Emigrantsyndromet, USA-svenskar, USA-kärlek och Sverigehat
[print_link]

En gång, historien förtäljer inte riktigt när det här utspelades, så fick en gammal dammig Floridatidning en energisk ung chefredaktör.
Han kunde inte förstå varför tidningen hade två hela sidor med väderleksrapporter från Mellanvästern, så han ersatta dom med lokalreportage och möttes av en läsarstorm utan like.

Du förstår inte skrek en förbannad läsare i luren, vi har flyttat hit från Mellanvästern och vi vill ha de här sidorna så att vi kan se hur djävligt våra gamla vänner där hemma har det, speciellt på vintern.
De s.k. Florida Snowbirds, som jag själv har träffat, är ofta pensionärer som flyttar till det billiga Florida för att njuta av solen – och kunskapen om hur djävligt deras gamla vänner har det därhemma.
USA-svenskar, det finns strax under 50 000 Sverige-födda människor här idag, visar ofta upp en liknande attityd till Sverige.
Olle Västberg har uppmärksammat det här besynnerliga fenomemet. När han var generalkonsul i New York och höll föredrag om det nya Sverige så hände det att USA-svenskar ställde sig upp och opponerade sig.
Sverige är inte alls så bra som Västberg påstod, sade dessa människor, som för länge sedan hade lämnat Sverige. Det var som om han kritiserade deras mandom.
Orsaken till att jag tar upp det här är att Bosse har skrivit en bra kommentar på just det här temat
En god vän till mig kom hit från Sverige som sexåring, skickades sedan tillbaks för att gå på Sigtunaskolan i tre år men har sen bott här och är inte längre svensk medborgare. Hans gamla pappa lever än här i Kalifornien och följer med vad som händer i Sverige, men vad han enligt sonen letar efter är just information om hur jävligt det är i Sverige. Han vill liksom ständigt få bekräftelse på att han fattade det rätta beslutet när han för över 50 år sen beslöt sig för att flytta till USA med sin familj.
Anders Holmberg på Expressen har också tagit upp Emigrantfenomenet i sin smått historiska artikel:
I vilken värld lever du, Poirier Martinsson? där den idag Timbroanställde
Poirier Martinsson anklagar svenska medier och journalister för att delta i en kampanj mot USA i allmänhet och Bush-administrationen i synnerhet. Enligt Poirier Martinsson är det “en av de mest omfattande kampanjer som vÃ¥rt land skÃ¥dat”. Det vill inte säga lite och när man drar i väg en sÃ¥dan salva vill det till att man själv har gjort sin hemläxa. FörvÃ¥nande nog verkar Poirier Martinsson inte ens ha öppnat böckerna.
En möjlig pusselbit är att det här kan hänga samman med den trumeld mot socialdemokratin och dess politik som dagens Allians länge har stått för. T.ex. Jan Björklund kritik av den svenska skolans förmenta undermålighet. Något som senare visade sig vara helt gripen ur luften.
Nu finns det givetvis tusentals och åter tusentals svenskar här i USA som har en betydligt mognare attityd både till USA och Sverige. Allteftersom de äldre och ofta verkar det politiskt motiverade svenska utvandrarna dör bort så kommer det här syndromet också att försvinna.
Det intressanta är att ingen i Sverige verkar ha brytt sig om ett undersöka som invandrare till Sverige också är lika antagonistiska till sina hemländer. Något som skulle kunna ta vind ur seglen för SD.
Också intressant är det faktum att USA-kineser och USA-koreaner inte alls har den svenska inställningen till sina hemländer utan ofta återvänder dit och jobbar. Något som även deras barn gör.
NÃ¥n gÃ¥ng vore det kul att skriva en bok om den svenska USA-bilden, frÃ¥n Lasse Dahlquist och alla USA-stipendiater som Olof Palme till dagens regering som “vill stärka de transatlantiska banden”.
