Musik för en fredagsmorgon: turkarna ger järnet.
Turkarna har plötsligt gjort sig hörda i Washington som aldrig förr, ja inte sedan i slutet av den osmanska eran i alla fall.
Kongressen har kapitulerat och demokraterna kommer inte att få en majoritet för sin resolution om den Armeniska Förintelsen.
Nu hotar Turkiet till råga på allt att invadera Irak. Det är ju något som Bush-regeringen hittills har haft ensamrätten till, så det har inte direkt gått hem i Washington.
Så två turkisk-inspirerade låtar alltså: They Might Be Gigants och Istanbul följd av Mozarts Turkiska Marsch.
Och för den som tycker om turkisk humor, här är en länk till den oförglömliga turkiska Nasreddin Hodja, en helt underbar medeltida figur ur den turkiska traditionen.
A neighbor came to the Hodja’s door and asked to borrow a clothesline.
“Let me ask my wife,” replied the Hodja, disappearing inside.
He returned a short time later with the answer, “I am sorry, dear friend, but we cannot lend you our clothesline, for we have sprinkled flour on it.”
“When would a person ever sprinkle flour on a clothesline?” asked the neighbor in disbelief.
“When someone else wanted to borrow it,” was the Hodja’s answer.
Svenska bloggar om: Musik, Musik i USA, Amerikansk musik, Populärmusik, Popmusik, USA-musik, Popmusik i USA
Läs fler inlägg om Turkiet
Det var inte första gÃ¥ngen en resolution om den Armeniska Förintelsen tas upp i kongressen. Varje gÃ¥ng den dök upp sÃ¥ har den slagits ner. Det är synd att se hur högerjudar har ställt sig bakom Turkiet i frÃ¥gan och ignorerat det armeniska folket. Ett par som jag själv känner personligen tycker (exakta ord) att “det var för hundra Ã¥r sedan, varför tar de upp det nu?” Tja, nationalister är väl likadana hos alla folkslag. Judiskt blod är väl finare än armeniskt, och den Judiska Förintelsen ska väl tas upp och fördömmas varje Ã¥r med resolutioner, även om det var “över 60 Ã¥r sedan och Nazisterna fick spö”. (Vilket var mitt exakta svar till mina vänner.)
Det verkar klia för den turkiska armén. Det kliade hårt för den israeliska armén också när de gick in i Libanon. Dessutom är inte kurder samma kurder som för bara 10 år sedan. Utvecklingen i norra Irak har gått snabbt och de har lyckats att bevisa att de har en extremt fredlig sida (till skillnad från hur de ensidigt brukade att demoniseras i media i väst). De har inte gjort några hotfulla uttalanden mot sina grannländer och de kurder Turkiet har problem med har gjort en poäng av att de inte går in från Irak genom att attackera turkiska mål som ligger 600-700km från den irakiska gränsen. Jag har också lite svårt att se hur en turkisk invasion av Irakiska Kurdistan ska bli framgångsrik när de redan har gjort ca 22 misslyckade invasioner av området sedan 1980. Då hade de USA och vissa kurdpartier i Irak på sin sida, nu har de inte ens det. Det är ju också trots allt ett folkslag som har gerillakrigsföring ingjutet i sitt DNA.
Turkiet kanske borde invadera så att de kan lära sig en läxa och kurderna för gott kan täppa till käften på krigsivrarna i Turkiet.