Den amerikanska service-kulturen: hur mycket dricks skall man ge i USA?
Posted Under: Samhälle
Eftersom amerikanska serviceyrken har utomordentligt låga löner som finns det en oskriven men allt aggressivare dricks-kultur här i USA.
Det brukade vara så att man kunde lämna mellan 10-15% i dricks på en restaurang om man tyckte att man hade fått bra service. Idag är det minst 15% som gäller hur dålig servicen än är och helst 20% och inte nog med det, nu börjar allt fler restauranger öppet skriva ut vad de vill ha i dricks, direkt på notan!
Frank Bruni skriver om hur amerikanerna också vill få mer dricks från europeiska gäster, i alla fall i New York: The Answer Man: Low Tips from Foreign Tourists
“As a waiter at a fine dining restaurant in Manhattan, I get my share of European guests who (to give them the benefit of the doubt) have not read up on the American tipping system. Once or twice a night I get a table who have a great time, tell me how much they love me and the restaurant, and then proceed to leave a paltry tip. Mostly I just let it go, but there are a few egregious cases that are shocking in their (unintended) insult: epic dinners of five hours for Frenchmen who leave $20 on a $1,000 bill.
Istället för att lämna valet till kunden sÃ¥ ställer en del restauranger nu kunden mot väggen genom att säga, tala om för oss varför du inte tänker ge oss – säg 17% i dricks?
Till det kommer ofta pÃ¥tvingad s.k. “valet parking”, som jag pÃ¥tvingades pÃ¥ en restaurang för inte sÃ¥ länge sedan.
Det här gäller ännu inte alla restauranger, men det är en trend som jag inte har sett tidigare och den verkar växa i omfång och aggressivitet.
Detsamma gäller givetvis på Taxi som även dom börjar bli allt aggressivare och givetvis på hotell där de som gör rent i rummet skall ha dricks och givetvis piccolon om han lyckas dra åt sig dina väskor och inte minst på kryssningsfartygen där det verkar som om hela besättningen skall ha dricks.
Och till dricksen kommer sedan givetvis skatten, som ligger på över 8 procent här i Kalifornien.
Det här är ett otyg, men det är inte mycket man kan göra åt det. Den traditionella amerikanska öppenheten och vänligheten kan blixtsnabbt vändas i raka motsatsen om du inte har drickspengarna klara.
Hur är det i Sverige, jag måste erkänna att jag inte riktigt har koll på hur det är idag.
Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Restaurang
Det ges nästan aldrig någon dricks i Sverige och om du motförmodan skulle göra det så kan det i vissa fall bli sura miner
Brukar ge 5-10% i dricks när jag åker taxi i Sverige. Men jag ger det inte urskillningslöst utan endast om resan gick lugnt och taxi-chaffisen hade en aning om vad han höll på med.
Självklart dricksar jag också på restaurang; inga stora belopp men brukar runda uppåt. Typ 5-10% där också, men endast om restaurangen verkligen var värd det
Annars inget.
Dricksar oftast genom enkel avrundning uppÃ¥t. Brukar bli 5 – 10%. Gör det inte som norm utan när service och matlagning förtjänat det.
Eftersom jag bor i ett land där 10 – 15 % är obligatoriskt pÃ¥ restauranger och caféer tar det emot otroligt att inte göra detsamma när jag besöker Sverige. Och har man sett: i trots av vad en kommentator skriver här ovanför sÃ¥ blir det inga sura miner, tvärtom. Och om man gÃ¥r tillbaks till samma ställe har man gjort en god investering.
Ett tips: ge alltid dricks kontant, sätt inte upp det på kortet.
Nu väntar jag protester från alla sura och småsnåla svenskar som vet hur allting skall vara. Det är väl ojämlikt eller kränkande på nåt sätt att ta emot dricks antar jag.
Som flera redan konstaterat, det finns inga krav på dricks i Sverige, är servicen och maten bra brukar jag ändå avrunda uppåt vid restaurangbesök och det kanske då kan bli uppåt 10%.
