini says. The Hindoyans are convenient, cost-effective and they know the drill. So they get the call for almost every trial where a judge wants jurors to stay indoors.
…“Chicken kebabs, beef shish kebabs, shrimp brochettes, lamb chops, our signature plates: Chicken Erotica and Seven Veils Chicken,” Hindoyan lists recent lunches. Chicken Erotica? Do tell. “Our specialty,” he says. Chicken breast stuffed with jumbo shrimp and wrapped in bacon.
Ett litet sött exempel på den privata företagsamheten i USA. Och nu när den svenska storföretagaren Federley har visat att han inte har en aning om hur han sköter ens den minsta lilla salladsbar så kanske det här är något för honom och hans kompisar att ge sig in på. För svenska sexköpande domare måste ju också vara hungriga när de kommer tillbaks till rättssalen.
Svenska bloggar om: Politik i USA, Republikanerna, Demokraterna, US Politics, Washington, USA-regeringen, George Bush, Jury System, Det amerikanska jurysystemet
Läs fler inlägg om Jury







Folkligt förankrat. Jo jag tackar. I ett land vars rättsliga historia är genomsyrad av rårasism – och den existerar än idag, från Tulia, Texas till Jena, Louisiana – vore det kanske bra med litet mer oberoende domare. “Folkstorm” eller inte.
Finns få saker som är mer oroväckande i dagens västerländska civilisation än amerikaners syn på “rättvisa”, krig och religion.
Nu, Stefan, MAASTE jag fraaga: Varfoer du naemnar just Tulia??? Har du sjaelv varit ditt???
Oj, vilken traakig byhaala! Har inte ens taenkt paa Tulia sedan jag och en hel gaeng andra fredsaktivister oevernattade daer ca. 1986. Vi var paa en Houston-till-Amarillo cyckeltur (sisaadaer 1200 km), paa vaeg till freds-laegret vid bomb-fabriken utanfoer Amarillo. Det brukade vi goera varje sommar foer att vara daer 6:e Augusti (dagen Hiroshima bomben slaepptes) att demonstrera mot kaernvapen och USA:s utrikespolitik i allmaenhet. Paa vaeg ditt stannade vi i de mindre byar, visade filmer och foersoekte faa igaang en dialog med folk som vi traeffade. Vi var stadbor alihopa, och vi var staendigt imponerade vilka progressiva typer vi ibland traeffade i de allra traakigaste byarna laengs vaegen.
Jag aer 5:e generation texasbo, och jag foerstaar mycket vael att det aer laett att kritisera USA foer en hel del.
Men verkligen….(och detta aer egentligen anledning jag reagerat)…efter att ha bott och arbetat maanga aar i Sverige, saa kanske kan du foerstaar varfoer det kaenns liiiite svaart att ta emot naer svenskar vill ta upp rasism i amerikanska samhaellet. Den saa-kallade dolda rasism som Sverige aer kaend foer kaenns faktist vaerre paa vissa saett, tycker jag.
“Den saa-kallade dolda rasism som Sverige aer kaend foer kaenns faktist vaerre paa vissa saett, tycker jag.”
Helt rätt Scott! Jag minns 60-talet hur Jugoslaver, Turkar och Italenska invandrare behandlades och hur det pratades bakom ryggen på dem; svartskallar kallades dom…
Botten var på 80-talet när min fru och jag besökte sverige och hon blev kallad svartskalle…En Canadensiska med franskt blod…Säger en hel del, tycker jag…
Scott: i just Tulia har jag inte varit, men är bekant med bakgrunden till fallet. USA (inkl dess sydstater) och rasrelationer har jag en hel del erfarenhet av.
Jag tycker det blir ganska svårt att hitta någon motsvarighet i modern svensk historia till ett regelrätt apartheidsystem, mord och terror på en inhemsk minoritetsbefolkning av självutnämnda terrorgrupperingar som KKK (understödda till viss del av polis och myndigheter), lynchningar osv i USA på 1900-talet. Man får nog ha litet känsla för nyanser här om man ska jämföra “vardagsrasismen” med ett sådant system.
