När information som tidigare enbart fanns på papper digitaliseras och införs i databaser så förändras världen inför våra ögon. Inom sjukvården kan en sköterska eller läkare t.ex. blixtsnabbt se vilken immunisering man redan har utan att behöva bläddra igenom en massa gulnande patientjournaler.

Man kan också göra omfattande s.k. Informationsutvinning eller Data Mining som det heter på engelska och hitta framgångsrika behandlingar bland stora patientmängder som sen kan matchas mot en viss patient med liknande symptom.

Här i USA håller i stort sätt alla delstater på att bygga delstatliga databaser, s.k. Health Information Exchange som i framtiden kommer att kunna kommunicera sins emellan via det federala amerikanska sjukvårdsnätverket NHIN som jag fick en inblick i på den stora sjukvårdsmässan HIMSS i Orlando i Florida för inte så länge sen.

Det här är en historisk utveckling som kommer att få långtgående konsekvenser för sjukvården i de flesta länder, däribland Sverige.

Ett antal svenska allmänläkare skriver i DN om deras farhågor inför den nationella svenska patientdatabasen som tydligen nu håller på att etableras: Ny databas i vården hotar medborgarnas integritetet – DN.SE

De i antal snabbt ökande registren (i dag snart 100) centraliseras till en stor nationell databas till vilken utvalda uppgifter från patientjournalen automatiskt exporteras. Det föreslås också att patienter ska registrera hur de mår via speciella formulär i ”Mina vårdkontakter”. Naturligtvis är avsikterna goda. Man hoppas kunna övervaka till exempel om nya mediciner ger oväntade biverkningar och vilka behandlingsmetoder som egentligen har bäst effekt. Men vilka är riskerna?Vi närmar oss ett storebrorssamhälle, där övervakningen kan ske genom till synes välmenande omsorger om hälsa och livsstil. Det här är en samhällsomvandling väl i klass med FRA-lagen.

Att det här är en samhällsomvandling i klass med FRA-lagen är till att börja med inte riktigt sant. Här i USA använder man olika metoder för att säkra den elektroniska sjukvårdsinformationen mot obehörig användning inom sjukvården. En metod är den s.k. HIPAA 18 där känslig personinformation genomgår en s.k. de-identification så att en patients personinformation döljs medan symptom och medicinering lämnas öppen för läkare och forskare att studera.

Fördelarna med elektroniska sjukjournaler är så gigantiska och kommer att spara så många liv över dagens pappersjournaler att jag är övertygad om att vi kommer att kunna lösa de tekniska problem som vi otvivelaktigt kommer att upptäcka.

En intressant insikt från läkare och sjukvårdsadministratörer här i USA är att patienter med svåra sjukdomar sällan eller ens aldrig oroar sig över såna här frågor om elektroniska sjukjournaler bara kan hjälpa dom att bli friska.

Den mest spännande utvecklingen kommer när man kan lägga till DNA-information och koppla ihop det amerikanska NHIN-nätverket med motsvarande EU-nät och den s.k. telemedicinen sprids världen över. Det kommer att höja medellivslängden rätt rejält.

Economist har en intressant artikel om just elektroniska sjukjournaler i det senaste numret Heads in the cloud
Digitising America’s health records could be a huge business. Will it? .