Enligt denna export per capita lista så är Tyskland på 16:e...
Fattigdomen i USA, vad är en amerikansk minimilön?
Uppåt på Wall Street, mer jobb i USA-ekonomin, vad betyder det egentligen för medelamerikanen? Ja en sak är att allt fler jobb i USA är låglönejobb inom service-sektorn som betyder att man ofta måste ha två jobb och jobba helger för att kunna hålla näsan ovanför vattenytan, och då endast om man inte blir sjuk.
Det är lätt, mycket lätt, t.o.m., att hitta jobb i USA, men långt ifrån lika lätt att hitta ett jobb som man kan leva på.
New York Times Mitiko Rich skriver om de lönenivåer som gäller för att kunna överleva här i USA: Economic Security Beyond Reach of Many Americans – NYTimes.com
According to the report, a single worker needs an income of $30,012 a year — or just above $14 an hour — to cover basic expenses and save for retirement and emergencies. That is close to three times the 2010 national poverty level of $10,830 for a single person,
and nearly twice the federal minimum wage of $7.25 an hour. A single worker with two young children needs an annual income of $57,756, or just over $27 an hour, to attain economic stability, and a family with two working parents and two young children needs to earn $67,920 a year, or about $16 an hour per worker. That compares with the national poverty level of $22,050 for a family of four. The most recent data from the Census Bureau found that 14.3 percent of Americans were living below the poverty line in 2009.
För en person i 20-årsåldern här i Silicon Valley att kunna leva ett normalt liv med en modern enrumslägenhet, en relativt ny bil och utan att ständigt behöva oroa sig för sin ekonomi så krävs en årslön på någonstans kring $80 000-$90 000. Precis som i Sverige skiljer det mellan hög och lågkostnadsområden.
Man kan käbbla om var den understa gränsen går, men någonstans däromkring går det. Och med de osäkra anställningsvillkoren och den ännu osäkrare ekonomin är det inte konstigt att stressen växer hos de unga som aldrig kommer att kunna leva den sortens säkra liv som man gjorde i Sverige och även här i USA under den stora välfärdsepoken.
Svenska bloggar om: Minimilön i USA , Fattiga i USA, Poverty in the United States
Hur många finns under fattigdomsgränsen? Är det inte ungefär var sjätte amerikan numera? Och då är det riktig fattigdom, att folk (innefattande en massa barn) ofta får gå och lägga sig hungriga för att man har dåligt med matpengar. Undrar vad som händer om republikanerna verkligen lyckas stänga av regeringen, kommer inte det att stoppa en del hjälp även till de fattigaste? Kan man få fram ren svält då?
http://en.wikipedia.org/wiki/Poverty_in_the_United_States
Björn: En av huvudorsakerna till Republikanernas Jihad-motstånd mot allmän sjukförsäkring är att det skulle undergräva de kristna kyrkornas ställning. Det är tack vare deras medlemmar som många hungriga amerikaner idag räddas från en än värre svält. Nu tror jag inte att republikanerna verkligen vågar stänga regeringen i Washington som man har hotat. Men om man gör det så ja, då stannar hela USA och de fattiga familjer som är beroende av regeringsprogrammen kommer att dö av svält.
Eller uttryck det så här: Det liberala löftet har synats och visade sig vara bluff. Tillbaka till före 1848!
“En av huvudorsakerna till Republikanernas Jihad-motstånd mot allmän sjukförsäkring är att det skulle undergräva de kristna kyrkornas ställning.”
Sedan så är väl de olika försäkringsbidragen generösa donatorer till både Republikanska och Demokratiska politiker också?
“En av huvudorsakerna till Republikanernas Jihad-motstånd mot allmän sjukförsäkring är att det skulle undergräva de kristna kyrkornas ställning.”
Den absoluta huvudorsaken är det skenande budgetunderskottet, de republikanska politikerna är iallafall lite angelägna om att bromsa upp det fria fall som det stegrande underskottet tenderar att bli.
Republikanerna vill se besparingar om 385 miljarder kronor. Demokraterna, som egentligen ville fortsätta på 2010 års nivå, har gått med på drygt hälften så höga besparingar.
