Maud Olofsson och Lasse Dahlquist, social rörlighet och myten om den amerikanska drömmen
Posted Under: Sociala Medier
Det mycket som Lasse Dahlquist kan ställas till svars för. Hans visor om unga svenskar som reste till USA och sedan efter flera decennier kom hem till Sverige med en Anita Ekberg-brytning och fickorna fulla med dollar får fortfarande lättpåverkade svenskar som Maud Olofsson och andra att falla för den amerikanska drömmen
Man kanske får svälta och leva utan sjukvård i några år men jobbar man bara på så vänder sig lyckan och snart kan man själv kliva ur privatplanet på Arlanda som mångmiljardär.
Det är bara det att “den amerikanska drömmen” faktiskt är en lögn. Finns drömmen om klassresan så finns den intressant nog snarare i Sverige än i USA!
Det här är något som Arianna Huffington nyligen har tagit upp Arianna Talks The Two-Party System
Arianna also lamented the fact that the U.S. is only ranked 10th globally in upward social mobility. She said “being behind France in upward mobility is like France being behind us in croissants and afternoon sex.
Och som bl.a. står att läsa på Wikipedian, med källhänvisningar och allt:
Social mobility – Wikipedia, the free encyclopedia
Official or legally recognized class designations do not exist in modern western democracies and it is considered possible for individuals to move from poverty to wealth or political prominence within one generation. Despite this formal opportunity for social mobility, recent research suggests that Britain and particularly the United States have less social mobility than the Nordic countries and Canada. These authors state that “the idea of the US as ‘the land of opportunity’ persists; and clearly seems misplaced.” [10][11][12]
10) Jo Blanden; Paul Gregg and Stephen Machin (April 2005). “Intergenerational Mobility in Europe and North America” (PDF). The Sutton Trust. http://www.suttontrust.com/reports/IntergenerationalMobility.pdf.
11) Matthew Taylor (25 April 2005). “UK low in social mobility league, says charity”. London: The Guardian. http://www.guardian.co.uk/britain/article/0,2763,1469685,00.html.
12) Obstacles to social mobility weaken equal opportunities and economic growth, says OECD study, Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Economics Department, 10/02/2010.
Så kan det gå när lättpåverkade människor som Maud Oloffson får lyssna på gamla slagdängor utan uppsyn.
Svenska bloggar om: Social Mobility Sweden USA , Klassresa i USA och Sverige, Social Rörlighet i USA och Sverige, Maud Olofsson och Lasse Dahlquist











Lennart, visst ska vi vara stolta över att utbildning och sjukvård är tillgängliga för alla i Sverige och det är ju naturligtvis ingen som förespråkar någon amerikansk modell där.
Nej, vad man gör upp med idag är det jante-Sverige som ser ner på framgång. Tro inte att du är nåt; bliv vid din läst. Det gynnar definitivt inte social mobilitet.
Jag misstänker att du är så gammal att du hade förmånen att gå igenom ett intakt skolsystem som fortfarande värdesatte kunskap och flit. Vi som tvingats igenom flummet på 70-80-90-tal ser det lite annorlunda.
Tror du inte att lite amerikansk optimism skulle göra nytta i Sverige?
Jantelagen är inget som bara existerar i Skandinavien. http://en.wikipedia.org/wiki/Tall_poppy_syndrome
Amerikanskan Barbara Ehrenreich har skrivit boken Bright-sided – How Positive Thinking Is Undermining America eller Gilla läget som den heter på svenska, i vilken hon funderar över fenomenet att ett av världens mest positiva folk är de som konsumerar mes antidepressiv medicin i världen.
http://www.barbaraehrenreich.com/brightsided.htm
ekonomen och statsvetaren Daniel Lind har skrivit om just det du tar upp här, om klassresor eller som somliga kallar det social rörlighet i Mellan dröm och verklighet . Frihet och livschanser i framtidens Sverige.
http://www.premissforlag.se/index.php?sid=3&pid=35&showtitle=501
och apropå ordning-och-reda-skolan vi nu håller på att få så rekommenderar jag Sven-Eric Liedmans bok Hets
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/sven-eric-liedman-hets-en-bok-om-skolan
Liedman tror inte att denna nya skola kommer att gynna kreativa, ifrågasättande individer.
Avinor har helt rätt.
Att vara rik och/eller framgångsrik är inte positivt laddade ord i Sverige.