ApropÃ¥ obligatorisk dricks sÃ¥ är det självklart nÃ¥got som är galet när servicepersonalen har sÃ¥ dÃ¥lig lön att gästerna mÃ¥ste ge allmosor för att nämnda personal ska klara sin ekonomi. Men säkert praktiskt för näringsidkarna som istället för att behöva betala personalen en ordentlig lön naturligtvis hellre ser att dessa till viss del “avlönas” med svarta pengar
Jag minns inte vilket år det beslutades om att dricksen skulle bort från taxi och restauranger. orsaken var bland annat redovisnings- löne- och beskattnings-skäl.
För de som hade dricksen som en del i lönen var det ofta väldigt osäker hur inkomsten kunde var under året, de flesta föredrog därför en fast lön som de kunde använda för att planera sin vardag med.
HÃ¥ller med Bosse ovan…
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=299&a=484355
En skröna berättar att hisspojkarna pÃ¥ gamla Gripsholm och Kungsholm (Svenska kryssningsfartyg) tjänade mer pengar än kaptenen pgav dricksen….
Tumregeln i USA var väl 20% på respektabla ställen, mot kanske 10-15% här i UK.
Som gammal bartender lämnar jag alltid dricks i baren, är sällan ute på restaurang men jag tycker det känns helt självklart att man ska dricksa såvida det inte varit dålig service/mat.
Däremot är det ett annat system i USA, jag har haft en del diskussioner med folk som jobbar som bartenders och de har ofta lägre lön än minimilönen pga att det är inräknat att de ska få dricks, de får tom skatta för en schablondricks varje månad vare sig de fått in det eller inte.
Bosse, det är inte svarta pengar. De får betala skatt.
Jag vill minnas att det var i slutet på 60-talet eller början på 70-talet som dricksen som separat delpost avskaffades i Sverige. den försvann inte utan lades på priset i bla resturanger och för taxitjänster. Ett av argumenten (förutom skatteproblematiken) var att det ansågs ovärdigt att behöva krypa för sin lön.
Här i USA är det bara att räkna med ytterligare 15% tillkommer normalt, efter en liten mental omställning funkar det utmärkt för mig.
Är jag inte nöjd med servicen, vilket har hänt ett fåtal gånger, betalar jag exakt belopp och lägger 1 cent på bordet när jag lämnar. Den signalen fattar kyparen.
Rien, ja det är säkert som MAD skriver att “de fÃ¥r tom skatta för en schablondricks varje mÃ¥nad vare sig de fÃ¥tt in det eller inte.”
Men detta tar ju inte bort det faktum att företaget de är anställda av slipper att betala, samtidigt som de anställda får betala skatt för en inkomst som är skapligt osäker och alltså inte betalas av arbetsgivaren, verkligen ett schysst system
Det stämmer det var schablonskatt och jag tror att beräkningsregeln var att drickens var 11% av inkört belopp. Så på de beräknade 11% skulle den anställde skatta.
Hur det var med restauranganställdas beräkningsregler vet jag inget.
Bosse, mig veterligen skattar man inte schablonartat på USA. Däremot, betalar du dricksen med kreditkortet blir pengarna officiella och måste skattas för. Det är anledningen till att det uppskattas mer om du ger dricks i cash.
Naturligtvis skall du ange till skattemyndigheterna hur mycket dricks du får, men det kan ju vara svårt att komma ihåg när det är deklarationsdags
Jag förstÃ¥r inte riktigt ditt resonemang om att företaget “slipper betala”. Det är gästerna som betalar kalaset oavsett, skillnaden är att en betalningström gÃ¥r restaurangägarens näsa förbi.
Eftersom de flesta I USA (alla?) i serviceyrken är timanställda är det lika otryggt oavsett om dricks ges eller inte. Inga kunder är det samma som ingen lön
Det ramalde bort lite bokstäver… “mig veterligen skattar man inte schablonartat pÃ¥ tip i USA” skulle det stÃ¥
Jag tycker att den Amerikanska drickskulturen är utomordentligt lyckad och framgångsrik. Det måste vara underbart för yrkesarbetare att kunna tjäna mer pengar genom att arbeta (servera) bättre och det är kunderna som betalar. Den Amerikanska ekonomiska kulturen med sin överlägsna service och kundtänkande, i Amerika är kunden Sir, dvs en Kung.
