Christopher Hitchens, Niall Ferguson, Richard Dawkins och det antiintellektuella USA

This post was written by Lennart on December 21, 2011
Posted Under: Filosofi,Samhälle

I sin krönika om USA uppmärksammar den USA-baserade journalisten Martin Gelin den engelsk-amerikanske författaren och debattören Christopher Hitchens död Korta tankar om Christopher Hitchens – DN.se och ställer frågan

Min spontana reaktion var att börja fundera på bristen av personer som liknar Hitchens i dagens offentliga politiska debatt i USA.

dock utan att på något sätt besvara den.

Så låt mig göra det istället.

Brittiska intellektuella som emigrerat till USA, som Niall Ferguson och Christopher Hitchens har ofta varit mycket framgångsrika. Ett annat exempel är Richard Dawkins, som visserligen inte flyttat till USA utan bara rest runt och hållit föredrag om sin uppmärksammade bok The God Delusion.

Orsaken beror främst på att trots alla framstående universitet med berömda forskare så är USA i grunden ett utpräglat anti-intellektuellt samhälle, som dagens republikanske presidentkandidater , med undantag för Newt Gingrich, demonstrerar på ett synnerligen skrämmande sätt.

Bryan Magees TV-serie Men of Ideas från slutet av 1970-talet gick t.ex. över hela världen, utom just USA där man inte kunde tänka sig att någon skulle vilja se ett så intellektuellt program.

Sveriges Radio har Filosofiska Rummet och praktiska filosofer som Torbjörn Tännsjö hörs och syns regelbundet i svenska medier.

När en amerikansk politiker som Obama, Clinton, Bush eller någon av årets republikanska presidentkandidater tillfrågas om vilken tänkare som mest har påverkat dom som så svarar dom enhälligt, Jesus.

Nu har USA en lång filosofisk tradition, inte minst på Berkeley-universitetet här i Silicon Valley, med namn som de legendariska och fortfarande aktiva Hubert Dreyfus, John Searl och den tyvärr avlidne Paul Feurerabend som jag har läst och tycker mycket om och inte att förglömma Daniel Dennett.

Så det finns filosofer i överskott, men dom spelar en synnerligen marginell roll i den offentliga debatten. University of Chicago-filosofen Martha Nussbaum har synts någon enstaka gång.

Som vi har sett så tolererar man t.o.m. icke-kristna tänkare i USA, men då endast om dom inte är amerikaner. Igen så finns det något enstaka undantag som Sam Harris Letter to a Christian Nation

Vad som däremot går hem i USA är ytliga och kortfattade popförfattare som Malcolm Gladwell som skriver ett förenklat minsta-gemensamma-nämnaren-språk i korta kapitel.

Men frånvaron av tänkare av Christopher Hitchens kaliber är USA:s akilleshäl, för det är just den här djupgående antiintellektuella attityden som får USA att vägra att acceptera den Globala Uppvärmningen och att acceptera utländska inflytanden.

Det gör samhället tungrott och innovation svår och får USA att tappa sitt inflytande runt om i världen. Det är början till slutet för supermakten USA helt enkelt.

Förr gick en sån här strutsattityd kanske an men inte idag i det globaliserade kunskapssamhället. Tyvärr måste även USA visa att man kan tänka fritt, klart och innovativt och acceptera världen runt omkring sig som den verkligen ser ut.

Gör man inte det så kommer andra länder som är beredda att göra det att ta över.

Axplock från den nordiska pressen:

SvD – Senaste nytt,
SvD – Startsidan, SvD – Utrikes, SvD – Utrikes

[tags]Christopher Hitchens USA, Atheism And Religion , New Atheists , Ateism i USA, Kristendomen i USA, Filosofi i USA, Amerikanska filosofer, Daniel Dennett, Richard Dawkins, Sam Harris [/tags]

Reader Comments

Intressant. USA jämförs ju ibland med Romarriket, och det var inte heller en intellektuell högborg av egen kraft: man importerade filosofi och filosofer från Grekland och religioner från västra Asien och Nordafrika, men skapade inte mycket själv. USA:s inhemska filosofiska skola skall väl vara pragmatismen, men jag vet inte om den lever idag och är läsbar/användbar. Den låter ju inte så ‘djup’ om man säger så. Skillnad mot Kant och Hegel som visserligen är nära nog oläsbara men åtminstone är djupa.

