Enligt denna export per capita lista så är Tyskland på 16:e...
Värre än USA? Hur många dör av vårdfel på svenska sjukhus?
OBS, bilden har ingenting med vårdfel att göra.
När jag besökte den stora sjukvårdsmässan HIMSS i Atlanta tidigare i år, med tiotusentals experter från hela USA och världen, så förvånades jag över att så gott som alla jag träffade eller lyssnade på var överens om att man vad som än händer inte vill hamna på sjukhus här i USA, för då ökar riskerna markant att man helt enkelt dör, oavsett hur lindrigt sjuk man kan vara.
Det beror litet på hur man räknar men siffran ligger någonstans nära 200 000 amerikaner som avlider genom vårdfel VARJE ÅR.
Om man till det lägger alla amerikaner som inte har råd att besöka sjukhus och därför dör i förtid så handlar det om väldiga mängder människor som dör helt i onödan.
Men hur är det i Sverige där alla medborgare i alla fall i princip har tillgång till sjukvård? Hur många människor dör i onödan på svenska sjukhus?
Att allt inte står rätt till inom den svenska sjukvården inser man snart när man läser dagstidningarna:
Dagens Nyheter: SjukvÃ¥rden anmäler fel för sent – DN.se
Över två tredjedelar av lex Maria-anmälningarna kommer in för sent. Patienternas säkerhet på svenska sjukhus hotas när allvarliga misstag riskerar att återupprepas.
SVT: VÃ¥rd utan ansvar – Uppdrag granskning | svt.se
Pernilla Hammars son Max blev inte ens elva timmar gammal. Efter en normal förlossning uppstod plötsligt komplikationer och Max kunde inte räddas. … Max är bara en av de tusentals patienter som varje Ã¥r dör pÃ¥ grund av bristande patientsäkerhet. Ännu flera skadas allvarligt. Men vem har ansvaret?
Dagens Nyheter:Nordiska fuskläkare registreras – DN.se
Nordiska rådets välfärdsutskott ställde sig på tisdagen bakom ett förslag som ska läggas fram på torsdag vid rådets pågående session i Reykjavik. Frågan har blivit aktuell bland annat efter fallet med den norske läkare som efter 42 anmälningar i Norge arbetade vidare i Sverige i stället.
Maria Hedlund skriver i Dagens Nyheter: Tvåårig pojke dog efter läkarfel – DN.se
En liten pojke från Märsta avled på sjukhus trots att föräldrarna upprepade gånger sökt vård för återkommande öron-näsa-hals-besvär. Obduktionen visade att pojken hade 600 ml var i lungsäcken. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd menar att vården var felaktig men läkaren slipper disciplinpåföljd. Som DN.se tidigare rapporterat har Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) beslutat att redan nu sluta utdela disciplinpåföljder till vårdpersonal som begår fel. Detta eftersom en ny lagstiftning träder i kraft vid årsskiftet och då försvinner påföljderna varning och erinran.
Ynge Jones skriver i Svenska Dagbladet: Misstag upprepas vid leverskador | Brännpunkt | SvD
Traumakirurgisk kompetens är långt svårare att förvärva än att utföra elektiv bukkirurgi. Bakjourskompetensen ifrågasätts nu inom svensk kirurgi på grund av vår omfattande subspecialisering. Klinikchefens ansvar är här avgörande vid urval av medarbetare och för fullgod jourverksamhet. Obegränsad patientsekretess under lång tid gör att svenska kirurger inte får ingående kännedom om begångna misstag.
Clas Svahn skriver i Dagens Nyheter: 27-Ã¥ring dog men läkaren gÃ¥r fri – DN.se
När den diabetessjuka kvinnan sökte hjälp fick hon diagnosen paniksyndrom. Två dagar senare avled hon. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd väljer trots det att inte pricka läkaren. Fallet är ett av flera där läkare som funnits skyldiga till olika typer av försumlighet inte fått någon påföljd av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) på grund av den nya lagstiftningen.