Många republikaner vill kapa i fjolårets hälsovårdreform liksom minska på satsningar till familjeplaneringsorganisationer och miljöreformer, något som demokraterna starkt motsätter sig.
Men låt oss inte tala om att det handlar om att ekonomin, låt oss tro att det handlar om kristendomen eller möjligtsvis vapenlobbyn som är med på ett hörn också
. jösses.
“Den absoluta huvudorsaken är det skenande budgetunderskottet, de republikanska politikerna är iallafall lite angelägna om att bromsa upp det fria fall som det stegrande underskottet tenderar att bli.”
Vore man intresserade av att bromsa det skenande budgetunderskottet, så borde man snarast införa ett system med skattefinansierad sjukvård, av europeisk modell.
Den amerikanska statens sjukvårdskostnader per capita är grovt räknat dubbelt så höga som den svenska statens motsvarande kostnad.
Till detta tillkommer kostnaderna för de privata sjukförsäkringarna.
Per A: Precis, och det kommer aldrig att ske, dvs USA kommer aldrig att införa skattefinansierad sjukvård. Så landet står inför oerhört svåra, rent existientiella problem framöver. Det är svårt att vara optimistisk inför framtiden.
Johnny, flamenco…. Det ska vara sydamerikansk Tango, förena nytta med och nöje och tippa omkull damen.
Christer:
Flamenco är Spansk eller egentligen SpanskMorisk och något helt annat än vad länkarna förmedlade.
I övrigt är det ingen ordning här….var är vaktmästaren?
Christer W, tycker också sydamerikansk tango, från främst Argentina,
är fantastisk. Gillar de klaröda klänningarna och den härliga gitarren,
samt dansen i flamenco. men en del musik sägs vara flamenco tango så någon
form av blandning har utvecklats. Wikepedia säger följande om flamenco:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Flamenco
Här är en annan form av vacker musik i kombination med en fantastiskt
vacker video på otroligt vackra kvinnor, en helt underbar upplevelse,
musik och video gör sig verkligen ihop.
http://www.youtube.com/watch?v=otvQcPBmTXs&feature=related
Lennart. “det kommer aldrig att ske, dvs USA kommer aldrig att införa skattefinansierad sjukvård. ”
Det fenomenet går att beskriva med att de är beredda att betala hur mycket som helst för att det inte ska kosta nått.
Det måste finnas en hel jäkla massa centerpartister i US eftersom det är en centerpartipraxis.
Christer: Det märkliga med det amerikanska sjukvårdssystemet är att man hittills har varit beredda att betala minst dubbelt så mycker som man skulle behöva betala bara för att man inte kan ta av sig sina ideologiska skygglappar.
@ Roger
“Många republikaner vill kapa i fjolårets hälsovårdreform liksom minska på satsningar till familjeplaneringsorganisationer och miljöreformer, något som demokraterna starkt motsätter sig.”
Kom igen, borde inte Pentagon och allt därunder komma låååångt före då man ska börja spara?
För en person i 20-årsåldern här i Silicon Valley att kunna leva ett normalt liv med en modern enrumslägenhet, en relativt ny bil och utan att ständigt behöva oroa sig för sin ekonomi så krävs en årslön på någonstans kring $80 000-$90 000.
En Svensk nyutexaminerad lärare (efter 3års högskolestudier) i Borås får ut 13976kr/mån (12717kr om det inte vore för jobbavdrag). O nej, det är inte någon girig privatskola som betalar underlöner för att gå med vinst. Det är den lön som de Socialdemokratiska kommunpolitikerna bestämt skall gälla.
Start i livet för en lärare i Borås:
Studielån: 250 000
Lägenhetslån: 150 000
Billån: 100 000
Körkort lån: 25 000
Lön: 13 976 (12717 exkl. jobbavdrag)
Visst i USA så får de nyutexade pynta för en sjukvårdsförsäkring och lite andra saker. Men de betalar betydligt mycket mindre för andra saker. Kläder, halva priset jämfört med Sverige. Bensin, mer än halva priset i USA. Bil, 30-40% (?)billigare i USA. Mat, 30%(?) billigare i USA.
ca $24000/år tjänar en svensk lärare i Borås och i Silicon Valley säger du att en nyutexad IT-snubbe behöver tjäna runt $80 000-$90 000, för att gå runt (han har iofs säkert en studieskuld som heter duga).
