Enligt denna export per capita lista så är Tyskland på 16:e...
Kalifornienvalet: kan mångmiljardären Meg Whitman köpa guvernörsposten?
Posted Under: Kalifornien
Republikanen Meg Whitman
När man säger att USA är en demokrati så är det en sanning med en hel del modifikationer.
Ja USA har precis som Sverige och EU s.k. habeas corpus, som egentligen är den viktigaste delen av demokratin även om många inte inser det.
Habeas Corpus betyder, för att citera Wikipedian att Enligt en allmän princip om habeas corpus har varje person som hålls i fängsligt förvar eller som på annat sätt är berövad sin frihet rätt att inom en viss kortare tid få höra anklagelserna mot sig, skälen till frihetsberövandet e.dyl., rätten att bemöta dessa skäl, och att få en domares eller domstols utslag huruvida laga skäl finns till fortsatt frihetsberövande eller om frigivande med eller utan villkor måste ske.
Men frågan om USA har fria val är betydligt mer komplicerad. John Wildermuth skriver i San Francisco Chronicle om hur den republikanska mångmiljardären Meg Whitman, som tjänade sina pengar på IT-företaget eBay, nu försöker köpa guvernörsposten i Kalifornien: Whitman outspends Brown nearly 14 to 1
Whitman, the former CEO of eBay, had spent more than $140 million on her campaign as of Sept. 30, compared with Brown’s $10.8 million. The new campaign finance reports showed the state attorney general with $22.6 million left in the bank, compared with $9.2 million for Whitman. “The critical information to take away from the report is that the Brown campaign has what it needs to get the message out,” said Sterling Clifford, a campaign spokesman. But Brown’s solid lead in cash on hand isn’t as important as it would be in most campaigns. Whitman, listed by Forbes magazine as one of the 400 richest people in America, has already put $119 million of her own money into her campaign for governor and has promised to spend what is necessary in the days before the Nov. 2 election. .
Whitmans valkampanj är ett intressant exempel på vad man kan åstadkomma med obegränsade finansiella resurser. Mellan 1:a juli och den 30:2 september så betalade hon strax under $ 40 miljoner för en nonstop störtflod av allt hätskare tv-och radioreklam mot demokraten Jerry Brown.
Under 2006 års valkampanj så spenderade Arnold Schwarzenegger t.ex.
$49.000.000 på hela sin återvalskampanj. Ingenting förhindrar Whitman att spendera $100, $200 eller mer miljoner under valkampanjens sista veckor.
Samtidigt har det kommit fram att Whitman, trots sina utomordentligt hÃ¥rda angrepp pÃ¥ Kaliforniens papperslösa, själv har anlitat en papperslös, Elyse Siegel skriver i om Meg Whitman’s Campaign Rocked With More Domestic Drama As Ex-Nanny Backs Up Housekeeper, och att hon under sin tid som VD pÃ¥ eBay blev sÃ¥ förbannad pÃ¥ en underordnad att hon helt enkelt slog till henne, nÃ¥got hon sen fick betala $200 000 för.
Så går det alltså till i Kalifornien.
Länkar:
Svenska bloggar om: Kalifornien, San Francisco, Turist i Kaliforninen, Stilla Havet, Hollywood. Silicon Valley, Mojaveöknen, Los Angeles, Sacramento, San Joaquindalen, 2010 Elections, Meg Whitman, Jerry Brown, 2010 Elections, California Gov 2010, Jill Armstrong, Jill Armstrong Meg Whitman, Meg Whitman, Meg Whitman Controversy, Meg Whitman Housekeeper, Meg Whitman Jill Armstrong, Meg Whitman Maid, Meg Whitman Nanny, Politics News
Svaret på frågan är såklart ett JA!
Så går det till i USA och (lite mer i smyg i Sverige.)
Det är absurt, ledsamt och naggar verkligen demokratin i kanten….ordentligt!
Som alltid när pengar i kampanjer kommer på tal och man försöker sätta gränser för det börjar man på republikansk sida skrika om yttrandefrihet.
Deras resonemang är att en del yttrar sig med ord, andra med pengar och att sätta en gräns strider mot konstitutionen.
Jag tycker det påminner lite om tiden när bara vita män som ägde sina hem fick rösta.
Meg får gärna spendera 10 ggr så mycket. Min röst skulle hon ändå aldrig kunna få.
Tyvärr är Jerry Brown ett ganska blekt alternativ.
Mitt tips är att vi får dras med bitchen några år
Nu har jag tyvärr ingen direkt referens, men hämtat härifrån:
“Freakonomics: money does not buy elections
The bestselling economics book, Freakonomics by Steven Levitt and Stephen Dubner has a section on the quickly diminishing marginal returns of election campaign spending. In this, they disprove the widely-held truism that ‘money buys elections’. First they admit that there is a correlation between money and politics: those candidates or parties that spend the most often win. But they dispute the commonly held assumption that the spending causes the win. Instead they point out that anticipated win – or possible win – will often attract the campaign money. When candidates obtain large amounts of money it is usually because they are seen to be the best candidate or the one mostly likely to win. Based on Levitt’s study of campaign spending by the same candidates against the same competitors over decades of US congressional elections, it was found that ‘the amount of money spent by the candidates hardly matters at all. A winning candidate can cut his spending in half and lose only 1% of the vote. Meanwhile, a losing candidate who doubles his spending can expect to shift the vote in his favor by only that same 1%’. The Freakonomics authors conclude that campaign spending has a very small impact on election outcomes, regardless of who does the spending.”
Intressant, eller hur?
/Johan
oops, länken föll bort.
http://liberation.typepad.com/liberation/2007/05/freakonomics_th.html
/Johan
Jag kommer tydligen inte överens med kommenteringsfunktionen, ser nu att hela texten blev en länk o det var ju inte riktigt meningen. jaja, det går väl att läsa ändå
/Johan
“papperslösa”
Man skulle kunna tro att Lennart arbetar pÃ¥ Frankfurtskolan eller pÃ¥ en “Marxistisk Think Tank” eftersom han envisas med att använda ordet “papperslösa” i stället för illegala invandrare, kriminella invandrare, olagliga invandrare eller varför inte bara brottslingar. Självklart skall samtliga invandrare ha giltiga identitets och visum handlingar, samt dömas enligt lagen om sÃ¥ inte är fallet.
Svaret är nej om Whitman nu förlorar valet. Det var ett otroligt hårt slag mot henne då det före detta hembiträdet Nicky Diaz framträdde i offentligheten. Nu tror nämligen många väljare i Kalifornien att Whitman ljuger. Det är det ungefär det värsta man kan bli misstänkt för inom amerikansk politik. Jerry Browns kampanj har också fått in pengar på sistone tack vare Hollywoodhöjdarna med Steven Spielberg i spetsen som har gjort mycket för att hjälpa honom i det otroliga försöket att återvända till guvernörens residens efter alla dessa år. Eftersom valet trots allt lär bli spännande, blir svaret förstås ja ifall Whitman trots allt vinner. Just nu känns det som att ja, hon skulle ha kunnat köpa guvernörsposten men då borde hon inte ha anlitat ett papperslöst hembiträde och sedan betona hur hårt hon vill gå åt sådana arbetsgivare som anlitar papperslösa.