Kan det stora intellektuella problemet i USA vara förbarnsligandet av stora delar av befolkningen, en inlärd oförmåga att ta till sig intellektuella resonemang som kräver att man håller mer än en tanke i huvudet samtidigt? (TV-nyheter som gör tittarna mer okunniga än folk som aldrig tittar på TV-nyheter måste ju ses som en okunskapens triumf!) Diktatorn Ceasar (för att återgå till Rom) ville ha tjocka och nöjda människor omkring sig som sov gott på natten och inte tänkte för mycket, och USamerikanerna är ju åtminstone tjocka. Möjligen kan Occupy-rörelsen medföra att somliga vaknar, har sett att den ger sig in i kampen mot vräkningar, och då kan det bli en spridningseffekt både av konkreta handlingar och nya fräscha tankar.

#1 
Written By Björn Nilsson on December 21st, 2011 @ 7:50 am

Det är inte riktigt sant att USA är en sådan antiintellektuell nation och förvilla inte vänsterriktat tänkande med intellektuellt tänkande. Inte heller vänsterinriktat tänkande med gott tänkande. Mycket ont aher kommit från tänkande inriktat på filosofer. Politiker kommer inte upp ur partiet på samma sätt som i Sverige och är inte politiska ledare när de ställer upp för val. Obama vann inte på erfarenhet utan på mass appeal.
Ett flertal av de sätt bekämpa global warming har varit utan bevisad effekt, har slösat med medel och snarare orsakat skada. T.ex ethanol, glödlampor….

#2 
Written By Ej PK on December 21st, 2011 @ 7:58 am

Nu vet jag inte om pubertala ateister som Hitchens och Dawkins kvalificerar som någon intellektuell elit precis. Amerikaner som Stephen Jay Gould, William James och Charles S. Peirce spelar i en annan division däremot.

Torbjörn Tännsjö i all ära, om man ska ta Sverige, men på samma nivå som Jean-Paul Sartre, befinner han ju sig inte. Finland har ju Georg Henrik von Wright, och Norge har Arne Næss. Sverige är också ett litet land men ändå är det lite konstigt, att det inte går att komma på någon betydande filosof från det senast seklet. (Hägerström och Phalén får ursäkta…)

Björn, Kant och speciellt Hegel skrev förvisso en del som är obegripligt, i varje fall utan år av studier, men de skrev också en hel del fullt läsvärda saker. Det är synd att spä på ryktet om deras obegriplighet…

#3 
Written By Hannu on December 21st, 2011 @ 3:15 pm

Hannu, du har givetvis rätt i att några av de där killarna är puerila i sin ateism. Vad värre är: de ställde den i det angripande imperiets tjänst när det behövde intellektuellt stöd för att ge sig på misshagliga stater med muslimsk befolkning.

Och så har du rätt i att jag tar i lite väl mycket (men bara LITE väl mycket) mot herrar Kant & Hegel.

Jag tänkte klämma till med åtminstone en svensk filosof som från Uppsala modigt bekämpade statskyrkan och ordensväsendet, men Ingemar Hedenius kanske inte heller höll god standard? Nej, vi har nog inte haft några förstklassiga filosofer här på länge (eller någonsin?).

#4 
Written By Björn Nilsson on December 21st, 2011 @ 5:17 pm

Hannu: Pubertala ateister? Jag måste komma ihåg att avfärda mina motståndare på det eleganta sättet.

#5 
Written By Lennart on December 22nd, 2011 @ 12:41 am

Svenska filosofer kanske står att finna i den mer pragmatiska mittensfären? Vi är ju landet Lagom. Tänker t.ex på Rick Falkvinge som nyligen blev förste och ende svensk på tidskriftens Foreign Policys årliga lista över världens 100 viktigaste tänkare. (Googla).

#6 
Written By Peter Andersson on December 22nd, 2011 @ 7:47 am

Peter: Kände inte till att Rick Falkvinge hamnat på Foreign Policys lista. men du har alldeles rätt, han är nummer 98 på listan: http://www.foreignpolicy.com/articles/2011/11/28/the_fp_top_100_global_thinkers?page=0,51

#7 
Written By Lennart on December 22nd, 2011 @ 1:31 pm

Jämfört med Europa är inte USA anti-intellektuellt. Jämfört med marsmänniskor kanske.