Var ligger merkostnaderna för IT-snubben, inte kostar väl sjukförsäkringen $56-66 000/år (420 000 Svenska kronor per år)?
-Jag tror du glömt hur en Svenne-svensk har det.
@Daniel : Jo, det tycker jag med… Är tämligen övertygad om att de skall spara rätt så asmycket på det området också. USA behöver spara i princip överallt.
På tal om fattigdom osv: I mina avkrokar, Metropolitan Orlando (Orange, Lake, Seminole och Osceola counties), bor det cirka 2,100,000 människor.
Enligt statistik från Sep 2010:
21% saknar sjukförsäkring
14% lever under gränsen för fattigdom (= $11,000/år individ eller $22,000/år familj)
Och begränsar vi det till barn så lever 25% i fattigdom.
Men va fan, vi har ju Musse Pigg, golfbanor och solsken……
Och nu har vi Rick Scott som guvernör……
“Var ligger merkostnaderna för IT-snubben, inte kostar väl sjukförsäkringen $56-66 000/år (420 000 Svenska kronor per år)?”
Om jag får gissa:
Bostadskostnader och betydligt högre studielån med jobbigare återbetalningskrav.
Bensinen må vara billigare, men pendlingsavstånden kan också vara helt bisarra, varför det är troligt att amerikanen har en högre månatlig transportnota än svensken.
Per A: Gillar din gissning på pendlingsavståndet
I USA kostar soppan 6kr/litern (14kr/l i Sv), en bil i angiven prisklass drar ca 0,5 liter/mil.. Dvs 3kr/mil i USA och 7kr/mil i Sverige… Så ett pendlingsavstånd på 100 000 mil mer per år i Silicon Valley kontra Sverige skulle möjligtvis kunnat förklara skillnaden, men som du förstår…
Så, nja, du förklarar inte bort inkomstskillnaden (480 000kr/år) mellan den nyutexade it-snubben i USA mot nyutexade läraren Sverige med “bisarra pendlingsavstånd”.
O sedan har vi det att bilen kostar 30-40% mer i Sverige…
Visst högre studieskuld… Men det skiljer ändå nästan en halv miljon i lön… 5miljoner på 10 år.
Roger: Det här är en mycket intressant fråga som visar att själva lönen spelar en förvånansvärt liten roll i sammanhanget, speciellt om man använder sig av den för dagen gällande växelkursen. Trots att de svenska lönerna ofta är lägre så måste man också räkna in sociala förmåner och inte minst föräldraledighet, sjukfrånvaro, VAB och betydligt längre semester. För några år sen gjorde jag en jämförelse och kom fram till att det går ungefär jämt ut för ett par inom IT-sektorn med två barn som jobbar i 40 år i USA jämfört med i Sverige. USA-paret får jobba ett par år längre eftersom dom inte har kortare semester och inte för någon föräldraledighet. De får också en något längre medellivslängd än här i USA.
Per A: Det här är en komplicerad fråga.Växelkurserna är ofta missvisande. Jag minns när dollarn var uppe i 11 kr, nu är den värd hälften så mycket. Bopriserna här är som sagt mycket höga, min lilla villa som omedelbart skulle rivas i Sverige kostar t.ex. en miljon dollar, studielånen också mycket höga, skatterna äter också upp en hel del.
Ska se om jag kan dra litet detaljer senare i veckan.
Roger, varför jämför du nyutexad lärare i Sverige med nyutexad IT-figur i USA? Läraryrket är ett akademiskt låglöneyrke i båda länderna, och vad jag tror mig förstå så är snittlönen för en lärare i USA inte så där jättemycket över de $24.000 den nyutexade svenska läraren drar in efter skatt.
