Enligt denna export per capita lista så är Tyskland på 16:e...Pamela Druckermans intressanta Bringing up Bébé, varför är amerikanskorna så dåliga på barnuppfostran?
Klicka på boken.
Många minns säkert den uppståndelse som Amy Chuas artikel, som snabbt kom ut i bokform: The Battle Hymn of the Tiger Mother orsakade här i USA för ett år sen med dess fräcka påstående att kinesiska mammor var bättre än amerikanska mammor på att uppfostra sina barn.
Nu var hela stormen verkligen en storm i en helamerikansk tekopp, för Amy Chua är själv inte var mer kines än vad jag är, född som hon är i USA, och det hela handlade uteslutande om amerikansk barnuppfostran, inte om hur kinesiska mammor i Kina uppfostrar sina barn. Amy Chuas man är dessutom helamerikan, så det fanns inte mycket kinesiskt i boken.
Men när nu Pamela Druckerman, amerikanska bosatt i Frankrike, går ut och hyllar hur de förhatliga fransmännen uppfostrar sina barn, jämfört med amerikanska mammor, ja då uppfattar miljoner ameriknska morsor det som ett casus belli, en nationell utmaning från det land som amerikanerna hatar mer än något annat, Frankrike.
Pamela Druckerman börjar också med att försöka övertyga sina läsare om att hon också ogillar Frankrike och fransmännen: Rest assured, I certainly don’t suffer from a pro-France bias. Au contraire, I’m not even sure that I like living here. I certainly don’t want my kids growing up to become sniffy Parisians..
Men med Frankrike-hatet överstökat så fortsätter hon i Wall Street Journal med att vifta ett gigantiskt rött skynke i ansiktet på alla amerikanska mammor: Why French Parents Are Superior by Pamela Druckerman – WSJ.com
.. When American families visited our home, the parents usually spent much of the visit refereeing their kids’ spats, helping their toddlers do laps around the kitchen island, or getting down on the floor to build Lego villages.
When French friends visited, by contrast, the grownups had coffee and the children played happily by themselves.I first realized I was on to something when I discovered a 2009 study, led by economists at Princeton, comparing the child-care experiences of similarly situated mothers in Columbus, Ohio, and Rennes, France.
The researchers found that American moms considered it more than twice as unpleasant to deal with their kids….
Nu är det ju inte alls underligt att amerikanska mammor är dåliga på att uppfostra sina barn jämfört med europeiska kvinnor, därför att, som Pamela Druckerman själv erkänner: ” Fransmännen har mängder av offentliga tjänster som bidrar till att göra med barnen mer tilltalande och mindre stressade. Föräldrar behöver inte betala för förskolan, oroa sig för sjukförsäkring eller spara till college. Många får månatlig bidrag, kopplade direkt till sina bankkonton, bara för att de har barn.”
Utan mammaledigt, föräldraledighet, VAB, sjukledigt osv, något som jag garanterar att så gott som INGA amerikanska mammor ens känner till existerar utomlands, med osäkra anställningsvillkor (som nu också börjar komma i Sverige med visstidsanställning) och kortkorta semestrar, som många inte ens vågar ta fullt ut, så är det inte underligt att amerikanska mammor inte gör bra ifrån sig.
Det bilburna amerikanska samhället med avsaknad av kommunala transportmedel gör också att barnen är helt beroende på sina föräldrar fram tills dom själva tar körkort.
Jag minns hur förvånad jag blev vid ett Sverige besök för några år sen att se barnen i huset, i elva-tolvårsåldern, hoppa på sina hojar och cykla iväg ut på stan för att träffa kompisar. Whao vilket frihet, och hur en sån frihet måste utveckla europeiska barn i tidig ålder och göra dom mer frimodiga. Amerikanska universitetsadministratörer som jag själv har träffat är förtvivlade över hur ovilliga amerikanska studenter är att studera utomlands, säkert ett resultat av mammornas uppfostringsmetoder och det inbundna och inåtriktade amerikanska samhället.