Just brytningen under Palmeåren när Socialdemokratin som tidigare hade varit det parti som ägde USA-bilden i den svenska politiska debatten fanns sig brädade av högern.
Går det ens att föreställa sig dagens Sverige utan USA?
Mer om USA-svenskarna i ett annat inlägg.
Svenska bloggar om: Sverige, USA, Svenskar i USA, USA-bilden i Sverige, Swedes in the United States, USA-svenskar, Den svenska emigrationen till USA











Sandbuzz inställning här är ganska typisk för många utlandssvenskar. De har inte bott i Sverige på hur många år som helst och ändå utger sig de för att vara större Sverigeexperter än de som bor och lever här varje dag.
Jag ger mig inte ut för att vara expert på Kanada, USA eller vilken plats som helst där nu dessa bättrevetande svenskar råkar bo. Men det är väl bara att inse, de här människorna vet alltid bäst vad saken än gäller. Och du Sandbuzz jag har inte socialdemokratisk partibok så beskyll mig inte för att vara part i målet
Snälla Lennart! Räknar du lycka i pengar/BNP?
MIN Ã¥sikt är att Sverige har inte förändrats särskilt mycket. Är det tillÃ¥tet att ha en annan Ã¥sikt i sosselandet utan att en massa människor blir indignerade/förbannade pÃ¥ en? Var kommer rädslan ifrÃ¥n? Är det nÃ¥got som är typiskt hos sossar, som S-info tydligt visade när dom stängde av alla IP’n frÃ¥n Nord Amerika? Som A-K skrev “de var totalt hjärntvättade”, vilket jag instämmer i…
En prominent sosse i Luleå skrev ett helt blogginlägg om mig med oerhörda kränkningar av min person och anklagelser som föranledde att moderatorn tog bort hela inlägget, bara för jag hade synpunkter pa enhetsskolan.
Jag kunde inte sluta skratta at eländet och rädslan för oss utlandssvenskar…
Nej Bosse, jag utger mig inte att vara expert på Sverige, jag uttrycker min ÅSIKT. Jag kan ha rätt även fel, men det är fortfarande endast min åsikt, och gör mig inte till en Sverigexpert. Chill out!
Christer, nej jag misslyckades inte i Sverige. Läs mitt längre inlägg ovan sÃ¥ fÃ¥r du bättre insikt i varför jag lämnade Sverige…
Men nu måste jag försvara mitt Sverige, det Sverige som fortfarande finns. Jag talar om människorna och naturen, kaffekultur och bakverk, sill och potatis, sällskapsliv och traditioner, uppfinningsrikedom och framåtanda som jag sett bland familj och vänner, utelivet och då menar jag inte på krogen utan i skog, på strand och i fjäll med vandringsstråt och skidleder för allmänheten. Friluftsliv heter det. Inte för att detta inte finns i USA likväl men det fostras nog inte till naturkärlek lika mycket i USA; det är bara min uppfattning.
Lennart jag minns när jag bodde i Kalifornien 67-68 och jag tyckte kullarna inte var gröna nog. Jag tyckte det var fult. Inte så längre.
Jag har under de senaste decennierna upplevt ett uppsving i roliga saker att göra i Sverige, fler mysiga värdshus, gamla slott som gjorts till världens bästa kak-och-tårt-smörgåsbord (Taxinge), roliga lokala festligheter och mässor, det småkokar av påhittigheter. Ville jag plocka svamp fanns där grupper att möta och fråga, osv. Jag tog tom en svamp till biblioteket och fick svar om ätligheten.
Men – under samma decennier har jag tack vare nätet och tillgängligheten blivit varse en ful sida inom svensk politik och bland extremister pÃ¥ bÃ¥da sidor i bloggvärlden. Det är inte sÃ¥ svÃ¥rt att härleda somliga trender till dÃ¥varande anvariga i regeringsställning, som sagt de märkligaste saker högt och tydligt. DÃ¥ skäms man.