Poängen med min något illa formulerade sidokommentar ang. transportkostnaderna var främst att visa att det lägre bensinpriset inte behöver innebära att det är billigare per månad att åka bil, om du samtidigt måste nyttja bilen mycket hårdare.
Här i Orlando finns det ingen lokaltrafik att tala om, så allt du gör sker via bilen.
Genomsnittstiden i Orlandoområdet är 30 minuters körtid till och lika mycket från jobbet. Jag har tur, cirka 10 minuter var väg – vilket ju för snittets skulle innebär att nån annan stackare har 50 minuter var väg.
Per A: “Roger, varför jämför du nyutexad lärare i Sverige med nyutexad IT-figur i USA?”
Jo, det var onödigt att sätta titlar på dem.
Det som jag undrade var varför att en nyutexaminerad i Silicon Valley behöver 420 000kr/år* mer än vad en nyutexaminerad Boråsare för att rodda runt sin vardag.
Utöver högre lön är ju också så gott som alla de vardagliga produkterna betydligt mycket billigare i USA än Sverige. Så jag undrar var den där halva miljonen extra som en Amerikan behöver för att rodda runt vardagen hamnar utöver på sjukförsäkring (vilken kostar??? 25000/år?? Lennart?).
*(~Dagens växelskurs…~660 000kr mer per år då dollarn stod i 11)
Ser fram emot Lennarts kommande inlägg på området.
(Bensinpriset på 6kr i USA är väl på någon form av rekordnivå? Normalt 4? En tredjedel av Sveriges nivå, så de har råd att pendla, vi kan släppa det. Utanför Sthlm är lokaltrafiken mest för pensionärer, skolungdomar och något som Svenskamerikaner älskar att prata om, jag åker buss högst två ggr/år, bättre vi jämför taxipriser
)
Med tanke på hur Politikerna i Washington beter sig, är det underligt att Amerikaner inte vill betala skatt?
Lennart (el. Edward) får gärna vidareutveckla det där med sjukförsäkringssystemet i USA för mig.. Har så många frågor
Vad kostar det? Förmodar att det finns en uppsjö olika “kvaliteer”?
Har en föreställning av att många arbetsgivare betalar/subventionerar?
21% i Orlando saknar sjukförsäkring enligt Edward, sett över hela landet, något liknande?
Om jag förstått Lennart rätt så betalar ju kyrkan sjukförsäkringar åt folket, hur många har försäkring den vägen?
Dem som saknar sjukförsäkring, vilken sjukvård kan de förvänta sig?
Hur många i USA saknar sjukförsäkring 20%?
Dem som har sjukförsäkring, hur bra vård får de?
Får de träffa en läkare inom 7dgr (det är målet i svensk sjukvård)?
Får man träffa en specialistläkare inom tre månader (det är målet i svensk sjukvård)?
Efter att förhoppningsvis inom tre månader fått träffa en specialistläkare och denne beslutat om behandling så skall denna inledas inom tre månader, vård inom 6 månader, det är alltså målet inom svensk sjukvård, hur ser det ut för en Amerikan Med/Utan försäkring på det området?
Roger: Ja det är en intressant fråga och jag återkommer med detaljer senare i veckan.
Roger:
Den nationella siffran för oförsäkrade ligger på cirka 15.5%.
Om amerikansk sjukförsäkring – ja, där kan man skriva i oändlighet.
Jag har själv under mina år varit i situationer som omfattat allt mellan helt oförsäkrad till helt försäkrad. Det mesta beror på vem du arbetar för.
Ett av problemen är att om byter jobb förlorar du din försäkring den dagen du slutar och det tar oftast mellan 2 till 9 månader innan du är försäkrad genom ditt nya jobb – OM företaget är stort nog att erbjuda det alls.
OK, du kan efter du slutat ett jobb förlänga din existerande försäkring (s.k. COBRA) i 6 eller 9 månader, helt privat och betala cirka 4 gånger mer i månadspremium än vad du bidrog med när du arbetade. Senast detta hände mig och min familj, 2 vuxna och två tonårsbarn, alla friska (2008) gick månadskostnaden från $600 till $2,100.
Ber att få återkomma när jag har mer tid.