Finns det något liknande i Sverige tycker ni? http://www.liu.edu/cwis/CWP/library/african/2000/lynching.htm
Klart att rasism i tvaa olika laender, tvaa olika kulturer, med var sin historia inte kan jaemnfoeras paa alla saett, foer att foeruttsaettningarna aer saa olika.
Interessant foer mig var att se sjaelva processen som paagaar i svenska samhaellet, i vilket folk maaste boerja laeras vad rasismen ens aer foer naagot, vad sjaelva ordet betyder, foer att alltfoer maanga inte foerstaar hur djupt rasism faktist aer i samhaellet paa alla nivaa. Och nu pratar jag bara om Sverige, utan att foersoeka jaemnfoera med andra laender jag bott i. T. ex. aer inte laett foer maanga svenskar att foerstaa att det faktist handlar om rasism naer Ahmen och Fatima aldrig faa jobb, bara foer att de heter Ahmed och Fatima.
“ett regelrätt apartheidsystem, mord och terror på en inhemsk minoritetsbefolkning av självutnämnda terrorgrupperingar som KKK (understödda till viss del av polis och myndigheter), lynchningar..”
Problem finns ju i USA, och i vissa fall och paa vissa staelle ser man alvarliga problem aen idag. Men tror du inte att du tar i liiite vael foer mycket med att oever-generalisera paa det saettet? Du verkar mycket interesserade i USA. Naer du naagon dag foer moejlighet att bo daer och arbeta daer, och verkligen kan laera dig kaenna en bredd och divers vaenskapskrets, daa tror jag att du skulle kunna laera dig mycket interessant.
Scott: var bosatt i USA 12 år; hustrun amerikanska; familje- och vänskapskrets kan nog definitivt beskrivas som “divers”. Så litet insikt blev det iallafall. Jag tycker inte påståendena ovan är vidare hårt tilltagna.
KKK är som bekant en organisation vilken redan tidigt öppet kallade sig för en terrororganisation. En f d ledande medlem är Senator Byrd från West Virginia. (Man undrar om f d Al-Quaida medlemmar kan bli invalda i Senaten om sådär en 30-40 år när sådant medlemskap kan avfärdas som “ungdomlig ignorans”?!) F d Supreme Court Chief Justice Rehnqvist spenderade åtminstone en tid som ung lagman (advokat?) att förfölja och trakassera amerikaner med mexikanskt påbrå under valrörelser i Arizona på 60-talet.
Rasism och xenofobi finns det väl inget samhälle som är helt befriat ifrån, men den grova våldsamma rasism som präglat USA på 1900-tal finner du ingen motsvarighet till i Västeuropa sedan 1945.
Men jag haaller ju med dig. Jag skrev just det: att det aer mycket saellan betydelsefullt att foersoeka jaemnfoera rasismen i olika laender…..inkl. USA och arpartheid Sydafrika.
Foerlaat att jag tog fel. Jag glissade bara Paa svenska bloggar raakar man ju jaemt paa maenniskor med massor av aasikter om mitt land, men ingen egen erfarenhet.
Stefan:
Ja, det finns liknande i Sverige. Det finns ju “sydstatar-rasism” i Sverige också. Det är bara att kolla på vart Sverigedemokraterna fick mest röster. Mest röster fick SD i Sveriges “sydliga stater” (Över hela Skåne t.ex).
Jag kommer ihåg knivmordet på en afrikan i Klippan i 1995. Han blev mördad helt oprovocerat. Han låg i en buske i CENTRALA Klippan blödande i flera timmar medan folk gick förbi och helt enkelt SKET i att ens ringa ambulans eller polis.
Låt Sverige vara lika stort som USA och ha samma befolkningsmängd som USA, då kommer du få se rasismen i Sverige mycket tydligare.
“Jag kommer ihåg knivmordet på en afrikan i Klippan i 1995. Han blev mördad helt oprovocerat. Han låg i en buske i CENTRALA Klippan blödande i flera timmar medan folk gick förbi och helt enkelt SKET i att ens ringa ambulans eller polis.”
