Virtuella världar har funnits sen Homeros berättelser om Iliaden och Odysséen, sen Giovanni Boccaccio skrev Dekamerone och Shakespeare sina pjäser, ända fram till Strindberg och Fröding.

Men det är först med dataåldern som vi har kunnat konkretisera virtuella världar, speciellt kanske San Francisco-företaget Linden Labs tre-dimensionella Second Life där man vandrar runt genom en avatar.

Nu kommer två akademiker från Kalifornien, psykologen James J. Blascovich från University of California at Santa Barbara och Jim Bailenson från Stanford Universitys Virtual Human Interaction Lab med en framtidsvision om avatarer och virtuella världar

John Tierney skriver i New York Times om 3-D Avatars Could Put You in Two Places at Once – NYTimes.com

The Kinect tracking device, sold for $150, shows that it’s now practical for you to control your avatar simply by moving around the living room

— no more need for special suits or elaborate sensors in a lab.
Nor do you have to wear special glasses to see in 3-D, thanks to the “autostereo” display on the new $250 Nintendo 3DS, which beams a three-dimensional image to the naked eye.
With these technologies — and a few tricks that have already been done in the lab — you can sit at a virtual conference table and exchange glances with the avatars of the other participants. Unlike the two-dimensional avatars that are already convening on Second Life and World of Warcraft, your avatar would appear to be three-dimensional, and you’d feel immersed in the scene as you looked around at the other participants from the eyes of your avatar.

Avatarer och virtuella världar, här måste jag säga att jag är mycket skeptisk. Second Live var i ropet för några år sen, Sverige öppnade en virtuell ambassad i Second Life men Second Life försvann sen snabbt från rampljuset.

Att kunna gå runt i t.ex. Uppsala på Hitta.ses gatuvy eller Google Earth utan avatarer är mycket intressant men det har ju ingenting med virtuella världar att göra. Och författarnas påstående att vi kommer att kunna skapa virtuella kopior av oss själva så att vi blir odödliga är rena rama nojan.

Det stora i framtiden kommer att bli allt kraftfullare mobiler som kommer att komplementera oss själva, som kommer att bli som vår andra hjärna, som kommer att förse oss med all information vi ber om, direkt och på sekunden.

All servicepersonal i affärer, på flygplatsen osv kommer att ersättas av automatiserade system som vi kommer att kunna prata med genom ett Kinect-liknande gränssnitt.

Datorer runt omkring oss, jämt, överallt, ja. Men virtuella världar kommer att förbli en nisch, i alla fall de närmaste decennierna.

Trots det, Jim Blascovich och Jeremy Bailenson och definitivt inga dumbomar och deras bok Inifinte Reality säkert värd att läsa.