Den ekonomiska krisen i USA: allt fler amerikaner tvingas bo i hyreslägenheter
En stor skillnad mellan Sverige och USA som man inte talar om lika ofta som man borde är boendet, det faktum att den amerikanska medelklassen, även den lägre medelklassen och ofta även rena arbetarlassen, är egnahemägare.
Sverige har traditionellt varit ett HSB-land, ett samhälle där man bor i hyreslägenhet, även om man skulle ha råd att köpa en villa. Jag minns hur mina välbärgade föräldrar absolut vägrade att köpa en villa, trots att de flera gånger fick förmånliga erbjudanden.
Jag hade faktiskt kunnat ha vuxit upp i Kåbo i Uppsala, dvs Uppsalas Djursholm, men föräldrarna föredrog en hyreslägenhet.
Här i USA å andra sidan så är de en majoritet av alla vuxna amerikaner egnahemsägare med ett villalån som delvis kan dras av på skatten.
Det här är något som har satt sin prägel på det amerikanska samhället från tiden strax efter Andra Världskriget när hemvändande soldater fick förmånliga villa- och studielån för att kunna flytta rakt in i den amerikanska drömmen.
Men den amerikanska ekonomiska krisen håller på att minska på villaägandet samtidigt som stigande bensinpriser gör det allt svårare för amerikaner i den lägre medelklassen att pendla långa sträckor till jobben i stan.
Den amerikanska drömmen i förorterna
Rachel S Swarns skriver i New York Times om hur villaägandet nu minskar i USARise in Renters Erasing Gains for Ownership – NYTimes.com
The percentage of households headed by homeowners, which soared to a record 69.1 percent in 2005, fell to 67.8 percent this year, the sharpest decline in 20 years, according to census data through the end of March.
By extension, the percentage of households headed by renters increased to 32.2 percent, from 30.9 percent. The figures, while seemingly modest, reflect a significant shift in national housing trends, housing analysts say, with the notable gains in homeownership achieved under Mr. Bush all but vanishing over the last two years.
Även om den här trenden säkert kommer att brytas om några år så är det här ett klart tecken på att president Bushs politik har misslyckats allteftersom de sociala sprickorna i USA har ökat.
De mycket rika blir allt rikare medan alla andra trycks ner. Nu får de amerikanska väljarna en chans att rösta på förändringar i årets president- och kongressval och allt tyder på att de kommer att rösta med sina plånböcker.
Läs fler inlägg om Villor
Svenska bloggar om: Politik i USA, Republikanerna, Demokraterna, US Politics, Washington, USA-regeringen, George Bush, villaägande i USA, Egna hem i USA
Det är väldigt svårt att jämföra mellan länder. I Sverige har man ju start besittningsskydd som hyresgäst, vilket gör det ganska tryggt att hyra. Sedan är det väl en sanning med modfikation att alla dom där 70% äger sina boenden. Effektivt sett i alla fall. På samma sätt som i Sverige så är det många som har så pass höga lån att de inte har råd att amortera. Och kan man inte betala av lånet, så är det problematiskt att säga att man äger det. Sedan är det många i USA som äger sina boenden på grund av att det inte finns många hyreslägenheter att tillgå. Trailerparks är väl ett bra exempel på det, och det är väldigt långt borta den villa-vision man får i Sverige när man pratar om att äga sitt egna boende.
Den här ekonomiska krisen som USA har drabbats av är ingen sÃ¥ kallad “chock”. Du minns säkert krisen i Sverige i början av 1990-talet och Asien krisen i slutet av 1990-talet.
Att låna mer än man kan betala av borde man ha lärt av de ekonomiska krisen som olika världsdelar drabbats av. Men girighet är värre än så.
Själv kommer jag från Turkiet(där man är egnahemmare)och jag anser att dagens bostadspolitik här i Sverige börjar gå åt den amerikanska. Många bostadsrätter byggs men nästan inga hyresrätter alls.
Man måste lära av sig dåtid innan man kan planera sin framtid.
