Klicka på boken

Den amerikanske författaren James Gleick har goda akademiska meriter, Harvard och ett år på Princeton, är mest känd för sin bok Chaos, Making of a New Science från 1987 och den inte lika intressanta, Genius: The Life and Science of Richard Feynman.

Gleick har nu skrivit en bok om Claude Shannon, mannen som skapade den moderna informationsteorin. Shannons historiska avhandling A Mathematical Theory of Communication från 1948 kan sägas vara ett komplement till Alan Turings banbrytande avhandling ON COMPUTABLE NUMBERS, WITH AN APPLICATION TO THE ENTSCHEIDUNGSPROBLEMsom lade fram en abstrakt definition av vad som skulle komma att bli den moderna datorn.

Shannon var intresserad av det vidare begreppet “information”, som kan förmedlas med allt frÃ¥n runstenar till moderna datorer. Viktigt är hur information förmedlas, vilket utgör en del av den moderna kommunaktionsteorin som innehÃ¥ller allt frÃ¥n retorik, Journalism, Sociologi, Psykologi till Antropologi och Semiotik.

Gleicks bok tar avstamp hos Shannon men fortsätter sen fram till dagens dataålder

John Horgan skriver i Wall Street Journal om Book Review: The Information – WSJ.com

James Gleick’s “The Information” gives (Claud) Shannon his due and much more. As promised in its subtitle, “The Information” describes Shannon’s achievement (“a theory”) and helps us appreciate it by tracking information’s myriad manifestations (“a history”) from 5,000-year-old cuneiform records of barley sales all the way up to today’s digital super-abundance (“the flood”). In the course of informing us about information, Mr. Gleick illuminates the histories of mathematics, artificial intelligence, quantum mechanics, genetics and other fields that we have come to understand better thanks to Shannon’s theory. What, exactly, is information? Prior to Shannon, Mr. Gleick notes, the term seemed as hopelessly subjective as “beauty” or “truth.” But in 1948 Shannon, then working for Bell Laboratories, gave information an almost magically precise, quantitative definition: The information in a message is inversely proportional to its probability. Random “noise” is quite uniform; the more surprising a message, the more information it contains. Shannon reduced information to a basic unit called a “bit,” short for binary digit. A bit is a message that represents one of two choices: yes or no, heads or tails, one or zero.

Gleicks bok är intressant för oss alla som lever i det moderna digitaliserade informationssamhället där all information nu för första gången i världshistorien kan behandlas med maskiner, nämligen datorer.

Om all information kan digitaliseras, vilket den kan, och om all information därmed kan behandlas av datorer, var lämnar det på sikt oss människor? Hur kommer våra liv att förändras? Kommer det att finnas något kvar för oss att göra?

En sak som alltid har fascinerat mig i det här sammanhanget är datorprogram som genererar artiklar och dissertationer som SCIgen – An Automatic CS Paper Generatoroch The Post Modern Generator.

Varje gång man klickar på länken får man en ny artikel, men varje artikel är nonsens, även om endast en expert egentligen kan se igenom bluffen.

När maskiner börjar tala till maskiner, vilket de redan kan göra, som t.ex. sjukvårdsapparater som talar HL7-protokollet med varandra, hur långt tid kommer det att ha innan vi människor inte längre har en aning om vad de talar om?

James Gleicks bok är synnerligen intressant inte bara för alla dataintresserade utan även för alla som är intresserad av information inom alla olika discipliner i allmänhet.