Fawking otroligt! Synd dom inte dömde dom för medverkan till mord…
Här blir man förvånad på gränsen till svarslös. Hur är det möjligt att, med alls någon historiemedvetenhet jämföra enstaka rasistiska mord (t ex Klippan) med en systematisk kampanj av lynchningar (understödda av polis och myndigheter i många fall), rassegregering osv med “vardagsrasism” i Sverige?
Och att hänvisa enbart till “sydstatsrasism” blir litet missvisande. Städer som St Louis, Detroit och Los Angeles hör till de mest segregerade och har alla historier av våldsamma pogromer gentemot etniska minoriteter. I Boston – liberala och civiliserade Massachussetts – ledde integreringen av skolor till stenkastning på bussar, spottloskor mot skolbarn osv. Inte lika grovt som i sydstaterna i just det fallet kanske, men ändå.
Många städer i södern har idag mindre boendesegregering än många städer i mellanvästern och västern.
Om man nu ska ta upp boendesegregeringen, jag tycker ocksaa att der aer mycket interessant hur det ser ut i olika laender, och varfoer det uppstaar. Segregering har ju alltid funnit i USA. Men, det framkom naturligtvis inte i Sverige foerraen naagon gang paa 80-talet, naer det boerjade komma fler invandrare. Och stadsdelarna ditt invandrare boerjar kommer, flyr svenskarna ganska fort, har jag sett.
I USA aer det mycket mindre tydligt idag, om man ska jaemnfoera med ett par generationer tillbaka. Daa var det tydliga graenser som gaelle, men sedan senare 60-talet kan man inte goer naagot som strider mot Civil Rights Act, kan inte hidra folk fraan att bo vart de vill bara pga etniskt tillhoerighet.
Fast att man nu “faar” bo vart man vill, finns det ju ocksaa en hel del andra faktorer som foerklarar varfoer vissa staeder fortfarande ser segregrade ut. En aer de varierande fastighets priserna i olika omraade. Man, en annat viktigt faktor aer att vissa stadsdeler har ju haft sina egna etniska-baserade traditioner och saer-miljoe under maanga generationer, och detta anses inte noedvandigtvis som naagot negativt (aatminstaande i USA). Minoritetsgruppen i fraaga vill oftast hellre inte se allting blandas ut– foer daa skulle det inte laengre vara naagot specieelt med just det omraade. Daer ha man ju sina egna kulturella aktiviteter, festdags-firande, och allt vad hoer till den gruppens kulturella identiteten. Daer klarar man ju ocksaa av det allra mesta paa ens eget spraak, om man foeredrar det oever engelska.
Att foerstaa detta, maaste man foerstaa att de allra flesta amerikanska individer har olika identiteter, och paa olika nivaa. Visst har man amerikansk identitet, men daa har man ocksaa andra identiteter. Foerrutom etniska identiteter, finns det ocksaa identiteter baserad paa religion (kan vara katolsk, muslimsk, judisk, kristen tok-fundamentalist, o.s.v.).
Jag tror att detta att en individ har flera olika identiteter samtidigt kan vara ganska svaart att foerstaa paa riktigt foer folk som kommer fraan mer homogena land, daer identitet aer ett mycket enklare och tydligare begrepp.
Att vissa samahellsgrupper vaeljar att bo kvar i (eller flytta till) vissa omraade har ocksaa andra positive effecter. Det aer ju daerfoer det finns maanga fler etniska minoriteter i representat-huset i Washingtn, D.C., jaemfort med senaten. Ett exempel: som ni kanske vet, ledamot i representat-huset har var sin valdistrikt. Stadsdelen daer jag bodde sist i Houston har (sedan mitten av 60-talet) alltid en svart politiker som representant i D.C. Den distrik aer faktist en av de mest blandade i hela staden, men totallt-raecknat, utgoer de svarta aendaa den stoersta enstaka grupp av vaeljare. Naturligtvis, kan vem som helst staella upp i valkampanjen, men alla foerstaar att just den distrikten komer alltid att ha en svart representant. Det gaeller foer distriktens representant vid stads- och delstats nivaa.