Nu ser Pamela Druckerman även andra faktorer än sociala förmånaer spela in, och då får man givetvis tro på henne.
Hur som helst så är det här en intressant bok som ser på USA och Frankrike från ett nytt perspektiv, barnens.
Nu finns det ställen där även amerikanska barn kan leva mer eller mindre som europeiska barn. Den lilla universitetsstaden Davis, t.ex. är en cykelvänlig småstad där jag lätt kan föreställa mig barn leva betydligt mer fritt än t.ex. här i smeten i Silicoo Valley.
Axplock från den nordiska pressen:
Debatt – Debatt – hem,Debatt – Debatt – hem, DN.se – Kultur & Nöje – Senaste, SvD – Senaste nytt, SvD – Senaste nytt
Svenska bloggar om: Pamela Druckerman , Bringing up Bébé, Barn i USA, Barnuppfosytran i USA, US Children, Barn i USA och Frankrike, USA barn, Amerikanska barn, American children
Nämner hon fransmännens fäbless för att slå sina barn?
Amy Chua nämner ju förövrigt i sin bok att det hon beskriver är en immigrant upplevelse och inkluderar indier, vietnameser osv
Det här med att europeer studerar “utomlands” de flesta åker till ett annat europeiskt land och är fullständigt livrädda för allt icke-europeiskt. Att vara flerspråkig är det samma dom att prata franska eller tyska. Att jag kan hindi räknas således inte som flerspråkighet.
Amerikaner är betydligt modigare än en genomsnittlig Europe, i mötet med omvärlden har de fått sedan barnsben. Det syns tydligt när man är i Indien, amerikanska företag och universitet är alltid först på plats.
Det du beskriver är småstads Europa, och förmodligen anledningen till att Europa är så oerhört mycket inskränktare än ett modernt och mot omvärlden öppensinnigt land som USA.
Har du varit i Danmark eller Finland?
San: Nu låter du som en helyllerepublikan som aldrig någonsin kan acceptera att någon annan kultur har något att lära USA.
Mina två barn, speciellt min son, hade samma reaktion när de bodde över sommaren hos mina föräldrar i Malmö: vilken frihet det var att kunna gå, cykla eller ta bussen istället för att som i Orlando, upp till 16 år vara TOTALT beroende av att en förälder kör dem.
San:
“Amerikaner är betydligt modigare än en genomsnittlig Europe, i mötet med omvärlden har de fått sedan barnsben. Det syns tydligt när man är i Indien, amerikanska företag och universitet är alltid först på plats.”
- Det skulle man också kunna se mer som exempel på en aggresiv imperialism än som resultatet av uppfostran.
San:
Jag läste ditt senaste inlägg igen – och ser att jag måste be om ursäkt. Jag trodde du menade det allvarligt – nu fattar jag ironin och sarkasmen i det.
Mycket bra skrivet, nästan för intelligent för min tröga hjärna så här på söndagsmorgonen:)
San: Lever vi i samma verklighet? Här i Sverige finns det hur många som helst vars högsta önskan är att få bo och studera i USA, man har också börjat upptäcka t.ex. Kina även vad gäller studier. Så jag konstaterar utan minsta tvekan att på den här punkten har du helt fel. Du är som förblindad av ditt europahat och vägrar att se verkligheten som den är om den går på tvärs mot dina egna (van)föreställningar.
Lennart: San inte bara låter som en helyllerepublikan, jag tror att han faktiskt är en sådan.
Lennart: Jag undrar så mycket över:
” amerikanska mammor är dåliga på att uppfostra sina barn jämfört med europeiska kvinnor”
Snälla, säg mig hur en EUROPEISK kvinna uppfostrar sitt barn?