Amerikanerna har belönat individuellt arbete och företagande, som är förutsättningen för all välfärd, betydligt bättre än exempelvis vad Svenskarna har gjort. I Sverige beskattar vi arbete högst av allt, först med drygt 32% arbetsgivaravgift och sedan minst 30% och max 55% och hantverksföretagare måste lägga på 25% moms på fakturan till privat personer. Bolagsskatten på 28% är hög och avsättning av obeskattad vinst lågt vid 30%.
Bättre vore åtminstone 25% i bolagsskatt och att 50% av vinsten kan skattefritt behållas i bolaget. För att stimulera arbete och företagande skulle jag sänka skatten på arbete till 10% på första 100.000 kr, 15% på nästa 100.000 kr, 20% på nästa 100.000 kr och vid inkomster över 300.000 kr per år max 25% i skatt(en svensk välutbildad sjuksjöterska med minst 5 års erfarenhet har 25.000 kr/mån eller 300.000 kr/år), arbetsgivaravgiften på drygt 32% slopas helt. Skatt på ränta och aktieutdelning sänks till 0% (de beskattas ju redan av bolagsskatten) och kapitalskatten till 25%, inga ränteavdrag, inget grundavdrag, inga avdrag av resor till och från arbetet, införa sparavdrag på max 25% av inkomsten för att vända den destruktiva utvecklingen med skattesubvensionerade räntor och idag hårt beskattade sparräntor med 30% vid en inflation runt 3% så förlorar spararna på att spara pengar idag, så kan vi inte fortsätta.
Efter att ha sänkt skatterna på arbete, produktion och kapital så kan vi höja skatterna på konsumtion. Moms på resor och böcker/tidningar på 6% kan höjas till 25% av miljöskäl, momsen på mat på 12.5% kan höjas till 25% och momsen på arbete sänks från 25% till 0%, vid fakturering av privatpersoner. Sedan extra skatter på skadlig konsumtion som energi, alkohål, tobak, läkemedel, socker, avlopp, miljöskatter, etc.
Sverige måste stimulera arbete, sparande, investeringar för att öka företagens vinster, anställdas löner, statens skatteinkomster och därmed alla svenskars välfärd. Kapitalisten och arbetaren och staten sitter i samma båt, alla är intresserade av att företagen går med bra vinst. Vad är det för arbetarparti som beskattar sina löntagare med världens högsta skatter (25% moms, 32% arbetsgivareavgifter, 30-55% löneskatt)? Vill staten skapa efterfrågan på arbete så är det en utmärkt början att kraftigt sänka priset på arbete genom att ta bort och sänka dessa absurt höga skatter som vi har på arbete i Sverige. Sedan är det hög tid att spara ordentligt på onödiga ocg lågprioriterade statliga utgifter och prioritera demokratin, domstolar, polis, militär, skola, sjukvård, omsorg, infrastruktur. Sverige klarade av att leverera en bra välfärd på 1950-talet för 25% skatteförtryck, idag betalar vi dubbelt så mycket. Vi behöver ett nytt skattesystem i Sverige med lägre skatter på arbete, kapital, produktion och en höjning på konsumtion för att styra det svenska vikingaskeppet med fulla segel på världsmarknaden, en politik för att Sverige skall vinna i den globala konkurrensen i stället för att förlora och bli fattiga och leva på Indiskt och Kinesiskt ulandsbistånd.
Ja det är bra Johnny!
Ingen kris där inte!
Men om det är kloka ord vill jag inte ha en åsikt om.
Johnny, dina ideer runt skatter orkar jag inte kommentera.
Det finns en poäng att uppmärksmaheten för att ge service är hög i USA, och det kanske är dricksen som påverkar den.
Men när det gäller kvaliten på servicen är den urdålig på många ställen. Att servera är i många länder ett yrke som man lär sig i några år, tex Tyskland. Utbildade servitörer vet hur man lägger knivar och gafflar, vet från vilket håll man serverar, kan rekommendera ett bra vin osv. Den kunskapen saknas totalt i de normala restaurangerna i USA. Undantaget är de verkligt exklusiva där du betalar för det.