Ocksaa interessant (tycker jag i.a.f, om man aer aendaa inne paa amerikaners olika identiteter), aer att inom denna stadsdelen (vilket ligger inom denna “svart” district) bor stadens allra flesta homosexuella. Daer har de sina barer, cafeer, firmor, bokaffaerer, ideella foereningar, o.s.v. Det finns tillraeckligt maanga boegar daer att hon (jag tror det aer fortfarande en kvinna) som representerar distriken i D.C. maaste se till att vara maan ocksaa om boegarna:s saer-intresser om hon inte vill ha problem i naesta valet.
Stefan:
Dessa “enstaka rasistiska mord” som skedde titt som tätt i Sverige på 90-talet, kan proportionellt lätt jämföras med lynchningskulturen i USA före “Civil Rights”-eran. Om Sverige hade varit lika stort som USA, hade haft en lika stor supermaktstatus så att ens centralmakt också hade kunnat ha råd att arrogant ignorera institutioner som FN eller ignorera världsopinionen, så kan jag svära att rasisterna hade varit lika framgångsrika i Sverige.
Dock betyder det ju inte att rasisterna INTE är framgångsrika. Rasismen i Sverige är i stor mån institutionaliserad och mer sofistikerad än den i USA. I Sverige behöver man inte lyncha invandrare för att sprida skräck och terror hos dem. I Sverige räcker det ju att trakassera och förödmjuka dem genom t.ex Migrationsverket. Rasister i Sverige behöver inte dra på sig luvor för att skada invandrare när de istället (av “patriotiska principer” för att skydda Kung och Fosterland) kan ta jobb inom Socialtjänsten, Migrationsverket eller Polismakten.
Jag är själv en “blatte” som växte själv upp i en segregerad förort i Stockholms västerort. Den enda kontakten vi hade med svenskar var i skolan (de var våra lärare), på gatan (de var våra poliser), hos Socialtjänsten (de var våra handläggare) och när vi pallade äpplen i radhuslängorna “på den andra sidan” (en 200 meter lång äng skillde oss i höghusens förort från radhusen och villorna).
Min familj var politiska flyktingar och farsan valde att fly till Sverige. Jag har ofta hört “varför flyttar du inte tillbaka om du inte tycker om Sverige” när jag har framfört min kritik bland svenskar. I USA hör jag inte det här svaret när jag framför kritik i det här samhället. Sverige behöver se över sin institutionaliserade rasism och svenskar över sin smygrasism och främlingsfientlighet.
När en institution som Migrationsverket i Sverige utvisar familjer till länder där föräldrarna kommer att bli arresterade, torterade och sannolikt mördade på grund av åsikter som inte är välkomna, vem då behöver lyncha invandrare för att sprida skräck bland dem och “sätta dem på plats”? Hur är det då med en institution som Socialtjänsten som försöker att bryta upp invandrarfamiljer genom att sätta press på modern i familjen att skilja sig från fadern, “för annars får du inte socialbidrag”? (Kanske låter “otroligt” i svenska ögon, men detta är en “öppen hemlighet” bland handläggare inom socialtjänsten, och detta vet jag från familjer som utsattes för utpressningen och från handläggare inom socialtjänsten jag personligen känner.) Eller hur är det med den gamla och stolta Norrmalmspolisen? Hur ska det bli med den polisstationen där invandrare titt som tätt blir grovt misshandlade i deras ökända hiss eller blir torterade i deras förhörsrum? Eller, ska vi säga att skällsord som “turre”, “blatte”, “svartskalle”, “neger” eller “mussla”, inte existerar i det svenska samhället?
Personligen tycker jag att det gäller att se över sitt eget hus innan man klagar över grannens. Det är min åsikt.
Robban: bosatt i varken USA eller Sverige men anser för den sakens skulle inte det omöjligt att diskutera t ex rasism i endera samhället. Som “blatte” i Sverige (din benämning) löper du, rent statistiskt sett, klart mindre risk att dö i förtid av dålig hälsa, bli mördad, växa upp utan tillgång till en halvduglig utbildning, bli arresterad, bli fängslad (USA fängslar en större andel av sin befolkning än något annat land), bli avrättad, bli nedskjuten av polis (utan rättslig påföljd), bli utvisad osv osv. Jag tycker fortarande jämförelsen av rasism och någon slags systematisk diskriminering i Sverige (vilken existerar, givetvis) med USAs verkar något desperat.