Svenska Dagbladet: Flicka dog av tarmvred “ trots läkarbesök | Inrikes | SvD
Det var i februari i år som flickan plötsligt började må dåligt. Aptiten och avföringen påverkades och hon kräktes flera gånger. Familjen sökte då hjälp på en vårdcentral i södra Sverige och det konstaterades att deras dotter hade en infektion i halsen. Hon fick medicin och skickades hem. Men antibiotikan hjälpte inte och drygt en vecka efter första läkarbesöket åkte familjen till en barnmottagning i en närliggande stad. Därifrån remitterades flickan till en akutmottagning på ett sjukhus i en tredje stad. Där undersöktes flickan av en erfaren läkare “ som gjorde bedömningen att hon inte var så pass sjuk att hon skulle läggas in. Istället skickades familjen återigen hem.
Dagens Nyheter: Kvinna dog dÃ¥ läkarna var pÃ¥ semester – DN.se
Händelsen inträffade i somras på Danderyds sjukhus intensivvårdsavdelning. Kvinnan hade lagts in för en misstänkt tumör i bröstkorgen som stängde av höger lunga och var i behov av en snabb undersökning och därefter följande operation. När den biträdande överläkaren på medicinkliniken vid Danderyds sjukhus försökte få tag på den expertis som kunde utföra undersökningen av kvinnan visade det sig att samtliga var på semester.
Maria Hedlund skriver i Dagens Nyheter Patient avled när personalen hade planeringsdagar – DN.se.
Så hur ser siffrorna ut? Susanne Merz skriver på SvD: Med rätt sjukvård blir färre sjuka
Socialstyrelsen utgår ifrån att mer än 100 000 personer om året drabbas av vårdfel när de vårdas på sjukhus. Underbemanning, stress och platsbrist bidrar till felbedömningar och onödiga infektioner. Fel inom primärvård, psykiatri och tandvård tillkommer. Har samhället verkligen råd med dålig sjukvård?
Så om vi använder oss av siffran 100 000 vårdfel så kan vi sen gissa oss till att kanske en på hundra av dessa, alltså omkring 1 000 patienter per år dör på grund av vårdfel på svenska sjukhus
Det skulle vara betydligt färre dödsfall än motsvarande amerikanska siffra, i procent av befolkningen, men ändå på tok för många.
Ett första steg mot förbättringar skulle vara att göra sjukvården mer genomskinlig och publicera information över hur många vårdfel och dödsfall på grund av vårdfel som registreras på olika sjukhus. Sådan information kanske redan finns, jag vet inte, men den borde göras tillgänglig för allmänheten.
Patienter bör också ges tillfälle att recensera sjukhus och inte minst att betygsätta läkare, som man t.ex. kan på Doktorsguiden.
Sajten väntetider är en annan bra sajt där man kan se hur lång väntetiderna är på olika sjukhus.
Men mer behövs. Health 2.0-rörelsen här i USA och i Europa har gjort mycket för att få oss alla att inse att om vi ska kunna leva friska liv och klara sjukdomar så måste vi få tillgång till mer information. Och det inbegriper inte bara information om våra egna krämpor utan också vilka sjukhus och läkare som är mest troliga att kunna hjälpa oss om vi blir sjuka, dvs vilka som har minst antal vårdfel.
Jag gissar att om den svenska sjukvården anammade den öppenhet som Health 2.0-rörelsen står för och gav allmänheten mer information om hur effektiv vården är på olika sjukhus, så skulle det kunna leda till att man får ner antalet onödiga dödsfall i Sverige. Och om det skulle rädda säg 500-750 människoliv per år så skulle det vara ett stort steg framåt.
Axplock från den nordiska pressen:
Debatt РSenaste fr̴n debatt,SvD РSenaste nytt, SvD РMest kommenterat, GT: Nyheter, Dagen.se РStora nyheter, svt.se РSVT Opinion
Svenska bloggar om: Svenska sjukhus, Vård på svenska sjukhus, Läkare svenska sjukhus, fel på svenska sjukhus, vårdgarantin, Swedish healthcare
Om mörkertalet är 50 procent utöver din siffra ovan blir det 300 000 per år. Det betyder i så fall att en av tusen amerikanare dör pga bristande sjukvård årligen, eftersom folkmängden är 300 miljoner. En otäck siffra, som varje amerikanska medborgare får leva med.