Sandbuzz: Om man inte kan räkna lyckan i pengar varför tjafsar då så många utlandssvenskar ständigt om hur rika dom är?
Själv räknar jag lyckan i filmjölk.
Tillåts åsikter så kan även jag ha en sådan. Sverige har förändrats ganska mycket sedan jag växte upp i landet.
Ett helt annat uteliv, ett helt annat varuutbud, en större acceptans på olika människor, ja listan på positiva saker är lång.
Det negativa är att det finns också en växande rasism. Sandbuzzen har också en poäng i att svenskarna inte är speciellt artiga eller hövliga när det gäller att svara på tilltal.
H2:
Jag tycker att jag alltid blir vänligt bemött om jag ställer en fråga till någon främmande människa här hemma, eller ber om hjälp med något. Däremot händer det att folk ser lite misstänksamt på mig om jag fäller en kommentar om något i kön vid kassan i en affär, på busshållplatsen, eller liknande, som jag ganska ofta gör, så det är nog riktigt att många svenskar anser att man överhuvudtaget inte ska tilltala främmande människor med mindre än man vill fråga eller be dem om något. Å andra sidan finns det förstås också folk som hakar på direkt och man får en liten trevlig stund med utbyten av några humoristiska infall, sådär i förbifarten.
Vad gäller tilltagande rasism, så är det riktigt att vi har en sådan, framför allt gentemot muslimer, eller människor som kan misstänkas komma från något land i Mellersta Östern, eller så märks den bara mer nu, den har blivit mer öppen. Men även det är i så fall en sak som gjort oss alltmer lika amerikaner. Denna tilltagande rasism har media i Sverige gjort allt de kunnat för att arbeta upp, och ändå har de lyckats förvånansvärt dåligt.
Sandbuzz: Jaha, så det var bara en åsikt så där på känn det där med att Sverige inte har förändrats så särskilt mycket. Ett antagande att det inte hänt så mycket helt enkelt. Jovars man kan självklart bygga sin världsbild, med hjälp av åsikter och antaganden man själv sitter och bestämmer sig för, åsikten är fri. Grejen är väl då att dessa åsikter inte behöver ha det minsta med sanningen att göra.
Och jodå Sandbuzz jag är hur lugn som helst, men det roar mig att käftas och det är alltid bra att ha en klart definierad motståndare
Bosse: Vad Sandbuzz inte nämner med ett enda är att Sosse-Kanada inte har förändrats sedan 1950-talet.
Kanada har nämligen rykte om sig att vara ett sosseland bland högern här i USA.
Kerstin, jag hade bråttom och uttryckte mig dåligt, få se om jag kan skriva detta bättre.
För det första så anser jag att de många förbättringarna som skett, beror på den mångfascetterade invandringen som Sverige har. Alltför få inser vilken enorm tillgång dessa personer är för Sverige. Det finns några stora företag som har insett potentialen på exportmarkanden med de många välutbildade personerna. Mångkultur, vilket lyft detta är för Sverige!
Du har helt rätt, de personer som känner dig, eller om du är hövlig så blir du lika artigt bemött tillbaka. Vad jag menar är den avoga inställningen till de man inte känner. Pröva att hälsa och dt är ovanligt att någon hälsar tillbaka. För att starta upp en dialog i en kö med okända krävs mod, i de flesta fall möts man med iskall tystnad. I de flesta andra länder, ja tom i Norge bemöts man på ett annat vis. Kommunikation är trevligt även om man inte känner vederbörande
När jag menar ohjälpsamma tänker jag på situationer i Stockholm som jag nyligen upplevt. Exempelvis, en dam fastnar med sin handväska i dörr till ett inköpscentrum. Istället för att hjälpa henne rusade alla till de andra dörrarna. Sådant står inte på kartan i tex USA.
När det gäller rasism så har jag en känsla av att den är på väg ned i USA men dessvärre på väg upp i Sverige. Fast iofs är det borde jag kanske säga att jag jämför Kalifornien och Sverige. USA borde jämföras med Europa och då har jag alldeles för liten kunskap
H2:
.