Personligen tror jag att skillnaderna mellan albansk/italiensk/rumänsk/polsk/isländsk/svensk/fransk/ryssk uppfostran skiljer sig så mycket åt att det är väldigt ogenomtänkt (skrev “korkat” först, men mildrade det lite för att inte verka aggressiv)att prata om europeiska kvinnor. Jag tror definitivt det är större likheter mellan en Boston- och Göteborgs-morsa än mellan en Kiruna- och en Palermo-morsa.
Jag gissar på att såväl varenda medelhavsunge som östeuropeisk unge får betydligt fler lavetter under sin barndom än de flesta amerikanska ungar. Franska kids, inte en aning men det skulle inte förvåna mig. Fast det är klart, de cyklar kanske mer än amerikanska ungar?
Är Europeer bättre på att uppfostra barn för att barnen kan cykla? Tycker hela resonemanget haltar in på gränsen till löjligt.
Edward: En gång för några år sen skrev jag om hur min ryska mormor fick livstids fängelse för att ha smädat kung Gustav VI Adolf och sattes på Långholmen. En läsare skrev in och sa att han också hade en släkting som hade suttit på Långholmen och undrade om jag visste hur man kan kolla vad en person har suttit inne för.
Jag hjälpte honom givetvis. Till dags datum är han vad jag vet övertygad om att min mormor faktiskt dömdes till livstids fängelse för att ta smädat kungen.
Säg inte att bloggosfären inte är fantastisk
Roger, cykeln förändrade livet rätt ordentligt när den blev var mans egendom. Det blev möjligt att inom någon timme cykla till byarna som låg flera timmars gångväg bort och kurtiserar damer och sprida friska gener och minimera inaveln.
Du kan vara en resultatet av någon tidigare anhörigs cykeleskapader, t.ex. kommer min farfar från norra Sverige och min farmor från sydvästra Sverige.
När det gäller barnuppfostran så är det stora skillnader mellan norr och söder, mellan storstad och landsbygd, mellan invandrar och invandrare.
I högt upp norr är det vanligt att små barn får vara ute sent på dygnet under sommaren eftersom det är ljust medan i södra Sverige är det sällan det är ute efter middagen.
Ta det som kallas hedersvåld, det är ju också en forma av uppfostran som utövas av både kristna och muslimer.
När jag var i Italien en tid så upplevde jag att några bekantas mammor skickade deras tonåriga söner till prostituerade för att killarna hade kommit i “rätt ålder”, det ingick i deras uppfostran
Jag tror inte en svensk mamma skulle komma på den idén, inte ens på det fria 60-talet. .
Faktum är att i många öststater är det olagligt att aga barn, såväl i hem som i skola. Visst, det bryts mot lagar.
Min egen erfarenhet i USA är att aga i hemmet är ganska vanligt. Och enligt de flesta opinionsundersökningar tycker 65% av föräldrar att det är OK.
roger: om du inte förstår resonemanget med att cykla – då är du verkligen ute och cyklar!
Lennart, hon fick ju i alla fall vara kvar på centralorten, en ur släkten blev förvisad till obygden av G III. Det lär ha varit ont om vin där men gott om björn och varg.
Edward: Det är ett viktigt påpekande, tack! Jag har också läst att det i alla fall till för något år sen var lagligt för lärare slår barn i vissa sydstater, även om jag inte har länken framför mig.
CW: Håller med dig på varje punkt, intressant om Italien, dessa mammor var antagligen undantagna när Lennart skrev:
Jag tycker inte att man kan tala om Europeisk barnuppfostran eftersom den skiljer sig så vitt åt mellan regioner och länder som du skriver CW. Om man skulle göra en genomsnittlig barnuppfostrans linje för europa är jag ändå inte övertygad om att europa skulle vara bättre än USA. Östeuropa och medelhavsländerna drar ned snittet ganska duktig.
Edward: Jag tycker inte att amerikanska kvinnor är sämre på barnuppfostran än europeiska kvinnor för att deras infrastruktur inte är lika cykelanpassad!
