Enligt denna export per capita lista så är Tyskland på 16:e...
American Jobs Act, Obamas tal inför Kongressen, valfläsk och politiskt inbördeskrig
President Obamas försök att återta initiativet från de segervissa republikanerna genom sitt valfläsktal om American Jobs Act visar hur trängd Obama och demokraterna har blivit. Republikanerna har för länge sen tagit pulsen på Obamas och sett att de har att göra med en osäker, defensiv och överförsiktig man som liksom Jimmy Carter saknar den tuffhet som behövs för att vara president.
Obama kan lova hur mycket valfläsk som helst, utan samarbete från republikanernas så kommer ingenting att ske och republikanernas enda mål idag är att besegra Obama och själva inte Vita Huset. De är lika intresserade av att samarbeta med Obama som rebellerna i Libyen är att samarbeta med Gadaffi.
Mark Landler skriver i New York Times om Obamas tal inför kongressen: Obama Calls for Jobs Plan with Payroll Tax Cut – NYTimes.com
For Mr. Obama, burdened by the lowest approval ratings of his presidency, the address crystallized the multiple challenge he faces: reviving a torpid economy with a Republican House that rejects most of his prescriptions and seems emboldened by its success in the recent debt-ceiling negotiations with the White House to continue to defy the president. After weeks on the defensive, however, the president clearly seemed to be trying to get off his back foot.
He framed the debate over the economy as a tug-of-war between mainstream American values and a radical, anti-government orthodoxy that holds “the only thing we can do restore prosperity is just dismantle government, refund everyone’s money, let everyone write their own rules, and tell everyone they’re on their own.”
Vad som nu kommer att ske är att Obama sin vana trogen kommer att sätta sig ner med republikanerna och förhandla, och sen kommer han att kompromissa och kompromissa tills det inte blir något kvar av det ursprungliga förslaget. Sån är han tyvärr och sån kommer han med all sannolikhet att förbli tills väljarna röstar bort honom om litet mer än ett år.
Ett problem med förslaget är också att det inte kommer att vara nog för att få ner arbetslösheten på något större sätt, som Ari Berman skriver i The Nation: Obama Jobs Speech Changes Conversation
Is the $450 billion legislation—an extension of unemployment benefits, an extension of the payroll tax cut, repairing schools and crumbling infrastructure, rehiring teachers and first responders, job training for the long-term unemployed, a tax cut for companies that hire new workers—big enough to spur a true economic recovery? Probably not. Half of it is tax cuts. Ezra Klein tweeted that “White house believes this plan would add one to two percentage points to GDP growth next year.” But Harvard economist Jeffrey Liebman, a former Obama adviser, says “we need real GDP to grow at 4.5 percent a year for two years to bring the unemployment rate below 7 percent.” So even if Obama’s entire plan passed as is, there would still be more to do.
Talet måste därför ses som Obamas öppningssalva i presidentkampanjen, en kampanj som uppenbarligen mest kommer att handla om den höga arbetslösheten i USA. Jag tror inte att det ät en debatt eller ett presidentval som Obama kan vinna, i alla fall inte som det ser ut idag, men då är det också över ett år kvar till valet, så mycket kan hända än.
Länkar:www.whitehouse.gov
Axplock från den nordiska pressen:
Nyheter – Nyheter,SvD – Mest lästa, Aftonbladet: Sveriges nyhetskäl, Helsingborgs Dagblad: Nyheter, VG RSS, Politiken.dk Seneste nyt, VG RSS, VG RSS, Ekot
Svenska bloggar om: President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik, 2012 Election , Barack Obama , Obama Fundraising , Elections 2012 , Barack Obama Fundraising , Barack Obama 2012 , Barack Obama 2012 Fundraising , Barack Obama Fundraising 2012 , Obama 2012 , Obama 2012 Fundraising , Obama Fundraising 2012 , Politics News, Obama American Jobs Act,
Han var ju väldigt “tuff”. Nåja retoriskt och att kongressen nu måste godkänna förslaget och lägga cirkusen åt sidan. Men inget som helst talar för att Republikanerna går med på det och godkänner det i sin kammare, där de är i majoritet. Så som du skrev slutar väl det här också i att Obama fint och gulligt sätter sig ner med Republikanerna och vips finns något helt annat på bordet. Diverse demokrater blir galna som de blivit ett otal gånger nu men presidenten övertygar säkert tillräckligt många demokrater att stödja en reform som inte kommer leda någonvart, som varit Obamas mantra.
Och där har vi återigen “status quo” som inte kommer få igång ekonomin och få folk i arbete. Som vanligt. Sen kan han väl å andra sidan köra med Republikanerna som “nej- sägare” i valet och så vidare. Det kan säkert hjälpa till viss del, men inte tillräckligt. Inte ens i närheten.
Förövrigt hoppas jag att jag har fel…
[...] Progressiva USA Share this:TwitterLike this:GillaBli först att gilla denna post. [...]
Intressant att du glatt sväljer Republikanernas talking-points om att Jimmy Carter var en svag president, liksom Obama tog han över USA i ett uselt ekonomiskt läge, som höll sig över hela president-perioden. Du kanske håller med om att det var Reagans trickle down economics som vände på steken? Själv tror jag att båda två liksom de flesta Presidenter inklusive Clinton är offer för omständigheterna när det gäller ekonomin. Det är mycket lite en President kan göram bortsett från att köra ekonomin i botten som föregående President.
Däremot kan man visa svaghet eller styrka, inte alltid nödvändigtvis positiv. Clinton ville 1998 gå in i Afghanistan och döda bin Laden, men lät Republikanerna sätta stopp för planerna, då var han svag. Bush var onekligen stark när han gick in i Irak, men till vilken nytta?
Men när menar du att Jimmy Carter var svag? Under den Iranska gisslankrisen? Snarare visade han väl styrka som vågade ta ett vågat, om än misslyckat beslut. Eller menar du att han var svag för att han rätt och slätt var alldeles för liberal och således en mes?
Obama är svag politiskt eftersom hans parti inte har majoritet i
representanthuset. När demokraterna hade majoritet i både senaten och representanthuset de två första åren så hade presidentens möjlighet att
få i genom sin politik, det kan han inte idag.
Sedan är jag kritisk till stora stimulanspaket på nästan 500 miljarder när man redan har en statsskuld på 100% av BNP och ett budgetunderskott på 10% av BNP.
Simulanspaketen har visat sig inte ge någon stötte effekt på tillväxt eller arbetslöshet utan ökar främst bara på statsskulden ytterligare. En trovärdig plan med utgiftssänkningar och skattehöjningar som balanserar budget och amorterar statsskuld vore mycket önskvärt från både Obama och andra president kandidater. Kan Obama avsluta krigen och ta hem soldaterna lagom inför nästa presidentval så blir det säkert pluspoäng, men jag tror inte det räcker om ekonomin är lika dålig eller sämre. Well, vi får se.
USA:s stadsskuld är inte speciellt extrem jämfört med andra OECD-länder, inte heller budgetunderskottet. Den låga skatten är däremot extrem.
Men nu var det inte Obama jag frågade om, jag undrade varför Lennart tycker att Jimmy Carter var svag.