Det här är en...jQuery och Sencha, skriv dina egna mobila appar och förändra världen
Posted Under: Mobile Internet
[print_link]
Klicka på bilden.
Vi lever i en oerhört spännande tidsåldern, en tidsålder som helt klart hör ungdomen till.
Ett trivialt exempel: När president Obama nyligen besökte Silicon Valley för att tala med USA:s ledande IT-VD:n så satt Facebooks grundare, den blott 26:årige Mark Zuckerberg på Obamas högra sida. För den som kanske har glömt det så grundades Facebook redan år 2004, alltså när Zuckerberg fortfarande var i tonåren.
Ett betydligt mindre trivialt exempel: När revolutionen plötsligt kom till Mellanöstern som en blixt från klar himmel så var det tack vare unga Facebook och Twitteranvändare, personer som Googles Wael Ghonim
Den nya mobila webben håller på att förändra världen på sätt som var otänkbara bara för några år sen. Miljoner människor bär nu på sig en oerhört stark dator i form av en mobil eller läsplatta, en mobil som vet vad den är, som kan se tack vare sina kameror och som ständigt är uppkopplad till nätet.
Klicka på bilden.
Det riktigt revolutionära är att det idag blir allt enklare att skriva appar för mobilerna. Den gamla drömmer om programmering för massorna ligger alldeles runt hörnet.
Två exempel på de nya verktygen är jQuery och Sencha, som gör det möjligt att skriva appar för både Android och iPhone.
En vän till mig skrev just en mycket imponerande app för en konferens han var med på med jQuery. Det tog honom tre dagar
från det att han först hörde talas om jQuery och han kan inte programmera!
Både jQuery och Sencha använder JavaScript och HTML5 för att dölja det mesta av den komplexitet som man ofta måste kämpa med om man inte använder såna här ramverk.
Nyheten om demokratirevolutionen i Mellanöstern slog ner som en bomb i Washington, mest för att ingen inom regeringen där hade en aning om vad man kan göra med Facebook och Twitter. Obama är faktiskt den förste amerikanske president som ens har använt epost!!!!!!
Jasminrevolutionen är egentligen en del av något mycket större, vilket är orsaken till att den kinesiska regeringen är så orolig. För första gången sedan 1968 ser vi klara tecken på en världsomspännande ungdomsrevolution, som helt plötsligt vänder upp och ner på världen med sociala medier och mobila appar. En teknologi som skrämmer livet ur makthavare från Washington till Beijing och Pyongyang, som alla plötsligt inser att deras privilegierade maktställning är hotad av någonting de inte har en aning om och som endast kidsen behärskar.
Och det underbara är att vi alla kan vara med, oavsett ålder. Kolla jQuery och Sencha. Jag kommer att skriva om fler verktyg senare i veckan.
Axplock från den nordiska pressen:
digi.no,digi.no, NyTeknik – Senaste nytt, ITavisen.no, ITavisen.no, ITavisen.no
Svenska bloggar om: jQuery, Sencha, Mobile Internet, iPhone, Blackberry. Smartphones, Smarttelefoner, Motorola, Ericsson, Palm Pre, GSM EDGE, UMTS, CDMA2000, DECT, WiMAX, Apple, Google, Nokia, Qt, Webkit, T-Mobile myTouch 3G, Amazon Kindle, Barnes and Noble Nook, Sony Corp Reader, Prime View International Co, Plastic Logic Ltd, Hearst Corps Skiff, Spring Design Inc, Entourage Systems Inc, Microsoft Courier, Apple iPad, Tryckkänsliga skärmar , Samsung Galaxy Tab, Kno, iPad, iPad och tidskrifter
Det där med att Obama skulle vara den första president som använder email stämmer väl inte? Här hemma i Svedala så gjorde moderaterna länge stor affär av att Carl Bildt när var statsminister på nittiotalet blev den förste svenske statsminister som skickade ett mail och att detta mail gick iväg till och besvarades av president Bill Clinton. Som senast kan detta i så fall alltså ha skett någon gång 1994 innan CB röstades bort den gången.
Bill Clinton hade i så fall i alla fall tillgång till mail i Vita huset (1992)/1994-2000. Sedan är det förstås fullt möjligt att den illitterate och lätt inkompetente George Bush valde att (eller inte fick för sina medarbetare) använda mail 2000-2008, men det är ju en annan sak i så fall.
Men är det inte så att grupper som definitivt inte är progressiva, som en del reaktionära evangelikala kyrkor i USA, var tidigt ute med att använda nya elektroniska media? Vad hindrar att de fortsätter med det? Inget, antar jag. Media i sig kan inte störta en rutten verklighet, men faktiskt göra mer för att stötta den. De som har de största resurserna att styra medievärlden brukar vara individer som tjänar på ruttenheten.
