Hur Annika Östberg överlevde, vad hennes öde säger om Kalifornien och USA
[print_link]
Annika Östberg kom hit till USA som ung tonåring med sin mamma som hade gift sig med en amerikan hon träffat i Sverige.
Sedan gick allt snett. Hon kom in i knarkträsket i San Francisco kring the Summer of Love år 1967 och var sedan med om två mord som begicks av hennes pojkvän 1981 för vilka hon dömdes till fängelse på 25 år till livstid, alltså livet ut.
Det inhumana kaliforniska fängelsesystemet.
Hade den kaliforniska ekonomin inte kollapsat samtidigt med att det brutala kaliforniska fängelsesystemet, ett av västvärldens allra grymmaste hade gått bankrutt, så hade hon med stor säkerhet suttit kvar livet ut och om några år, som så många andra fångar, dött i förtid på grund av brist på läkarvård.
Kalifornien har 173 000 fångar i 33 fängelser som är avsedda för 81 000
Men även om hon hade släppts hade det inte hjälpt om inte Annika Östberg hade gjort något som de flesta svenskar som kommer knappast skulle tänka på att göra.
Hennes mamma var här, Annika var mycket ung, hon återvände aldrig till Sverige, men hon behöll trots det sitt svenska språk, som hon ännu talar förbluffande bra, och förunderligt nog, hon behöll sitt svenska pass!
Hade hon tagit ut amerikanskt medborgarkap och avsagt sig sitt svenska pass som tiotusentals USA-svenskar (av totalt 45-50 000), så hade Sverige omedelbart upphört att intressera sig för henne och hon hade aldrig ens släppts in i Sverige idag, utom som turist.
Som tiotusentals andra fångar här i Kalifornien hade hon släppts med några dollar på fickan vid närmaste busshållplats utan några möjligheter att överleva i det oerhört tuffa kaliforniska samhället.
Visst, det finns halfway houses, men utan bil, utan körkort, allt sånt som hon borde ha fått lära sig i fängelset men inte fick, så hade hon snabbt gått under.
Att hon trots allt kommer att överleva beror alltså enbart på att hon var så fäst vid Sverige att hon trots sina många år här i USA behöll sitt svenska medborgarskap. En papperslapp som räddade hennes liv och som förhoppningsvis kommer att göra det möjligt för henne att leva många och förhoppningsvis också lyckliga år i Sverige. Och kanske också hjälpa några unga svenskar till ett bättre liv.
Som Sydsvenskan skriver, Humama Sverige, Inhumana USA. NÃ¥got att begrunda.
Axplock från den nordiska pressen:
SvD – Senaste nytt: Reinfeldt tyst om Östberg
SvD – Senaste nytt: Annika Östberg släppt frÃ¥n USA
Svenska bloggar om: Annika Östberg, Annika Deasy, Corona prison, Kalifornien, , Annika Östberg Kalifornien, Annika Deasy Sweden, Annika Östberg Sverige, Fängelser i Kalifornien, Sverige USA, Justitiedepartementet
Ack ja,
hon vet ännu inte vilket straff det är att komma frÃ¥n en relativt “trygg” och ordnad miljö till ett Rhenfelts Sverige.
Hon mÃ¥ bli fri och fÃ¥ nÃ¥gra tusenlappar för “exklusiva” filmsnuttar och annat kommersiellt juck. Kanske ett litet arv frÃ¥n modern.
Till slut står hon där ensam i ett samhälle hon inte känner.
Det lilla hon kan ha rätt till i pension går inte att leva på så hon lär hamna på socialen om några år.
(Som alla vet så är det en dans på rosor)
Det kanske skulle ha varit bättre (för henne)att fortsätta i fängelset… ?
Hennes ev. skuld ger jag mig inte in på.
PS:
Jah,och sÃ¥ vill herr Rhenfelt ta Ã¥t sig “äran”,fast det är hemligt.
Och naturligtvis vill herr Silversky vara med,gratis förmodar jag.