Jo, jag brukar ju inte vara ohövlig mot främmande människor, och det är kanske orsaken till att jag sällan upplever att jag blir illa bemött. Vad gäller att somliga (ganska många) inte hakar på mina skämtsamma kommentarer på allmänna platser, så beror det nog på att de helt enkelt inte fattar vad jag menar. Min man brukade tidigare säga till mig att jag inte skulle skoja med hans släktingar, för de förstod inte att jag skojade
Och Stockholm undviker jag förstÃ¥s – om jag kan. SÃ¥ jag talar om resten av Sverige.
Vad gäller din inställning till invandrare, så delar jag den. Vi ska uppskatta dem för det de tillför landet. Problemet är att så många svenskar inte vet vad de har tillfört oss. Idag anser exempelvis unga svenskar att pizza är en typiskt svensk maträtt. Jag hade inte ens hört talas om den när jag var barn, den kom ju liksom in i Sverige med invandrarna.
Och jag känner många mycket kloka och välutbildade invandrare vars kunskaper och erfarenheter vi borde ta tillvara på ett mycket bättre sätt.
“Vad Sandbuzz inte nämner med ett enda är att Sosse-Kanada inte har förändrats sedan 1950-talet.”
He..he… Kan inte uttala mig om ROC (Rest Of Canada) men Quebec har genomgÃ¥tt stora förändringar sedan jag kom hit: Engelska var dÃ¥ affärssprÃ¥ket i Quebec. Jag blev garanterad att jag behövde ingen Franska att leva i Quebec…
Ett separatist parti kom i regeringsställning 1976. Bill 101 – Franska blev huvudsprÃ¥ket i affärsvärlden, engelskan förbjuden att använda i internkommunikation i företag över 50 anställda. Fransk text mÃ¥ste vara dubbel sÃ¥ stor text som den engelska i ads. Officiella sprÃ¥knazis tillsattes för att se till att företag följde lagar och blev fransk opererande företag.
Separation från Canada referendum 1980 som slutade 40 yes, 60 no, vilket föranledde mellan 400,000 till 500,000 Anglophones flyttade ifrån Montreal/Quebec till ROC. Dom tog med sig företag och kapital. West Island där jag bor förvandlades övernatt från en anglo enclave till en mixed anglo/french då de flyttade in till billiga villor, som såldes i desperation av flyende anglos.
Innan bill 101 hade familjer valfrihet att sätta barnen i engelska eller franska skolor, den valfriheten ar borta nu med undantag för föräldrar som blivit utbildade i engelska skolor, de får sätta sina barn i engelska skolor.
Jag är anställd i en engelsk school board och ser att skolorna gÃ¥r frÃ¥n 400 elever till 200, vi har stängt 6 skolor de sista 2 Ã¥ren pga engelska elever blir “exterminated” av vidriga xenophobic fascistiska lagar (101).
När jag kom hit, Canada var officiellt ensprÃ¥kigt (engelska), sedan 1982 är det bilingual, och franska skolor finns över hela landet nu…
1950 var Canada en del av den Engelska Dominion med QEII som statshuvud. 1982 tog Canada hem konstitutionen, skrev charter of rights, och blev fria från dominion.
Jag skulle kunna pÃ¥sta att Quebec/Canada har förändats sedan 1950…
“Kanada har nämligen rykte om sig att vara ett sosseland bland högern här i USA.”
Visst bland allmän sjukförsäkringsmotstÃ¥ndare i USA, men annars finns det inga likheter med sossesverige…
Bosse, “Och jodÃ¥ Sandbuzz jag är hur lugn som helst, men det roar mig att käftas och det är alltid bra att ha en klart definierad motstÃ¥ndare
”
Jag tror du gillar mig i alla fall!