KKK (det finns/fanns faktiskt ingen motsvarighet i Sverige, vad gäller organisation, grad av terror och stöd av myndigheter), en ökänt skjutglad poliskår, militära insatser mot civila, Guantanamo Bay, osv … och du kontrar med, Socialtjänsten!? Sorry, jag tror inte våra perskektiv här kan förlikas.
Scott: ett av problemen med minoritetsrepresentation politiskt set (och den är förvisso bättre i USA än många andra länder) är att det fortfarande ska till “gerrymandering” för att få till väljbara minoritetskandidater. Boendesegregeringen har säkerligen minskat på flera håll, men är fortfarande skyhög i många storstadsområden (från Detroit och Chicago till Los Angeles). Dessutom är det ju så att en snabbt avstannande social mobilitet i USA lär förvärra segregeringen återigen. En stor studie nyligen publicerad av London School of Economics påvisade att social mobilitet nu är sämst i USA när man jämför västerländska länder, och näst sämst i Storbritannien. Den sociala mobiliteten är nu störst inte i de “anglosaxiska” länder som traditionellt gjorde anspråk på den fördelen, men i Skandinavien och Nederländerna. Justeringen till multikulturella samhällen har där kanske inte varit så “misslyckad” ändå?
Att det finns relativt maanga minoriteter i USA’s representanthus beror just paa att vissa minoritetsgrupper raakar vara “majoriteten” inom vissa valdistrikter. Det foerklara ocksaa varfoer det finns bara naagra enstaka minoriteter i senaten. Sedan medborgarraettsroerelsen faar inte gerrymandering laengre haender hur som helst, utan alla aer paa sin vakt mot foeraendringar som skulle foersvaga deras sak.
Vid stadens och delstatsnivaa aer representation av minoriteter aeenu starkare, foer att daa handlar det om allt mindre valdistriker. I USA roestar man ocksaa paa lokala school board representanter. Blir foerstaas maanga minoriteter daer.
Man ska naturligtvis faa bo daer man vill och ha raad att bo, men jag tror inte att du hittar maanga amerikaner som skulle vilja se att det maangkulturellt i samhaellet utslaettats, utjaemnas och ihopblandats totallt. Usch vad traakigt det skulle vara. Ofta liknar man den amerikanska etniska maangfalden med en saladskaal. Men det ska vara salad– inte salad-puree.
Hur aer det med representeringen av minoriteter i Sverige? Baseras det som i USA paa smaa valdistriker? Vem aer det som representerar invandrar-taett omraaden i riksdagen? Hur ser det ut paa kommun-nivaa? Paa skol-raadet? Jag vet att det finns enstaka exempel av invandrare som gjort hoegprofil karriar inom politiken i Sverige, men jag menar i allmaenhet.
Det haer tyckte jag var roligt att laesa om:
The unlikely sheriff in Bush’s backyard: a Hispanic lesbian Democrat
http://www.guardian.co.uk/print/0,,5060044-110878,00.html
Och om vi nu ska jaemnfoera social mobiliteten, saa har jag inget erfarenhet av hur det aer i Nederlaenderna, bara inom Sverige och USA. Och det aer en saadan komplex aemne, och allting beror saa mycket paa hur och vad man maeter. Men fraan det jag sett i Sverige skulle jag aendaa haevda att naer det gaeller vem ska faa jobbet i USA, handlar det mycket mer om vad man kan, medans i Sverige handlar det tyvaerr alltfoer ofta om ens etniskt tillhoerighet, hudfaerg, religion, och vilket land man kommit ifraan. Alla vet att det foerekommer, men det aer aendaa interessant att laesa undersoekningarna (som visar konkreta maetningar) daer man raecknar fram hur stor antalet jobbansoekningar med “invandrare namn” lyckas jaemfoert med ansoekningar med “svenska namn”.
Jag har i alla fall upplevt betydligt mer uttryck för såval extrem rasism som vardagsrasism i Sverige (Södertälje t.ex) jämfört med USA varav 5 år i sydstaterna.