#8 
Written By San on December 23rd, 2011 @ 4:36 pm

Hej San, det var skönt att höra, jag känner mig lättat. Men du kanske kan ge några exempel? Exempel är bättre än ogrundade påståenden. Och Gud Jul och tack för alla kommentarer i år!

#9 
Written By Lennart on December 23rd, 2011 @ 6:39 pm

Hannu:
Det är ett vanligt missförstånd att Dawkins och Hitchens delar samma uppfattningar. Att ifrågasätta deras roll som “intellektuell elit” är meningslöst då de har mycket få saker gemensamt. Det är troligen därför artikeln inte nämner de båda i ett svep eller som ett par.

Hitchens var inte atheist och vände sig emot att kallas det. Han såg sig själv som anti-theist. Utöver det är det värt att notera att “God is not great – How religion poisons everything” bara var den näst sista i raden av böcker han skrev som täcker långt fler områden än bara religion. Det är således ett misstag att förminska honom till blott en “atheist”, vilket inte var hans intellektuella ställningstagande eller det stora i hans gärning.

Dawkins är en biolog som helt enkelt inte kan finna bevis (eller plats) för övernaturliga krafter inom ramen för, vad vi har anledning att tro, är det naturliga tillståndet.

Det finns nog ingen annan betäckning på Christopher Hitchens, mer passande, än just intellektuell. Och av den moderna skaran av intellektuella, anser nog de flesta att Hitchens var en av de mest intressanta i vår samtid.

Se till att läsa “Love, Poverty and War” och “Letters to a young contrarian” (om du inte redan gjort det), för att få en bredare bild av Hitchens och för att få se mer färgsprakande exempel på hur väl han behärskade det engelska språket. Det är ju en fröjd att läsa.

San:
Det finns starka skäl att tro att USA har fastnat i ett anti-intellektuellt klimat. Den dragningen i diskursen tycker jag mig ana världen över, men där USA definitivt är ledstjärna.

Noam Chomsky vill ju göra gällande att det helt enkelt beror på det omöjliga i uppgiften att föra ett seriöst samtal i denna tidens smala näs mellan två reklamavbrott. Även om han säger det med glimten i ögat, så ligger det mycket i hans problembeskrivning. Det komplicerade samtalet och den komplicerade tanken är för svår att paketera och erbjuda till en okoncentrerad och stressad publik.

Lägg därtill en finansiell oro som tvingar människor in i ett ganska ohälsosamt förhållningssätt till definitionen av “framsteg”. I dagsläget verkar “framsteg” enbart innebära förvärvsarbete och det har lett till ett misstänkliggörande av det som inte passar in mellan 09-17 eller mellan två reklampauser. Alla har vi hört arga män som beklagar sig över modern konst och bräker ur sig saker som “Är det där konst? Det skulle jag kunna göra i garaget”. Låt er inte drabbas av samma “cognitive dissonance”.

Rädslan för det man inte förstår är stark och jag tycker mig notera den hos både Hannus och Sans inlägg. Den leder er till era försök att hindra den fria tanken och det fria samtalet genom att förminska både samtalet som sådant, men också de personer som söker ett betydelsefullt utbyte av tankar.

Ett av Bertrand Russells “budord” var väl “Försök aldrig att avskräcka någon tänka fritt, eftersom du kan vara säker på att lyckas”. Tänk på det nästa gång ni drabbas av “cognitive dissonance”.

God Jul!

#10 
Written By Jesper on December 24th, 2011 @ 2:58 am

Björn Nilsson – att Ceasar ville se tjocka människor omkring sig är en uppfattning hämtad från Shakespeare och inte från hans samtid. Det kan iof vara sant i och med att majoriteten i Rom led av för lite mat inte för mycket. Tänkare och filosofer fanns också i Rom – även om det slutade illa för några av dom. Men i Grekland avrättades ju Sokrates, och både Platon och Aristoteles tvingades ju i landsflykt.

#11 
Written By Jakob Ryngen on January 16th, 2012 @ 10:32 am

Add a Comment

required, use real name
required, will not be published
optional, your blog address