Jo, det var en Ã¥sikt baserad pÃ¥ mina iaktagelser…
Den extrema förmyndarstaten finns kvar. Staten bestämmer vad är bäst för medborgaren. i.e. monopolsituationen, sprit vin öl…
Apotek, även om det nu ändras.
Staten/kommunerna har sitt finger med och reglerar bostadsmarknanden, fan det är kommunistiskt!
Jo men systembolagets monopolställning kan snart vara förbi. Enligt EU-reglerna får det egentligen inte finnas så det lever kvar på nåder.
Själv tycker jag det är synd om systembolaget försvinner för jag tror att resultatet kommer att bli ett betydligt sämre utbud. Egentligen är det otroligt att jag kan gÃ¥ in pÃ¥ systembolaget och köpa nästan vilket vin som helst frÃ¥n nästan vilket land som helst. Det är ett fantastiskt utbud som inte mÃ¥nga länder med “friare” alkoholsystem kan konkurrera med.
Det är ju, som sagt, tur att det finns ordentliga motståndare som man kan fightas med ibland, livet skulle bli för tråkigt annars, men det innebär inte att vi någonsin kommer att duscha tillsammans i gryningen
Bosse har alldeles rätt om Systemet. Jag hade en bekant, frÃ¥n Tyskland, där man kan köpa sprit var som helst, pÃ¥ besök för nÃ¥gra Ã¥r sedan, och han följde med in pÃ¥ Systemet -och stod bara och gapade: “Fantastiskt”, sade han, “en sÃ¥dan oerhörd sortering. Har aldrig sett nÃ¥got liknande”. SÃ¥ fortsatte han: “Ja nu förstÃ¥r jag varför sÃ¥ mÃ¥nga svenskar inte vill missta det här systemet”.
Det var likadant med media en gång, innan man privatiserade Pressbyrån (som väl inte finns numer ens). Den hade, på monopoltiden, till uppdrag att sälja alla dagstidningar och periodiska skrifter, och sorteringen var enorm. Den hade dessutom rätt att lämna tillbaka publikationer som inte såldes, vilket just möjliggjorde utbudet. Så privatiserade man Pressbyrån. Om jag inte missminner mig så köptes den upp, eller en stor del av den, av Bonniers, som sedan inte hade lust att sälja annat än tidskrifter som man sålde mycket av. Kvar blev alltså dagstidningarna och skräptidskrifter, försvann gjorde de smalare tidskrifterna, som man därefter fick prenumerera på. Många av dem tvingades lägga ner ganska snart eftersom de inte syntes i ute på marknaden (varumarknaden alltså) längre och folk inte visste om att de fanns ens. På det sättet minskade valfriheten högst avsevärt.
Privatisering ökar alltså inte valfriheten, som många tror, den minskar den ofta istället. Kvar efter privatiseringarna finns bara friheten att välja det som de allra flesta köper, för det är bara det som är lönsamt att sälja. Majoritetens förtryck alltså, just det som man felaktigt beskyller de gamla socialdemokraterna för att ha stått för och organiserat fram.
Propaganda är otroligt effektivt, hur osann den än är.
Kollade för skojs skull. Kedjan Spec’s här i Houston TX har t.ex. 275 olika Chilenska viner jämfört med hälften sÃ¥ mÃ¥nga, 138, i systemolagets sortiment. Sen tillkommer sortimentet i alla andra kedjor och fristÃ¥ende butiker.
http://www.specsonline.com/cgi-bin/snf?body=/cgi-bin/classindex&index=Wine
Jag har aldrig hört någon USA-svensk klaga på det bristfälliga utbudet av alkohol. Utom möjligen då svårigheten att få tag på punsch till ärtsoppan .
CMO: Håller med dig, för den som älskar alkohol av alla de sorter är åtminstone Kalifornien ett sagoland. Nu har olika delstater olika lagar och eftersom jag vet inte precis hur de skiljer sig från varandra. Här kan man t.ex. köpa alkohol i snabbköpen vilket inte går i alla delstater.