Integration av invandrare på arbetsmarknaden ska vi inte ens snacka om.
Hur stor risk man löper att hamna i fängelse beror nog mer på hur mycket brottslighet man ägnar sig åt än vad man har för hudfärg
CMO: Det här är en intressant fråga. Jag håller med dig så till vida att jag själv har upplevt invandringsfientligheten i Sverige på ett synnerligt markant sätt – mot min egen fru.
Invandringsfientligheten verkar mer öppen i Sverige än här. Fram till för ungefär ett år sedan när republikanerna nu har vänt upp och ner på den traditionella amerikanska gästfriheten och nu brädar alla svenska rasister med sitt groteska hat mot alla odokumenterade invandrare.
Men det råder heller inget tvivel om att orsaken till att minoriteterna fyller de amerikanska fängelserna beror på rena rasismen, speciellt i sydstaterna. Det är inte gamla tiders öppna rasism utan en mer subtil och dold rasism.
Att afroamerikanerna skulle vara mer kriminella än “vita” amerikaner är något som kanske gamla åldrande apartheidkämpar nere i sydstaterna ännu tror på, men de är också de enda.
Stefan:
Jag tror att våra perspektiv baserar sig på olika bakgrund. Jag nämner Socialtjänsten som en aggressiv institution som inte är särskild invandrarvänlig, medan du trivialiserar den.
Jag försvarar inte rasism i ett land och kritiserar den i ett annat. Det gör du. En organisation som KKK existerar i Sverige som ideologi, men de är inte lika fysiskt rättframma som i USA. Nationalsocialistiska tankegångar i Sverige har stor representation inom polis- och militärväsendet. Ett exempel jag kan ta är att när jag gjorde lumpen i 1998 och valkampanjen var i full gång, så gjorde vi alla PB:n inom plutonen en för-omröstning på skoj. Vi var 18 personer. Resultatet: 16 röstade på Moderaterna, jag röstade på Miljöpartet och en kille röstade på Socialdemokraterna. Chockerande nog så kom det fram att den killen som var den mest öppna rasisten bland oss PB:n (och jag hade jävla massa problem med honom) var den killen som hade röstat på Socialdemokraterna. Det finns en främlingsfientlighet i Sverige som är så djupt inrotad i samhället att jag ibland tänkte, vad fan myndigheterna tänker på när de tillåter invandring in i landet. Den främlingsfientligheten representeras från vänstern till högern.
Att det finns främlingsfientlighet och rasism i USA är ingen nyhet. Svarta utsätts för orättvisor i en enormt större utsträckning än vita. Men i USA finns möjligheterna att bekämpa detta. Sverige har inget eget San Fransisco och inga egna “San Fransisco-liberaler”. Folkpartiet som på ena sidan fullt stödjer “Gay Pride” låter på den andra sidan värre än Nazister i sin invandrarpolitik. De svaga i Sverige har ingen representation medan i USA finns medlemmar ur den “dominanta vita rasen” som riskerar liv och lem för att representera de utsatta. I Sverige stämplar man en hel klass av invandrarmän som potentiella “hedersmördare” utan att någon ställer sig upp och protesterar. Nej, jag ska inte vara orättvis, Sverige har Jan Guillou. Men USA har tusentals Jan Guillous. USA har vita Civil Rights martyrer som Andrew Goodman och Michael Schwerner.
USA har stora interna problem som fattigdom och rasism. USA har sin del av cyniska människor som fullständigt skiter i detta eller som utnyttjar dessa problem till sin ekonomiska fördel. Men USA har också sin del av människor som med risk för liv, lem, rykte och karriär vågar att stå för de svaga och utsatta i samhället.
I mina ögon är det inte soldaterna som utförde tortyren av fångar på Abu Ghraib som representerar USA, utan soldaten som avslöjade det.
Robban,
Nyamko Sabuni är inte Hitler. Goodwin’s law inträder, du förlorar.
Lennart,
Att afroamerikanerna skulle vara mer kriminella än “vita” amerikaner är något som kanske gamla åldrande apartheidkämpar nere i sydstaterna ännu tror på, men de är också de enda.