Samtidigt läser jag i dagens Sydsvenskan att statistiken för Sverige kunde vara bättre. Statistiken sköts av Socialstyrelsens patientregister. Läs ‘Privatläkare struntar i patientregistret’ pÃ¥
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1301977/Privatlakare-struntar-i-patientregistret.html
En kommentar av det uppskattade mörkertalet på 50 procent. Jag hoppas verkligen det inte är så högt, men det var för att göra resonemanget enkelt. Å andra sidan ett mörkertal på noll procent förändrar inte slutresultatet radikalt.
Man måste skilja på missade diagnoser och iatrogena orsaker. Den förstnämnda kommer alltid att finnas, den andra kan man faktiskt göra någonting åt relativt snart.
Exemplen ovan visar på behovet av rätt kompetens på rätt plats. (Ett bra exempel är behandlingen av Anna Lindh.) Vad allmänheten inte känner till är att alla akutmottagningar efter kontorstid bemannas av läkare under utbildning, AT-läkare. Alltså är första mottagandet sämsta tänkbara. Vilket bäddar för missade diagnoser och felbehandlingar.
Sens moral: Ska Du råka ut för någonting, gör det under kontorstid och under icke semestertid och icke läkarstämmetid.
Sorry Omar – Men det är sÃ¥ att svenska akutmottagningar ÄVEN UNDER kontorstid bemannas av AT-läkare under utbildning.
En akutmottagnings första omhändertagande är egentligen bara en enda stor sorteringscentral, den sortens blodiga olyckor och trauman som folk utanför vården förknippar med akutmottagningar på grund av teve finns nästan bara där, de utgör någon enstaka procent av alla fall på en svensk akut och det vore rent slöseri med kompetens att ha överläkare sitta rätt upp och ned och vänta på att sådana ambulansfall skall komma in.
Så AT-läkare och ERFARNA sköterskor bemannar första linjen. Dagtid finns överläkare och ST-läkare inom räckhåll (hört talas om personsökare?) så att de VID BEHOV kan komma dit och vara på plats redan i entredörren de få gånger sådana ambulansfall trots allt kommer.
Nattetid har du åtminstone en läkare ovanför AT-nivå på plats även om kirurgklinikens, medicinklinikens och ortopedklinikens (de tre stora akutklinikerna alltså) överläkare/bakjour inte är i huset. Dock finns alltid intensivvårdsläkare, anestesiläkare och röntgenläkare i huset dygnet runt och kan motsvarande dagrutin ovan kallas ner för att möta ambulans i entredörren.
AT-läkare utbildas främst på akutmottagningarna och vårdcentralerna (alltid under handledning och med tillgång till erfarna kollegor som samtidigt sköter egna patienter, men ofta med eget ansvar för den första patientkontakten tillsammans med erfaren legitimerad sköterska). Akutmottagningarna och vårdcentralerna äe två största hörnstenarna i sjukvårdens specialistkompetenspyramid, där tillbringar AT mer än halva sin AT-tjänstgöring, och var skulle de annars göra det? Var skall de annars få den BREDA erfarenhet som de så småningom behöver som överläkare högre upp i specialiseringskedjan?
Att alla patienter alltid skall fÃ¥ träffa en erfaren överläkare vid alla besök oavsett vad de söker för är en rosenröd dröm…
Ca 3000 onödiga dödsfall anses inträffa årligen i Sverige, och det är bara inom den somatiska vården. De flesta av psykiatrins 1500 självmord anses också kunna förhindras om adekvat vård funnits att tillgå.
PG, Tack, mycket intressant! Vet du om det finns några planer på att offentliggöra på vilka sjukhus dessa dödsfall inträffar?
Peter, tack för en intressant kommentar “frÃ¥n skyttegravarna” s.as.
Omar, iatrogena, tack, nu lärde jag mig ett nytt ord som jag borde ha känt till tidigare. Ska Du råka ut för någonting, gör det under kontorstid och under icke semestertid och icke läkarstämmetid. Precis som här i USA. Och det där med kontorstid är viktigt eftersom olika nyckelavdelningar helt enkelt inte är bemannade då.