Lennart: “…Själv räknar jag lyckan i filmjölk…”
Hittar du filmjölk i silokondalen? Själv köper jag kefir här. Annars har jag episodvis gjort en egen sorts “filmjölk” genom att syra mjölk med “cultured buttermilk”.
Angående rasism i Sverige: Klart och tydligt finns det och inte bara mot muslimer.
Ja, systembolaget i Sverige har ett bra sortiment.
Vi har också i Quebec provincialt ägda liqourstores SAQ med mycket bra sortiment av sprit, vin och öl öppna 10 am till 10 pm 7 dagar i veckan.
HOWEVER – Snabbköp, matvarubutiker, depanneurs (quartersbutiker) fÃ¥r sälja vin och öl mellan 7 am till 11 pm, sju dagar i veckan. De har bra sortiment pa importerade viner och öl, pilsner, lager etc. Butiker utanfor SAQ fÃ¥r sälja alkohol med upp till 20% alkoholhalt (proof).
Systemet i Sverige stänger väl 6 pm, det är synd om folk som inte hinner köpa en flaska vin till maten…
Nu är det ju så att de flesta köper det som finns att köpa, och saknar inte det de inte känner till existensen av, vilket just är vad privatiseringsivrarna vet, och företagen tjänar stora pengar på. Det går alldeles utmärkt att fostra en hel befolkning till att tro att den har mycket större valfrihet än den faktiskt har.
Det trodde min tyske bekant också att han hade i Tyskland och i jämförelse med det ofria Sverige, vad gällde spritöp, ända tills han besökte ett svenskt systembolag.
Faktum kvarstår, privatiseringar och nyliberal ekonomisk politik leder ganska snart till majoritetens förtryck av minoriteter, om man inte har lagar som förhindrar den utvecklingen. Det var vad vi hade tidigare i Sverige, inte minst vad gällde tillgänglighet av kultur och olika tidskrifter, men inte har längre.
Jag är sÃ¥ hjärligt trött numer, pÃ¥ det där ständiga svaret när jag efterfrÃ¥gar en vara som var lätt att fÃ¥ tag i tidigare, att “Nej den för vi inte längre. Den säljer sÃ¥ lite”.
Kerstin: Ett bra exempel på det är de amerikanska kommersiella tevebolagen som har hjälp till att fördumma det amerikanska folket ända sedan slutet av Andra Världskriget. Teve hade t.ex. kunnat spela en viktig roll som utbildningsmedium men istället förvandlade reklamfinansiärerna det till en dumburk utan like.
Bryan Magees utmärkta filosofiserie gick världen över utom i ett land, USA.
Lennart: Ja exakt, TV är ett fantastiskt uppfinning som kunde ha använts till något riktigt bra. Istället framkallar det mesta av utbudet spykänslor, hur kunde det gå så snett?
Jag tror att det har måste ha nått med genetiken att göra.
Lennart, jag tror att det har måste ha nått med begåvning att göra.
Och jag tror att det har att göra med för vem makthavare använder sin begÃ¥vning – om de har nÃ¥gon och de flesta brukar ha viss sorts begÃ¥vning, nämligen den som krävs för att man ska veta hur man skaffar sig makt (och behÃ¥ller den ex. med hjälp av TV) och pengar.
Ett upphävande av spritmonopolet leder knappast till majoritetens förtryck. De “smala” vinerna försvinner inte om nÃ¥gon är beredd att betala det marknadsmässiga priset för dem. System-monopolets “stora utbud” Ã¥stadkomms genom att de breda massorna subventionerar överklassens, och vinsnobbarnas behov av exklusiva produkter. En slags omvänd fördelningspolitik. Monopol innebär alltid att nÃ¥gon annan än konsumenterna tar besluten om vad som erbjuds till vilket pris. Det är ett utslag av paternalism vare sig det handlar om systembolaget eller om att TV ska visa program av “högre kvalitet”.