Den verkligt stora revolutionen för media (om vi nu hÃ¥ller tummarna för en progressiv utveckling som sopar bort nättrollen) kanske ligger nÃ¥gra Ã¥r fram i tiden. För att verkligen kunna använda ett verktyg mÃ¥ste man ju ha en grund av erfarenheter att stÃ¥ pÃ¥, inte bara en “kul grej” att lattja med. Tänk pÃ¥ uppgradering av hälsovÃ¥rdsrutiner som du brukar skriva om: borde inte nÃ¥gra nÃ¥gra medelÃ¥lders och äldre läkare, sköterskor, sekreterare och liknande inom vÃ¥rden som fÃ¥r datautbildning skulle ha mer att bidra med i form av produktiva ideer än nÃ¥gra tjugoÃ¥ringar utan större erfarenheter av livet? Jag tycker mina erfarenheter frÃ¥n datoriseringen av ett större industriföretag frÃ¥n sjuttiotalet och framÃ¥t pekar i den riktningen. Men om de tjugoÃ¥riga snillena fÃ¥r växa till sig under nÃ¥gra Ã¥r (och vi äldre behagar dö undan) bör gapet slutas sÃ¥ det kommer en situation där specifika mediakunskaper och allmän livserfarenhet gÃ¥r hand i hand för väldigt mÃ¥nga människor. Och dÃ¥ blir det verkligen revolution!
Hear hear!
Björn har en skrivådra som jag inte har.
Absolut!
Nja, hemligheten är väl att jag lärde mig skriva maskin med alla tio fingrarna en gång i tiden (cirka 1967) och då går det fort att kläcka ur sig sina synpunkter!
Peter: Barack Obama är verkligen den förste amerikanska president som använder epost. Bill Clinton lärde sig aldrig använda epost som president. Istället hade han medarbetare som läste mejlen han fick och sen skrev ut dom på papper för presidenten att läsa. Sen dikterade Clinton ett svar som medarbetaren sen skrev in på datorn. Detta alltså trots att Clinton gärna har försökt framställa sig själv som Internet-kunnig.
Björn: Här tar du upp en mycket intressant fråga som jag själv har undrat över. Varför är äldre och inte minst etablerade människor ofta så skeptiska mot ny teknologi och nya verktyg som surfplattor och mobiler? Varför är det alltid ungdomen som anammar den senaste teknologin?
Helt klart finns det etablerade läkare och sköterskor som är innovativa och som ser potentialen hos surfplattor som iPad. Jag har själv träffat såna människor. Men jag vet också att etablerade läkare har mycket att förlora på att börja leka med surfplattor. Dom har fullt upp med att följa med på sitt eget område, nämligen medicinen. Och där är dom ofta innovativa. Dom har rutiner dom är vana med och dom är bra på sitt jobb.
Dom måste också följa de mycket strikta regler som finns på sjukhusen.
Men generellt gäller att ju äldre människor blir ju mer konservativa blir dom, ju mer skeptiska mot nya saker som t.ex.mobiler och surfplattor.
Vändpunkten i Jasminrevolutionen i Egypten kom t.ex. under det episka slaget om Oktober-bron över Nilen. Flera tusen demonstranter försökte ta sig över bron men slogs tillbaks av regimtrogna styrkor beväpnade med bepansrade fordon. Regimens styrkor anföll igen och igen men det var 20:åringarna som klättrade upp på broräckena och fick demokratiaktivisterna att inte ge upp. Dom var inte rädda, dom hade aldrig suttit i regimens fängelser. Dom hade ingenting att förlora.
Så är det också här i Silicon Valley på startupföretagen, fast utan broräcken.
Lennart, jag håller inte helt med om motståndet från äldre. Ett par exempel: släktforskarna blev av uppenbara skäl (man sysslar ju faktiskt med stora befolkningsregister)datoriserade väldigt tidigt, så fort det kom persondatorer med användbara program. Och så var far- och mormödrar tidigt ute med epostanvändning för att hålla kontakt med barnbarnen.
Men: När kartoteken på mitt gamla jobb datoriserades (början/mitten av sjuttiotalet) var en del äldre rädda. Inte så konstigt, de fick något nytt okänt slängt i knät, samtidigt som de var i en ålder när pensionen inte var långt borta. Och jag antar att många kom från lantliga miljöer där det knappt ens fanns elektricitet i deras barndom. Dagens femtioåringar bör inte ha det problemet (de är ju yngre än jag dessutom och får allt se till att de kan sina grejor!).
Någon sorts slutsats av detta: åldern är mindre viktig, mer viktig är att man uppfattar tekniken som en hjälp i vad man nu håller på med, att den införs på arbetsplatser på ett pedagogiskt riktigt sätt, och att den är rimligt begriplig och förutsebar. (Alltså: ser man datorn som ett hot mot det egna jobbet och dess prestige kan det bli en annan historia!)
När jag var hos tandläkaren senast kunde han direkt köra upp nytagna röntgenbilder på datorn och visa och berätta hur det stod till i käften. Fantastiskt!