Mvh Ilter Bulduk
Hej Ilter: Helt klart måste man lära sig av historien om man vill undvika att den skall upprepa sig. Och amerikanerna borde som du säger inte förvånas över att det har gått som det har gått.
Men det råder trots det inget som helst tvivel om att amerikanerna verkligen är chockade, även om de kanske inte bör vara det.
Jag tror också att krisen är värre än den svenska på 1990:talet eftersom det amerikanska samhället hittills har varit baserat på billig energi. Nu tvingas man betala flera gånger mer för energin och det betyder att hela landet måste byggas om. Från grunden.
Intressant att höra om att man också satsar på egna hem i Turkiet.
Problemet är att vanliga människor har mycket svårt att lära sig av historien, speciellt när det gäller spekulationsbubblor.
Den framgångsrike amerikanske finansanalytikern Robert Pretcher (som är mest känd för att han prickade in starten på bullmarketen 1982 med analysverktyget Elliott Wave Principle) berättade att han undersökt över 400 finansiella spekulationsbubblor och alla slutade ungefär där de började några år senare och bildade stora pyramidformade prismönster i diagrammet, upp som en sol och ner som en pankaka är ett välbeskrivande svenskt uttryck. Jag har läst många böcker om börsens historia och finansiella spekulationsbubblor och själv fått uppleva fastighetskraschen 1990-1994 och IT och Telekom kraschen 2000-2002 och även om alla finansbubblor är unika så har de alla många likheter. Det börjar med stigande priser som drar till sig allt fler spekulanter (människor som köper tillgångarna) och när det går att tjäna en årslön på att köpa-låna-sälja en lägenhet så börjar det fart ordentligt och pågår tills alla 6 åringar investerat veckopengen (MNBC 2000) eller när taxichauförerna (Kennedy 1929) har tagit spekulativa positioner, vilket indikerar att stora delar av befolkningen är involverad i spekulation som de inte förstår riskerna med.
Jag har ägnat en stor del av mitt liv Ã¥t att lära mig hur man spekulerar pÃ¥ börsen pÃ¥ ett framgÃ¥ngsrikt sätt och säkert läst ett hundratals svindyra böcker pÃ¥ omrÃ¥det och daytradat sedan Ã¥r 2000 och det som skiljer proffsen mot den vanlige investeraren som “sparar i aktier” är att proffsen aldrig tar en position utan att ha en stopp i marknaden, har de fel (vilket alla har ofta) sÃ¥ säljer de direkt sin position med en liten förlust och inväntar nästa möjlighet, amatören hoppas pÃ¥ att priset skall stiga snart igen sÃ¥ att han fÃ¥r tillbaka sina pengar och när priset inte stiger utan sjunker blir förlustsmärtan sÃ¥ stor att amatörinvesteraren ofta säljer med stor förlust och inte Ã¥tervänder till marknaden pÃ¥ ett bra tag.
Ett annat vanligt amatörmisstag är att “snitta” ner sig, dvs har du köpt 1000 Ericsson för 100kr/st och kursen sjunker till 80kr/st sÃ¥ köper amatören 1000 aktier till för 80kr/st och har nu betalt 90kr/st för sina 2000 aktier och sÃ¥ kan det fortsätta hela vägen ner till botten pÃ¥ 3kr. Proffset säljer naturligtvis sina aktier direkt när kursen faller under 98kr/st om han köpt vid 100kr/st och tar sin lilla förlust, hade kursen stigit och gÃ¥tt hans väg sÃ¥ hade han trailat stoppen och lÃ¥st in sin vinst allt eftersom priset stiger.
Amatören spekulerar nästan alltid på att priset skall stiga, medans Proffsen spekulerar åt båda hållen, på uppgång och nedgång.
Här är några klassiska Trader visdomar:
“The misstake is not being wrong, it is in staying wrong!”.
“If you can not take a small loss, you will soon have to take a very large one.”
“Cut your losses short and let your profits run.”
“You never go broke taking a profit.”
“Never let the market save you. You must save yourself. Use stops!”