Den bästa boken om den senaste amerikanska presidentkampanjen är utan tvekan David Plouffes redan klassiska The Audacity to Win: The Inside Story and Lessons of Barack Obama’s Historic Victory. Plouffe var Obamas kampanjchef och det var han och ingen annan som vann, så den boken kommer att ha bestående värde.

Nu kommer två journalister, John Heilemann på New York Magazine och Mark Halperin på Time Magazine med ännu en bok om det historiska presidentvalet: GAME CHANGE. Obama and the Clintons, McCain and Palin, and the Race of a Lifetime.

Det är en bok fylld med smaskiga detaljer om en grupp rena galningar på väg till Vita Huset. Ragatan, egentligen är kanske “satkärring” ett mer passande ord, Hillary Clinton och hennes sexmissbrukande man Bill, den argsinte och okunnige John McCain och hans lika argsinta troféhustru Cindy och förvånansvärt nog, ett par som ingen hittills har anat att det var något större fel på, John Edwards och hans svårt sjuka fru Elizabeth, som i boken förvånansvärt nog framstår som en ragata i klass med super-ragatan Hillary Clinton, som har beskrivits av Ronald Kessler： avslöjanden om Hillary Clinton i Vita Huset .

Jacob Heilbrunn recenserar boken i New York Times Election Confidential

John Edwards, the third leading contender, pulled off the feat of eclipsing the former president by embarking upon a clandestine affair with Rielle Hunter, a producer of Web videos …Heilemann and Halperin attribute the implosion of Edwards’s campaign in part to the screaming matches he had with his wife, Elizabeth, whose cancer had been diagnosed in November 2004. She too was a difficult case, deeply admired for her valiant response to her illness, but to campaign insiders “an abusive, intrusive, paranoid, condescending crazy woman.” Not that her husband was any better. The authors depict him as a delusional megalomaniac.

Heilemann and Halperin are no less unsparing of the McCains, another warring couple:

Den ende i boken som inte verkar ha djuprotade personlighetsproblem är Barack Obama.

Det är märkligt hur låg kvalitet det är på USA:s toppolitiker. Få har varit utomlands, många av dom har inte ens varit insatta i eller intresserade av politik. McCain t.ex. framstår i boken som helt och totalt ointresserad av ekonomi!

Det märkliga med det här valet var att paret Clinton som alltid talade om hur lång erfarenhet de hade av politik på toppnivå, inte hade den minsta aning om de mest elementära fakta om primärvalen och livsviktiga detaljer som delegater och superdelegater. Sånt hade alltid skötts av andra och nu var de så säkra på segern att de inte brydde sig om att skaffa sig förstklassiga rådgivare som vågade säga emot.

Tragedin ligger i att den enda normale kandidaten, den högt begåvade Barack Obama, skulle överge alla löften han avgav om förnyelse och förändringar och istället återgå till samma gamla trötta och ineffektiva politik som Clinton och McCain förespråkade.

Demokraterna kan mycket väl komma att förlora sin filibustersäkra majoritet på 60 röster i Senaten redan nu på tisdag, vilket skulle bli ett historiskt nedelar gör Obama. Resten av hans presidentperiod kommer i så fall att bli helt ineffektiv och istället dominerad av de allt mer segervissa republikanerna.

Den här boken har redan tidigare recenserats av New York Times Michiko Kakutani In ‘Game Change,’ Insight on the 2008 Campaign.