PG, Omar, om man inom sjukvården vet att Ca 3000 människor dör i onödan på svenska sjukhus, (om vi för tillfället bortser från de 1500 självmorden), har man gjort några försök att sammanställa data över hur den här gruppen är sammansatt rent demografiskt? Rör det sig t.ex. övervägande om mycket gamla människor eller mycket unga? Vet man vad de vanligaste dödsorsakerna är?
Finns det någon nationell plan för att få ner antalet dödsoffer, ungefär som man har gjort med trafikolyckor och drunkningsolyckor?
Arne: Tack, det är givetvis viktigt, hur säker man kan vara på statistiken. De amerikanska siffrorna är med stor säkerhet väldigt diffusa. Man anser att orsaken till att den amerikanska medellivslängden inte är högre till en viktig del är just att så många oförsäkrade dör i förtid. Tack också för länken till Sydsvenskan.
Det är litet konstigt att det inte finns fler som bloggar om den svenska sjukvården, med tanke på hur den angår alla.
Sorry Peter – Olyckor och blodiga trauman är som sagt bara nÃ¥gon procent av akuternas klientel. Det är invärtesmedicinska Ã¥kommor. Och dom behöver specialistkompetens även dom. Kan en AT-läkare initiera en kardiovaskulär trombolys redan pÃ¥ akuten? Har i alla fall jag aldrig sett. Kan en AT-läkare korrekt tolka en arrytmi? Kanske, kanske inte. Med nÃ¥gorlunda säkerhet inte förrän dom är ST-läkare enligt min erfarenhet.
Vilka som finns i huset gäller kanske på dom större sjukhusen. Mindre sjukhus: Röntgenläkare? Hallåå? IVA och anestesi är samma person. (Som redan jobbat hela dagen) Erfarna sjuksköterskor? Ibland, ibland pur färska. På normala sjukhus består bakjouren av en överläkare som redan jobbat hela dagen, och ska jobba i morgon också. Kutryggig allmänkirurg som ska ta hand om traumafall? Anna Lindh igen.
Den bästa organisationsform som jag har sett är den tyska. En Not-Artz är primärjour, och AT-läkaren jobbar vid hans sida. Notartz inleder primär adekvat behandling inom alla specialiteter, därför att det är hans/hennes specialitet. Trauma ,cardiologi, obstretik, you name it. Sedan kan specialisten lugnt och under ordnade former ta över patienten, förvissad att det primära omhändertagandet varit korrekt. Och AT-läkaren lär sig massor. Genom handledning. Inte genom misstag.
Men det är naturligtvis ocksÃ¥ en kostnadsfrÃ¥ga. AT-läkare är ju relativt billiga. En schemalagd specialistutbildad akutläkare pÃ¥ natten kostar betydligt mer. Och patienterna är ju ändÃ¥ bara gamla, feta och alkoholpÃ¥verkade……
“Finns det nÃ¥gon nationell plan för att fÃ¥ ner antalet dödsoffer, ungefär som man har gjort med trafikolyckor och drunkningsolyckor?…”
Tack vare teknikutveckling och sjunkande priser på elektronik som börjar det nu finnas defibrillatorer i taxibilar, polisbilar, brandbilar, på köpcentrum, i banker m.m.
Man behöver inte ens vara utbildad för att använda dom. Man öppnar bara locket så talar prylen om för dig, steg för steg, vad du ska göra. När du är färdig tar den över och sköter resten.
När jag började min bana vägde en defibrillator ett ton och krävde 2 – 3 syrror att baxa runt. Dom var dessutom livsfarliga för användaren och helt korkade. Dom gjorde nämligen som dom blivit tillsagda, även om det var Ã¥t helvete.