Såg som hastigast något Oprah-program för några år sedan om någon tjej i USA som stolt basunerade ut att hon blivit miljonär på att göra små pluttar man sätter som smycken i foppatofflor. Publiken applåderade, imponerades av, gladdes med och unnade denna kvinna framgång.
Ingen företagare oavsett bransch skulle någonsin i Sverige våga stå i TV och säga att jag har byggt upp ett företag från grunden och blivit miljonär. Det är fult. Vem fan tror han att han är? Det är väl fan inte hans förtjänst! Jaha men va fan vore han utan sina anställda då, de är ju de som gör allt jobb, dem uttnytjar han garanterat.
Här tycker jag (och Maud) att USA har en sundare syn på företagare. Då det i mångt och mycket är småföretagarna som Maud försöker nischa sig emot, så ser jag inget galet alls i att hon försöker få till en attitydförändring här. Som Avinor skrev så skulle det såklart gynna social mobilitet.
Tänk om truckförarens pôjk som ratar praktikplatsen på Volvos löpande band och istället söker till Handels kunde få uppmuntran istället för pikar från släkten.
Avinor..Rogge.
Jag förstår att ni är totalt indoktrinerade.
Varför kollar ni inte upp fakta? Varför bara jiddra om saker?
Man blir bara matt!
Bossebus:
Vad menar du nu?
Existerar inte jantelagen i Sverige?
Finns det fakta som, tvärtemot vad vi tror, visar att Jantelagen gynnar social mobilitet?
Eller vilken fakta är det vi missat?
Roger:
Jantelagen finns överallt. Den är inte unikt svensk.
Absolut finns Jantelagen överallt, inkl. USA.
Sen måste jag le åt att ett inslag i Oprahs show tas som exempel på det motsatta.
Tror man att kommersiella amerikanska TV-program avspeglar verkligheten i USA då ha man verkligen svalt drömmen om den amerikanska myten, hook, line and sinker.
Jag kan tänka mig att Roger inte vet att Jantelagen skrevs på Norskt Nymål av en som växte upp i danska Nykøbing Mors.
Jag kan tänka mig att han inte känner heller till Jantes strafflag, elfte budet som tillförde i senare upplagor.
11 budet lyder. Tror du inte att vi vet något om dig?
Användningen av strafflagen beskrivs bäst genom ett citat:
” Den enda fras som utgör Jantes strafflag, var således mycket innehållsrik. Den omfattade allt, och så måste den också vara skriven, för absolut ingenting var tillåtet. Den var också utformad som en anklagelse, med alla slags ospecificerad brott i utsikt. Dessutom var den, allt efter tonfallet, lämplig för utpressning och förledelse till brott, och den kunde också vara det bästa försvarsmedlet.
1968 uttryckte Aksel Sandemose; För vad är en grundlag utan möjlighet till utmätning av påföljder?
CW:
Japp,du uttrycker det väl!
Förstår inte vart ni vill komma?
-Det är väl allmänt kännt att jantelagen (o då menar jag inte bokstavligen, christer w) är extremt utbredd i Sverige och att man inte skall tro att man är något?
Ni måste väl hört någon annan än mig påstå detta vid något tillfälle?
Björn Y/Edward: Jag har aldrig hävdat att det är någon svensk uppfinning eller att det inte existerar någon annanstans.
Det jag menar och i andra ord skrivit är att:
Vi Svenskar vill inte verka skrytsamma och tonar ned vår egen förträfflighet i större utsträckning än vad de flesta gör, i synnerhet jämfört med jänkarna. Detta eftersom den som påstår sig vara framgångsrik i Sverige möts av större missunnsamheten än på många andra platser i världen.
Det är ingen jätteunik uppfattning jag har och det förvånar mig att ni upplever det helt annorlunda.
Det i mitt resonemang som ni rimligtvis borde argumentera kring (istället för massa löjligt “jidder” om gamla norska lagar)är huruvida detta är av ondo eller av godo. -Jag tror det skulle gynna Sverige om vi släppte våra hämningar och blev bättre på att unna varandra framgång.
Denna debatt lär väl dock inte ta plats eftersom ni, tvärtemot den allmänna uppfattningen, envist lär hävda att det inte finns någon jantelag (menar fortfarande inte bokstavligt, chrille) i Sverige.