Isf skulle man med samma logik kunna avfärda alla storstadsmödrar som betydligt sämre än sina diton på landsbygden. Världens bästa morsor bor väl således i Sahara?
Vidare är det intressant att boken handlar om kvinnors barnuppfostran, en sådan bok hade nog inte mottagits väl i Sverige. Finns inte den debatten i USA? Tänkte du någon gång på det själv Lennart, att du bara referar till kvinnor? (Vet att du i 1:a hand refererade till boken men kan ändå vara intressant o veta om du reflekterade över det?)
Visste inte att aga var förbjudet i många östeuropeiska länder, bra, har dock sett brysk behandling när jag varit där, men de är nog på rätt spår nu iaf.
Ni har väl inte missat uppståndelsen kring den Italienske politiker som lyfte sin lille grabb i håret medan han gav honom örfilar, detta på öppen gata i Gamla Stan, Sthlm i somras?
Han blev såklart anmäld, i Italiensk media skrattades chockartat åt Sverige och våra märkliga lagar.
Finns alltså ingen anledning att prata om europeisk barnuppfostran.
roger:
Nu lägger vi cykeldebatten på hyllan. Det leder ingenstans med din konsekventa och medvetna misstolkning.
Vad gäller europeisk barnuppfostran – helt klart, någon enhetlig skola finns inte. Lika väl som det finns stora skillnader inom USA beroende på bl.a. geografi och utbildning. Det jag har är synpunkter, baserade på cirka 20 års erfarenhet i att uppfostra mina barn i USA. Dels i New York City, dels i Orlando. Och den generella skillnaden mellan Europeiska och Amerikanska föräldrar.
Och av allt jag gett mig in i under mitt liv så är barnuppfostran det absolut svåraste.
Edward: Jag ser att Roger är i verklig toppform idag, härligt att se. Han tillför alltid en viss turbulens till den här bloggen vilket jag verkligen uppskattar.
Det värsta är när man lägger ner en massa energi på några inlägg och sen ingen bryr sig.
Att Roger sen har fel i nästan allt han skriver är inte hans fel
Jag hade helt glömt bort denna tråd, jag står fast vid att vad Öennart hyllar är det inskränkta småstads Europa. Att europeiska barn skulle vara särskilt modiga är trams. Skånska föräldrar vågar inte ens skicka in sina barn till Malmö. Trygghetsnarkomani och inskränkthet går hand i hand.
På frågan om andra kulturer har något att lära USA, så skulle jag säga att inget annat land lär sig och tar intryck från andra länder i samma utsträckning som USA. Vi har ju diskuterat det här tidigare, vare sig det gäller meditation, yoga, mat osv. Dessa kultur yttringar skulle ALDRIG sprida sig från asiatiska länder till Europa, däremot kan de gott och väl sprida sig från USA till Europa.
Ett av de mest talande exempeln är att svenskar hellre äter mat från amerikanska immigranter än de som migrerat till Sverige.
Förresten kan det appliceras på management kultur och precis vad som helst annat. Amerikaner och amerikanska företag tar intryck av vad som sker i Japan, Kina eller Indien, sen sprids deg från USA till Europa.
Europa är mycket chauvinistiskt.
“Att Roger sen har fel i nästan allt han skriver är inte hans fel”
Det är inte mina föräldrars fel heller eftersom de lät mig växa upp 10m från en cykelväg. En idealisk uppfostran mao.
San—
Kanske förstår jag vad du menar, kanske inte….
“Ett av de mest talande exempeln är att svenskar hellre äter mat från amerikanska immigranter än de som migrerat till Sverige.”
Vilka är vilka och vad är vad?
Säg så här, svenskar äter hellre mat från amerikanska immigrant communities, än från immigranter som kommit till Sverige. Ett genomgående europeiskt fenomen. Det är vanligare med sushi, tacos, curry än somaliska, nordafrikanska eller arabiska restauranger i Sverige.