De 3000 onödiga dödsfallen och 100 000 vårdskadorna är en extrapolering i en studie som Socialstyrelsen gjorde under 2007. Skattningen av antalet vårdskador har god validitet, dödsfallen har sämre men stämmer mot vad man tidigare funnit i USA. I USA släpptes, jag tror det var 1999, från Institute of Medicine (IOM) en rapport om vårdskador vilket var lite som att öppna en Pandoras box. Det dröjde alltså 7 år innan fel inom sjukvården analyserades på samma strukturerade sätt i Sverige.
Det intressanta är alltsÃ¥ att om man pÃ¥ ett strukturerat sätt letar efter onödiga dödsfall och skador sÃ¥ hittar man stora brister, men när sjukvÃ¥rden själva skall rapportera sÃ¥ hittar man nästan inga fel alls. Det totala antalet anmälningar frÃ¥n vÃ¥rden till Socialstyrelsen är ~1500 / Ã¥r , vilket alltsÃ¥ handlar om tiopotenser färre händelser än de onödiga vÃ¥rdkatastrofer som faktiskt inträffar. Enligt lagstiftningen ska alla fel och onödiga risker som patienter utsatts för rapporteras (I Socialstyrelsens instruktion stÃ¥r dock “bör”).
Man kunde dock tycka att Socialstyrelsen skulle vara tacksamma för anmälningar som kommer från privatpersoner om brister i vården. I verkligheten slängs dock dessa anmälningar. Ingen information från patienter finns t.ex. med i den databas över vårdfel som Socialstyrelsen driver.
För att komma tillrätta med vårdens motvilja mot att rapportera fel har vi därför fått en ny lagstiftning i Sverige, som börjar gälla vid årsskiftet, där vårdpersonalens ansvar avskaffas. Disciplinpåföljderna som HSAN idag kan dela ut försvinner. För att polis/åklagare skall utreda krävs också enligt lagen först ett godkännande från Socialstyrelsen, vilket alltså är tänkt att förhindra sådana utredningar.
P.G., tack för mycket den här bakgrunden. Jag har själv läst mig till att man inom vården inte är intresserad av att rapportera fel, men visste ingte att det är såhär allvarligt. Ytterligare en fråga medan jag s.as. har dig på tråden: finns det några bra bloggar om den svenska sjukvården?
Återkommer med mycket mer om sjukvården i Sverige och USA framöver. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
totalstyrelsen.blogspot.com är en intressant blogg som utifrån ett insiderperspektiv berättat lite om rävspelet kring tillblivelsen av den nya patientlagstiftningen. En annan är tankestormar.blogspot.com, som drivs av en 28-årig tjej men en historik av självskadebeteende. Hon har tillsammans med några fler startat organisationen SHEDO som försöker förbättra vården för patienter med självskadebeteende. Hon har bl a satt luppen på rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall och den etik som präglat vården där. Kliniken fick nyligen stänga sin självskadevården efter en omfattande medieluppmärksamhet kring klinikens metoder, där det t.ex. ingick att patienterna tvingades skriva på kontrakt som innebar hot om tvång. Kliniken använde också olagliga tvångsmedel. Trots sin ringa ålder har hon åstadkommit mycket och hon skriver dessutom mycket bra. http://www.bjorn-lieden.se drivs av läkaren björn lieden, som är mycket kritisk till flummet inom psykiatrin, och särskilt BUP. Annars finns också http://www.omvard.se, där bloggen håller en god kvalitet.
När det gäller patientlagen sÃ¥ är jag kritisk, som du kanske märker. Kanske är det enda sättet att höja patienternas säkerhet att urholka patienternas rättigheter som nu sker, men min känsla är att t.ex. Läkarförbundet tagit tillfället i akt här att fÃ¥ styra i den riktning man vill. LF har länge kämpat för att avskaffa ansvaret inom sjukvÃ¥rden. Det är Läkarförbundet tillsammans med Socialstyrelsen som i huvudsak stÃ¥tt för utredningen bakom den nya lagen. Men istället för att berätta för patienterna / allmänheten om vad lagen egentligen handlar om sÃ¥ har man i den offentliga informationen uttryckt att det skall bli “hÃ¥rdare tag” mot felande vÃ¥rdpersonal. När det i själva verket är tvärt om. Det tycker jag är oärligt.