På de fina matställen i Sverige är min erfarenhet att man får minst lika god service som varsomhelst i världen.
Som vanligt, you get what you pay for. Dricks separat eller inkluderat
Johnny: Det är givetvis bra att belöna arbete men som du säkert inser så blir ingen rik på att jobba som uppassare. Vad det handlat om är brödsmulor från de rikas bord.
De allra rikaste, VD:na, jobbar inte på accord utan har sitt på det torra genom fallskärmar och andra avtal.
H2: Bra påpekat, däremot skattar man på själva notan före dricksen, det var det jag ville få fram.
Rien: Det är en bra fråga, eftersom dricksen oftast är i kontanter, hur skattar servitörerna för det?
Men vi betalar ju redan driks, det stämmer vad jag kommer ihåg att det blev ett påslag på priser som inkluderade driks. Varför betala en gång till.
Gruv.arb: Intressant, så man räknar in dricks i det svenska restaurangpriset?
Daniel: M.a.o. helt annorlunda än här i USA där man alltså nu väntas ge minst 15% i dricks och om man ger mindre är det en anmärkning på servicen.
Om man inte ger något alls är man knappast välkommen tillbaks.
Det som fick mig att skriva inlägget var att vi nu under det sista året har sett en eskalering av drickskraven från restaurangerna. Vet inte riktigt varför.
Olika länder olika seder.
Lennart frÃ¥gar Rien “Det är en bra frÃ¥ga, eftersom dricksen oftast är i kontanter, hur skattar servitörerna för det?” Jag tar mig friheten att svara efter att ha pratat med döttra.
Enligt min dotter skall servitören föra dagbok på sina drickspengar och meddela sin arbetgivare detta. Arbetsgivaren skall dra skatt och betala sociala avgifter på den summan. Detaljer med regler och undantag lär finna i en IRS publikation nummer 531.
Så kontentan är att lägger du dricksen på kreditkortet så får servitören skatta för pengarna och för ta del av de sociala avgifter som den hederlige arbetsgivaren gör.
Om du ger dricksen kontant är det upp till servitören att redovisa vad han vill.
H2: OK, tack, mycket bra, då förstår jag.
Bossebus, H2, Lennart: Well, tack för svar.
USA har bidragit till världen med sin prestationsbaserade belöningsstruktur, speciellt framgångsrika har IT-företagen i USA varit att belöna sina säljare med generösa provisioner, det var enligt mig de Amerikanska dataföretagen som bröt upp den förstelnande Wallenbergska brukskulturen i Sverige, där alla arbetare och tjänstemän skulle ha solidarisk och lika lön, lägre för arbetare och högre för tjänstemän. Amerikanerna är överlägsna på att serva på flygplan, tåg, taxi, barer, restuaranger, hotell, kundservice, säljare, mäklare, etc. Amerikaner är helt enkelt bäst på service, försäljning, marknadsföring samt olja, vapen, datorer och militär.
Det som händer nu är en implodering av det Amerikanska samhället. Wall Streets lÃ¥ne- och spekulations- ekonomi har kollapsat i förluster och skattebetalarna i USA fÃ¥r betala hela kostnaden för bankernas förluster och ledningarnas fallskärmar. FrÃ¥gan är om presidenten lyckas fÃ¥ stöd av senaten och representanthuset för sin “bail-out-bill” och vad det innebär och fÃ¥r för konsekvenser?
Fastighetskrisen i Sverige i början pÃ¥ 1990-talet och sedan finasbolagskrisen samt bankrisen och valutakrisen och räntekrisen (500%) i november 1992 punkterade spekulationsbubblan och statsskulden ökade frÃ¥n 100 till 1450 miljarder pÃ¥ tre Ã¥r och Göran persson fick ansvaret att balansera budgeten och amortera av rikets skulder med 2%/Ã¥r under 50 Ã¥r. FrÃ¥gan är hur mÃ¥nga miljarder och trilliarder dollar som Wall Street’s konkurrs kommer att kosta FED och det Amerikanska folket?
Som parkarbetare, inom hemtjänsten eller varför inte som lokavårdare får jag feta dricks. 70% Var är frågan?