Börjar svenskar med yoga så är det inte för att någon åkt till Indien, utan snarare för att någon åkt till LA eller NY där någon amerikan i sin tur hämtat inspiration från Indien.
Ett genomgående fenomen att europeer aldrig tar upp något dom inte kommer från västvärlden, och att åka “utomlands” är på sin höjd ett utbytes år i Stuttgart.
Har någon västafrikansk matkultur någonsin tagit vägen om Paris till Sverige? Det nästan obefintliga antalet turkiska restauranger i Svetige är i ögonfallande.
Edward: Det är med såna där kryptiska uttalanden som man lätt blir till en kultfigur.
Det låter onekligen både fyndigt och djupsinnigt, men jag har heller ingen aning om vad han menar. De kan också användas i andra sammanhang: “Ett av de mest talande exempeln är att amerikaner hellre äter mat från kinesiska immigranter än de som migrerat till USA.”
Måste komma ihåg att använda det själv här på bloggen.
San: OK, men den första versioner låter mer kryptisk och därför mer djupsinnig.
Men hela exemplet är krystat för kinesisk och japansk mat kommer inte till Sverige från USA, det kommer från Japan och Kina.
Och trots den stora indiska immigrationen här i Silicon Valley så är indiska restauranger inte alls speciellt populära bland den icke-indiska befolkningen. Något som jag själv kan vittna om. Ett intressant ämne dock.
Du ser ju det inom företagskulturen också Kaizen intresserade amerikanerna först, mumbais dabbawallahs studerades av amerikanska ekonomer först osv.
Eftersom du ändå var inne på barnuppfostran så har du själv gett exemplet med Kumonskolorna.
Europeer blir ofta förnärmade om amerikaner visar ointresse för något specifikt europeiskt, men sanningen är ju att amerikaner är betydligt bättre på att anamma utländska fenomen än europeer.
San, du vet inte vad du talar om när det gäller svenskars möte med andra matkulturer. T.ex. har turistandet förändrat oerhört mycket, paella, pizza, ungerskt, grekiskt osv kom tidigt in i de svenska kökens och restaurangers liv.
Dessutom är många så kallade genuint svenska maträtter av utländskt ursprung, makaroner, ärtsoppa (Munkarna), kåldolmar. Potatis, tomater och andra grönsaker har sitt ursprung.
Om du vill kan du få skallerorm över disk eller alligator t.ex. Luleå.
När det gäller indisk mat så fans det såna hak i både Stockholm, Göteborg och Malmö när 60-talet började. (vid 60 var Sthlm en liten håla med drygt 600 000 innevånare och kranskommunerna var än obetydligare, Botkyrka existerade knappt)
Men framför allt San, dina inlägg är spegelbild av rasism och de är oerhört fördomsfulla.
San: Jag häpnar när jag hör något så fullständigt tokigt från en människa som ändå inte verkar vara någon dumskalle. Slutsatsen måste bli att du medvetet strör felaktigheter omkring dig med det enda syftet att provocera. Alternativet är annars att du är dum på riktigt och det tror jag ändå inte.
I övrigt håller jag helt och hållet med Christer W, dina inlägg är verkligen en spegelbild av klassisk rasism och ligger helt på samma nivå som sådan.
När vi diskuterar öppenhet och intresse att uppleva andra kulturer är det fel att inkludera mer eller mindre officiellt sanktionerad kolonialism där man reser (eller skickar ut folk) med avsikten att främja egna (eller hemlandets) politiska eller finansiella mål.
Jag förstod det som att handlade om en öppenhet och nyfikenhet som gör att man på individuell nivå reser för att uppleva andra människors kulturer .
Där ser jag nog att Sverige ligger före USA i % av befolkningen.
Och inte bara i resandet till Stuttgart.