Inte “av naturen” naturligtvis, men den den vålds och gangsterglorifierande hip-hop kulturen och problemen att svarta män inte tar ansvar för sina familjer har uppmärksammats av Natiom of Islam, Bill Cosby, Thomas Sowell m fl. Knappast några “apartheidkämpar”.
Black man, you don’t have to bash white people, all we gotta do is go back home and turn our communities into productive places. All we gotta do is go back home and make our communities a decent and safe place to live. And if we start dotting the Black community with businesses, opening up factories, challenging ourselves to be better than we are, White folk, instead of driving by, using the “N” word, they’ll say, look, look at them. Oh, my God. They’re marvelous. They’re wonderful. We can’t, we can’t say they’re inferior anymore. But, every time we drive by shoot, every time we carjack, every time we use foul, filthy language, every time we produce culturally degenerate films and tapes, putting a string in our women’s backside and parading them before the world, every time we do things like this we are feeding the degenerate mind of white supremacy and I want us to stop feeding that mind and let that mind die a natural death.
-Louis Farrakhan, Oct 1995
CMO:
Nyamko tror att hon är ett praktexempel på hur en integrerad invandrare ska vara. Hon är en nyttig idiot. Folkpartiet kan erbjuda henne ett jobb, och hon kan erbjuda folkpariet sin hudfärg som alibi.
Sverigedemokraterna har också sin Nyamko. Han hette Mohammed Ebrahim Gharachorloo och var muslim, men heter idag Samuel Älgemalm och är kristen. Älgemalm, schmälgemalm, han ser fortfarande ut som den iranier han är.
Det fanns en svart skinhead i Frölunda som kallades för “Neger Pierre” som brukade slå sin lillebror då och då för att lillebrodern var svart (Pierre var också svart förstås). Pierre hade kemiskt kastrerat sig för att han “inte ville sprida sin smutsiga ras vidare”.
Det finns gott om nyttiga idioter som du ser.
Angående “Goodwin’s Law”…. *himlar med ögonen*
Robban’s Law säger att man ska lära sig ett uttryck innan man yttrar den. Här har du “Goodwin’s Law” från Wikipedia:
Godwin’s Law does not question whether any particular reference or comparison to Hitler or the Nazis might be appropriate, but only asserts that one arising is increasingly probable.
Alltså, bara en sannolikhets-”lag” som säger att det är troligare att Nazist-jämförelsen dyker upp ju längre fram i en diskussion man kommer och INTE någon “lag” som bedömer huruvida en Nazist-jämförelse är passande eller inte.
Drive-by med en “Goodwin’s Law” one-liner, en “lag” som inte ens var korrekt använt. Vem håller i dina stringar, cmo? Fox News, Ann Coulter, Rush Limbaugh, Pajamas Media..? Vem det nu än är, så dirigerar de fel. Kräv pengarna tillbaka.
*himlar-ännu-mer-än Robban-med-ögonen*
If someone brings up Nazis in any conversation that has been going on too long for one of the parties, it can be used as a fair excuse to end the thread and declare victory for the other side.
Föreslår att du lär dig hur uttrycket “nyttig idiot” används korrekt. “House nigger” eller “Uncle Tom”, hade passat bättre för dina exempel.
Vad Sabunis hudfärg/härkomst har för betydelse i sammanhanget förstår jag iofs inte. Att jämföra fp med nazisterna är inte seriöst.
Läs Wikipedia-artikeln istället. Den har säkert den här “Goodwin” själv skrivit.
Jag har en känsla av att du inte förstod hur jävla barnslig du var som försökte att använda dig av “Goodwin’s Law” som någon typ av “spegel”-lek. Du vet, när någon sa något fult till dig så visade du handflatan och sa “spegel”. Att du verkligen TROR att någons argument kan bli avväpnat bara för att du åberopar den här så kallade “Goodwin’s Lag”?
Ok. Robban’s Law nummer 2: När någon använder sig av ordet “nigger” så förklaras den personen med omedelbar verkan RASIST, och ingen ska längre prata med den här personen, och den här personen kommer för evigt att brinna i helvetets eldar.
Du lät lika fjantig som “Robban’s Law nummer 2″ när du åberopade den här “Goodwin’s Law”.
