Politik

Gaddafi störtas, Libyen befrias, nästa Assad, sen Iran och sist: Kina?

Jubel i Bengazi

Amerikanska media har följt den dramatiska utvecklingen i Tripoli under söndagen. President Obamas återhållsamma strategi i Libyen visar sig ha varit den rätta och kommer att hjälpa honom i presidentvalet.

Viktigare är att Gaddafis fall nu riktar strålkastarljuset mot nästa diktator Syriens Assad.

Kareem Fahim och David D. Kirkpatrick skriver i New York Times om Little Resistance as Rebels Enter Tripoli – NYTimes.com

TRIPOLI, Libya — Rebels surged into the Libyan capital Sunday night, meeting only sporadic resistance from troops loyal to Col. Muammar el-Qaddafi and setting off raucous street celebrations by residents hailing the end of his 42 years in power. The rebel leadership announced that insurgents had captured two of Colonel Qaddafi’s sons, including Seif al-Islam, his heir apparent. The leadership also announced that the elite presidential guard protecting the Libyan leader had surrendered and that they controlled many parts of the city, not including Colonel Qaddafi’s leadership compound.

Frågan nu är om Obamas försiktiga politik mot Syrien också den kommer att bli framgångsrik. Klart är att EU:s bojkott av Syrisk olja kommer att slå hårt mot diktatorn. Ännu viktigare kanske är att demokratirörelsen i Syrien nu kan se att Jasminrevolutionen faktiskt inte har stoppats och att även Assad kommer att falla, även om det kan ta ytterligare något eller några är.

Sen är frågan hur länge den brutala Juntan i Iran kommer att överleva. Och sedan, slutmålet, Kina. Det jäser under ytan i Kina, hjälpt på traven av mobiltelefoner och mikrobloggssajten Sina Weibo.

Endast på en punkt är Obama helt och hållet blind, vikten av att även Palestinerna befrias och får sin egen stat. Men det kommer att lösa sig självt när det muslimska mellanöstern nu blir fritt och alltmer demokratiskt.

Men oavsett när Assad, de iranska mullorna och den kinesiska regimen faller, så är Tripolis befrielse en historisk händelse som visar att Jasminrevolutionen rullar vidare och inte går att stoppas, om EU och USA bara stället upp.

Globaliseringen med höjda utbildningsnivåer, tillgång till Internet och sociala nätverk gör det allt svårare för diktatorer att behålla sina korrumperade och ineffektiva regimer. Dagens allt billigare och allmänt tillgängliga IT-teknologi ställer diktaturer inför ett ödesval. Antingen stänger man av Internet, med förödande konsekvenser för ekonomin, eller också riskerar man att förr eller senare störtas.

Axplock från pressen:

Nyheter – Nyheter,Nyheter – Nyheter, SvD – Mest lästa, SvD – Utrikes, Politiken.dk Seneste nyt, Ekot, mobil.gp.se – NYHETER

[tags] Mellanöstern, Binjamin Netanyahu, Barack Obama , Benjamin Netanyahu , Israel , Israeli-Palestinian Conflict , Neoconservatives , Palestine , Zionism , World News, Israel USA, USA Israel, Gaza, Goldstonerapporten, Bosättningar på Västbanken, Egypt, Egypt News, Egypt Protests, Hosni Mubarak, Mohammed ElBaradei, Mubarak, Mubarak Announcement, Mubarak Reelection, Assad, Revolutionen i Syrien,Palestina FN,, [/tags]

5 thoughts on “Gaddafi störtas, Libyen befrias, nästa Assad, sen Iran och sist: Kina?

  1. hellge

    Syrien, Iran, Kina.

    Saudi borde nog in bland dessa också. Jag gissar att USA aldrig skulle tillåta det. Vad händer då inte amerikanerna garanteras Saudisk olja?

    Vad är oddsen för att ett demokratiskt Saudi skulle sälja sin olja till USA. Möjligen under hot, knappast frivilligt.

  2. San

    Eftersom du nämnde peak-oil i ett tidigare inlägg så är det intressant att se att revolutionerna i arabvärlden har kommit i de länder som alldeles nyligen upphört att vara oljeexportörer. Nog för att alla vill ha demokrati, men så länge medelklassen får sin försörjning så är de inte tillräckligt motiverade för det.

    Alla ekonomier i världen är oljeberoende, men utmärkande för arabländerna är att allt finansieras genom oljeexport. Riktigt så är väl inte läget i Kina? Gissningsvis kommer revolutionen i Kina först när ekonomin slutar växa.

    Intressant att även Indien ser ut att ha fått en “mini” revolution. Att kalla det revolution är att ta i från tårna. Men en medelklass protest mot den utbredda korruptionen i landet. Har inte läst så mycket om dessa protester än i väst, men jag är spänd på hur de ska beskrivas. Det är alldeles uppenbart en medelklassprotest driven från höger, men jag gissar att det kommer slentrianmässiga beskrivningar av den som något helt annat.

Comments are closed.