Får elever betygssätta sina lärare? Välkomen till den nya demokratin
Posted Under: Bloggosfären,Inrikespolitik,USA allmänt,Utbildning,Web 2.0,Webben

Min älste son är dataprogrammerare. När han flyttade till Seattle och letade efter en ny tandläkare så hittade han en, kollade på webben och såg betska kommentarer från en mängd arga patienter.
Vi lever i ett alltmer transparent samhälle. Idag kan du betygssätta din bilmekaniker, din läkare, den restaurang du besöker, och nu också dina lärare på sajter som Rate My Teachers.
Vi har alla hört talas om läkare som har misskött sig i årtionden utan efterföljd. Inte nu längre. När vi om en generation tittar tillbaks till webben så är det just den nya transparensen som kommer att bli den mest bestående effekten.
Vi har alla fått friheten göra oss hörda i tryck på webben. Det här är som när Berlinmuren föll, en historisk händelse, och det är inte undra på att makthavarna skruvar sig oroligt på sina taburetter.
Den här demokrativågen har nu också kommit till Europa och Tomas Lundin skriver i om att Tyska elever betygsätter sina lärare på internet
Mobbing eller välkommen feedback? Tyska lärare måste i fortsättningen tolerera att de på webben betygsätts av sina elever. Yttrandefriheten är viktigare än lärarnas känslor beslutade igår en domstol i Köln.
Webbsajten Spickmich.de på vilken elever anonymt kan bedöma och betygsätta lärare bidrar i själva verket till att ge lärare, elever och föräldrar en möjlighet att orientera sig.
–Den skapar önskvärd kommunikation och interaktion och gör skolan mer transparent, motiverade rättens ordförande sitt beslut. Yttrandefrihet är dock inte gränslös. Ingen har rätt att yttra sig kränkande eller medvetet såra eller håna lärare.
Bakgrunden till domen, som inte kan överklagas, är att två gymnasielärare tidigare i år polisanmälde de ansvariga för Spickmich.de. Personuppgifter och omdömen skulle strykas och nya inte längre få publiceras, krävde de.
Sedan dess rasar i Tyskland en infekterad debatt om förhållandet mellan lärare och elever. ”Eleverna har ingen kompetens att bedöma vår pedagogiska kvalitet”, kritiserade nyligen Josef Kraus, chef för det tyska lärarförbundet.
Ett helt öppet samhälle, kommer vi att kunna klara det? Kommer etablissemanget att tillåta att de breda massorna får chansen att ge sin egen mening. Inte bara i en hårt redigerad insändare eller i ett s.k. forum utan helt fritt, på bloggar och i andra medier världen över?
Inte säkert. Det är bäst att vi njuter av vår nyfunna frihet så länge som den varar.
Svenska bloggar om: Lärare och Elever, betygsätt din lärare, Elever Betygsätter lärare. Skolor i USA, Skolor i EU
Läs fler inlägg om Skolor












Visst är det bra, men samtidigt, om du tittar lite på t.ex. RateMyProfessors så är det mycket gnäll av typen “men han hade för svåra tentor” eller “usch vilket tråkigt ämne”. Det är som han som citeras ovan säger, jag tror inte direkt att studenterna har kompetens att bedöma. Om de blir sura för att de tycker de skulle ha haft bättre betyg så ger de igen genom att skriva nåt elakt på RateMyProfessors. (Och amerikanska studenter har en enorm “sense of entitlement” eftersom de betalar för utbildningen. Om man underkänner dem så är det vanligt att de överklagar, även om de inte har nån som helst anledning till detta.) Nu finns jag själv inte med där än så länge, men jag har kollat…
Tänk om professorer skulle skriva samma sak om studenterna. “Han sa att han hade läst boken två gånger och verkligen förstod materialet så han kunde inte förstå hur han kunde få så dåligt betyg bara för att han inte kunde lösa problemen på tentan….”
Tillägg: men det är klart att det finns mycket urusla lärare, och det är oftast lätt att se. Det är inte det som är min poäng.
Rien: absolut, och det är just därför som bra lärare inte har mycket att frukta eftersom man lätt kan skilja på riktig kritik och gnäll.
Det skulle vara intressant att veta hur Jan Björklund ställer till sån här betyg sättningav lärare.
Visst är det bra att man kan blogga om dåliga tjänstemän eller att man kan snickra ihop en hemsida och kritisera ett stort företags produkter. Personligen tycker jag att utveckling av elektroniken – i form av kameror och inspelningsutrustning – ger väldigt stort tillskott till demokratin. Då kan man övervaka politiker eller våra kära poliser. Det är svårt att i rätten ljuga emot en filminspelning; poliser får i fortsättningen akta sig när de vill misshandla folk.
Förresten Lennart, vad har hänt med detta fall? En iransk-amerikansk UCLA-student Mostafa Tabatabainejad som blev misshandlad av polisen.
http://www.usabloggen.se/2006/11/18/youtube-avslojar-chockerande-polisbrutalitet-pa-ucla-i-kalifornien/
Gregor: Helt rätt, och bra påpekat! Just det faktum att vi alla idag har kameror med oss påverkar definitivt demokratin i rätt riktning. Polisövergrepp som inte alls är ovanliga här i USA uppmärksammas nu alltmer.
Tyvärr blev det inga påföljder för den polis som utförde det vidriga övergreppet på Mostafa Tabatabainejad på UCLA.
Blindtarmsoperation med eller utan bedövning?
Utan!!! Jag vill tala om hur du ska göra fattar du väl!
Ja, tänk vilken ny skön demokrati! ;;;;;;;-)
Det finns en skola där elever både bestämmer vilka lärare som ska tillsättas, samt hade inflytande på rektorsvalet.
Jodå, Västvärlden blir alltmer lik de gamla kommuniststaterna. En gång i tiden, under den kinesiska kulturrevolutionen sysslade revolutionärerna med något man kallade “kritik och självkritik”, som handlade om att kritisera allt och alla, men framför allt lärare och annan “överhet”. Den gången förfasade sig liberaler och konservativa över hur gräsligt det var i Kina. Idag är samma sak högsta mode inom just liberala och konservativa läger. Visst är det fantastiskt!
Och som någon skriver ovan, vad skulle elevena/studenterna säga om lärarna uttalade sig så om dem som de kostar på sig att göra om lärarna? Det skulle bli en himla liv.
Men för 17, vill man tillbaka till medeltiden och vill man sätta okunnighet och slapphet i centrum, så låt ungarna bestämma vad de vill lära sig och om de alls vill lära sig något, ge dem högsta betyg allihop oavsett vad de gör eller vad de lärt sig.