Ska jag sitta här och diskutera med någon barnrumpa som hittar på egna retoriklagar och förväntar sig att andra ska hålla truten när denna åberopar dessa? Nä, inte riktigt. Får väl ignorera dig från och med nu, annars får man väl en annan “lag” i ansiktet när dina argument som du lärde dig på “Fox News” inte fungerar.
Tråkigt att Harry Belafonte och alla (rasistiska) hip hop stjärnor som slänger n-ordet omkring sig ska behöva brinna i helvetets eldar. Jag slipper dock eftersom jag inte använt ordet.
Den som helt orelaterat till ämnet börjar yra om Ann Coulter och Fox News etc är inte rätt person att angripa andras argument.
cmo: Det där är en ful kommentar som dyker upp titt som tätt i diskussioner om vem som sitter i fängelse i USA. Du säger att det enkelt beror på “vem som sysslar med brottslighet”. Men det är litet mer komplicerat än så. Om du väljer att fokusera polisinsatser på vissa folkgrupper så hittar du givetvis mer brottslingar där. Flertalet studier påvisar att det inte är stor skillnad på t ex droganvändande bland svarta och vita amerikaner, men den förra grupper blir fängslad väldigt mycket oftare för narkotikabrott. USAs justitiedepartement publicerade en studie i början på 2000-talet som påvisade att svarta ungdomar behandlades tuffare i varje instans i rättsprocessen (från arrest till dom) även då man kontrollerade för individers kriminella bakgrund. Även detta resulterar i mycket värre fängelsestatistik över generationer (vit ungdom har större chans att få en smäll på fingrarna så att säga medans det är bums till finkan för svart ungdom vad gäller samma brott). Sedan finns givetvis en grov korrelering även mellan socialgrupp och brottsfrekvens. Så om man använder sig av litet mer än halvrasistiska anekdoter så inser man nog att den extrema skevningen vad gäller vem som sitter i fängelse i USA har med litet mer att göra än bara “brottsbenägenhet”.
Scott: mellan rassegregationspolitiken i USA och apartheid i södern finns många relevanta paralleller. Bl a Anthony Marxs (Columbiauniversitetet i New York) bok om raspolitik i amerikanska södern, Sydafrika och Brasilien är en klassiker i det fallet. Nationalistpartiet i Sydafrika drog direkt inspiration från både amerikanska södern (och senare européiska fascismen) i frågan om hur man skulle handskas med den rasdefinierade underklassen.
Robban: det där låter bra. Ett fint perspektiv jag nog kan hålla med om i stor utsträckning.
Stefan,
Nej så här skrev jag:
Hur stor risk man löper att hamna i fängelse beror nog mer på hur mycket brottslighet man ägnar sig åt än vad man har för hudfärg
Inte riktigt samma sak.
Ägnar man sig inte åt brottslighet är risken att hamna i fängelse mycket mycket liten, både för svarta och vita.
Men visst är frågan rätt komplicerad och visst kan rasism och racial profiling spela en viss roll. Men jag anser att det är den subkultur som frodas bland svarta amerikaner, besläktad med redneck kulturen, som är orsaken till det mesta av det som “progressiva” är så snara att skylla på rasism.
Mer om detta:
http://www.opinionjournal.com/editorial/feature.html?id=110006608
Fakta om brottslighet bland minoriteter.
Det är obestridligt att det är fler % andel av svarta än vita som straffas i USA. säkerligen finns det många skäl till det, men jag köper inte rakt av att det handlar om rasim bland poliser och domstolar. Det är ofta den enkla förklaringen vad svenska besserwissrar gillar att påstå.
Gå in på BRÅ sidor som för statistisk på svenska brott så kommer ni hitta att männsikor med invandrarbakgrund är % mer kriminella än de som kallas genuint svenska. Sverige är då med samma måttstock lika eller mer diskriminerande på minorieter än USA.
Diskriminering förekommer i båda länderna, skillnaden är att USA pratar man öppet om det och försöker göra något åt problemet. I Sverige sitter man skenheligt och påstår att det inte existerar trots att alla vet vad som försigår.