Så sent som för tio år sedan så emigrerade flera tusen svenska IT-ingengörer till Silicon Valley och USA för att, som Vilhelm Mobergs Karl Oskar och Kristina starta ett nytt liv i det stora landet på andra sidan Atlanten.

Högertyper som Hans Bergström emigrerade för att finna den frihet man gissar att han inte kunde finna i det Socialdemokratiska Sverige.

Men någonting viktigt och historiskt har inträffat det senaste decenniet: en tyst revolution har förändrat hur vi lever och arbetar i det internationella kunskapssamhället.

För med bredband, lågprisflyg och den internationella ekonomin så behöver vi inte längre bryta alla band med det gamla landet och köpa en enkelbiljett till USA för att emigrera. Dom av oss som vill kan t.o.m. delta i debatten i Sverige via vår lilla leksaksblogg trots att vi bor på andra sidan jordklotet.

Alltfler unga människor hoppar idag runt till olika arbetsplatser i världen utan att sätta rötter någonstans.

Exempel: Min dotter som är född och uppvuxen här i USA är på väg tillbaks till Sverige och EU som hon föredrar, åtminstone under de närmaste åren. Min äldste son som också är född och uppvuxen här i USA och som nu jobbar som programmerare i Seattle hoppas kunna jobba några år i Dublin på Irland framöver. Som IT-ingenjör kan han jobba var som helst i världen.

Mängder med invandrade indiska och kinesiska programmerare med jobb här i Silicon Valley tar jobb i sina hemländer men behåller sina villor här i dalen. En strid ström av israeliska programmerare far i skytteltrafik mellan Israel och Silicon Valley.

Barnen till våra kinesiska vänner som liksom mina barn är födda och uppvuxna här talar flytande kinesiska, något som barnen inte gjorde för 20 år sedan, och många av dom jobbar på längre eller kortare tid i Kina.

En sån enkel uppfinning som DVD:n har plötsligt gjort det möjligt för invandrarbarn att se film från sina hemländer och lära sig språket som en infödd.

Var är IT-jobben?

Även om amerikanerna traditionellt har varit inåtblickande och misstänksamma mot omvärlden så ser jag en förändring även här hos den yngre generationen. Jag har skrivit om Rajaa Alsaneas “The Girls of Riyadh”, där författarinnan berättar att den Saudiarabiska regeringen uppmuntrar sina unga att studera utomlands. Det är något som hittills har varit mycket ovanligt här i USA där USA:s gränser har varit en virtuell Berlinmur för unga så väl som gamla, trots Fulbright-stipendierna för några generationer sedan.

Men idag växer intresset för kinesiskan och arabiskan som en löpeld över USA och allt fler unga amerikaner har fått upp ögonen för den spännande värld som ligger utanför USA:s gränser.

Min andre sons flickvän kommer snart tillbaks från ett år i Europa. Vad är det för märkvärdigt med det kanske någon undrar, jo för att hon är den första i sin familj som någonsin har varit utomlands. Det var ett utomordentligt stort steg för henne men det är ett steg som allt fler amerikaner kommer att ta i framtiden.

Medborgarskapet är en relativt ny uppfinning. Det kom med nationalstaten och behovet av soldater som man kunde lita på skulle gå i döden på slagfältet för kungen eller presidenten utan att desertera till motsidan.

Lyckligtvis verkar den förlegade attityden nu vara på väg till historiens skräphög och vi kommer alla på sikt att bli världsmedborgare.