Med risk för att dömas som Jante:
Jag har absolut ingenting emot framgångsrika människor. Men skrytsamhet har jag aldrig uppfattat som en positiv egenskap hos en person. Likaså att framhäva sin egen förträfflighet. Inte fasen vill jag umgås med en person som tar alla möjligheter att berätta om hur duktig han/hon är. Och visst känner vi alla sådana personer. Det är inte för att jag är avundsjuk, jag tycker bara den typen av personer är tråkiga och tycker egentligen lite synd om dem.
Att tycka illa om eller avundas en människa bara för att han/hon är rik, är lika löjligt som att automatiskt se upp till denna person enbart baserat på den finansiella framgången.
Vilket ju automatiskt leder till frågan HUR man definierar framgång. Men det är en annan diskussion.
Edward m.fl: Ni går in för att missförstå mig, det är ok, jag tycker bara det är kul
Jag gillar förstås inte heller skrytsamma människor, jag tycker dock inte man skall behöva vara rädd för att vara sig själv eller våga stå för om man är bra på något. Det är detta det handlar om:
http://www.youtube.com/watch?v=KVoWpAZ5c_Y
Be gärna Crippe dra tio första budorden i jantelagen också, så kanske det blir ännu tydligare. Annars finner du dem här: http://en.wikipedia.org/wiki/Jante_Law
Jag tolkar jantelagen som att “du duger inte som du är”. Jag tycker dock att vi skall vara stolta för de vi är och tro på oss själva i större utsträckning än vad vi gör idag, jag tror det skulle vara utvecklande för Sverige och oss själva, knäppt uppenbarligen.
Att tycka illa om eller avundas en människa bara för att han/hon är rik, är lika löjligt som att automatiskt se upp till denna person enbart baserat på den finansiella framgången.
Absolut. Vi är helt överrens. I Sverige är det dock norm att tycka illa om rika människor, det ses nästan uteslutande som ett bevis på att du är girig och utnyttjar människor. I vissa andra kulturer kan däremot en rik människa emellanåt ses som ett bevis på att denna människa arbetat hårt och är bra på det den gör.
Roger, har du läst En Flykting korsar sitt spår.
CW: Nej. Googlade lite och hittade denna korta sammanfattning som jag kan tänka mig beskriver den ganska bra?
“Det är en tidlös skildring av ett barns utveckling. Jante är hembygden där invånarna inte kan se bygdens son eller dotter som en unik, vuxen människa med talang och skicklighet. Jantelagen handlar i grova drag om att ingen är profet i sin egen hembygd.”
(hoppas att detta inlägg inte raderas, som mitt förra?)
Roger, då borde du läsa boken så du förhoppningsvis får lite större insikt.
Jantelagen är inget som bara existerar i Skandinavien. http://en.wikipedia.org/wiki/Tall_poppy_syndrome
Amerikanskan Barbara Ehrenreich har skrivit boken Bright-sided – How Positive Thinking Is Undermining America eller Gilla läget som den heter på svenska, i vilken hon funderar över fenomenet att ett av världens mest positiva folk är de som konsumerar mes antidepressiv medicin i världen.
http://www.barbaraehrenreich.com/brightsided.htm
Ekonomen och statsvetaren Daniel Lind har skrivit om just det du tar upp här, om klassresor eller som somliga kallar det social rörlighet i Mellan dröm och verklighet . Frihet och livschanser i framtidens Sverige.
http://www.premissforlag.se/index.php?sid=3&pid=35&showtitle=501
Och apropå ordning-och-reda-skolan vi nu håller på att få så rekommenderar jag Sven-Eric Liedmans bok Hets
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/sven-eric-liedman-hets-en-bok-om-skolan
Liedman tror inte att denna nya skola kommer att gynna kreativa, ifrågasättande individer.
Karin, tack för tipset! Visste inte att Barbara Ehrenreichs bok även finns på svenska, hon är mycket bra, Fråga är bara om amerikanerna är speciellt positiva även om jag håller med om att dom gärna vill framställa sig som det.l
Karin: Tack, jag har hört talas om Sven-Eric Liedmans bok men vet ingenting om den. Ska läsa recensionen. Annars har jag flera av Liedmans senaste böcker. En av mina absoluta svenska favoriter.
En annan bok som tar upp en besläktad fråga och som även har uppmärksammats i Sverige är Amy Chuas Battle Hymn of the Tiger Mother om hur till vansinne målinriktade föräldrar kan driva sina barn till att prestera bättre i skolan, men även till vansinne.