Kan nÃ¥gon fö tänka sig hur det kan kännas för Annika att promenera i en svensk liten skethÃ¥la (Am. “pisshole in the snow”),där alla vet vem hon är och ingen vÃ¥gar prata,men alla tisslar och tasslar?
Fö är Stocholm en stad som inte är större än så. ;-D
Ja ja
Nej ett sånt liv måste ju vara sämre än inget liv alls. Själv tog jag mycket hellre ett dödsstraff, där jag i alla fall kan se ett slut på pinan, än att tillbringa resten av livet i fängelse. Liv till varje pris? Nej det är då inget för mig i alla fall.
Bosse:
Jag tänkte i lika banor men den “möjligheten” är ju passerad med ca 28 Ã¥r för Annika.
Så vad tror du om hennes liv nu då?
Liv till varje pris?
Annika får ju nu chansen att leva ett nytt liv. Det fick aldrig de två offren för Annika och hennes kumpan. Det blev ett bryskt slut för dem, livet rycktes iväg från dem, och deras anhörigas liv blev aldrig det samma igen.
Det verkar rätt korkat att ta hit henne. Möjligen är det humant. Men det kostar pengar. Det upprör många jänkare. Hon är skyldig till flera förfärliga brott. Hon kommer få det jobbigt. I några tidningar och på ekot idag visar man upp en förhärdad brottsling och inte som tidigare ett offer för juridiken!
To whom it may concern:
Noterar att tand för tand,öga för öga gäller för det mesta,här iaf.
Lennart kanske har rätt om den USA-ledda religiösa maffians korstÃ¥g som varande lika eller värre än Al-Qaida…(om han nu finns)
(utlands)Svenska lärjungar?
Ja ja,så det kan bli.
Jag förstÃ¥r inte hur folk kan ha sympati för mördenskan. (Gilty to first degree homicide). Inte en tÃ¥r eller tanke har fällts för offren här…
Buzzen:
Jag har funderat om inte “friheten” kan vara ett värre straff än fängelset i USA.
Då borde ju du och offren vara extra nöjda,eller hur?
#8 Sandbuzz, jag tror mig ha förstått att du lever med kristna värderingar. Är inte frågan WWJD relevant?
Stackars lilla brottsling. Enligt den svenska mesigheten är det som vanligt mer synd om de som begÃ¥ brott, än de som är berörda av brottet. Finns väl inte nÃ¥got annat land än sverige som skickat brottslingar pÃ¥ lyxkryssningar i hopp av att de kanske skulle “byta sida”, vilken säger en hel del om mentaliteten vi har och göra med. Förutom om du är en skatte brottsling, dÃ¥ har du det bättre pÃ¥ Alcatraz än hemma i Svedala.
Nu har hon nog ett något rosenrött minne av Sverige, ett Sverige som inte längre finns, så jag undrar hur bra hon kommer att trivas här egentligen.
Busen,
Nöjd? Varför ska jag vara nöjd? Det har inget med att vara nöjd. Om California beslutar att frige henne så kvittar det mig, straffet var ju 25 to life, så hon satt 28 år.
Vad jag retar mig på är hur jävla synd det verkar vara om mörderskan, och hur glädjen sprider sig i Sveriges media och bloggar att hon får komma hem, men inte en tanke, inte ett ORD har ägnats åt offren och deras familjer i media. Det är ta-mig-fan sjukt!
Hur skulle du känna dig Bossebus om din hustru, far, mor eller ditt barn blev mördad i rÃ¥tt mod? Stackarn hade en svÃ¥r uppväxttid, sÃ¥ vi förstÃ¥r stackarn…??
H2, I don’t have a clue – WWJD??
Du kanske blandar ihop sympati med att förlåta?
Jag skulle kunna förlåta någon i mitt hjärta, men jag behöver inte ha sympati för denne jag har förlåtat.
Det strider inte mot några Kristna värderingar.
Sandbuzz, jag tror du kan din bibel tillräckligt väl för att veta inse: Jesus förlät alltid ensidigt.
Det har inget med sympati med gärningmnnen att göra utan empati.
Sympati har jag för offrens anhöriga i detta fall
I stand corrected: EMPATI!