Kampen mot sambobegreppet i det värdekonservativa USA driver Sverige och USA ifrån varandra
I det värdekonservativa USA är sambobegreppet helt okänt för de flesta amerikaner.
För den lilla minoritet som känner till begreppet uppfattas det något djupt omoraliskt: ett hot mot hela det fria amerikanska samhället, “from sea to shining sea”.
Att män och kvinnor kan leva tillsammans “i synd” före äktenskapet är illa nog. Men att man i Sverige kan leva hela livet utan att överhuvudtaget gifta sig tas som ännu ett av många bevis på hur djupt omoraliska européerna faktiskt är. Som föder illegitima barn och inte tror på gud eller ens satsar på vapen och utlandskrig.
Meg Jay, en klinisk psykolog, säkert gift från barnsben, ondgör sig över samboförhållandet i New York Times: The Downside of Cohabiting Before Marriage
Cohabitation in the United States has increased by more than 1,500 percent in the past half century. In 1960, about 450,000 unmarried couples lived together. Now the number is more than 7.5 million. The majority of young adults in their 20s will live with a romantic partner at least once, and more than half of all marriages will be preceded by cohabitation. This shift has been attributed to the sexual revolution and the availability of birth control, and in our current economy, sharing the bills makes cohabiting appealing. But when you talk to people in their 20s, you also hear about something else: cohabitation as prophylaxis.
In a nationwide survey conducted in 2001 by the National Marriage Project, then at Rutgers and now at the University of Virginia, nearly half of 20-somethings agreed with the statement, “You would only marry someone if he or she agreed to live together with you first, so that you could find out whether you really get along.” About two-thirds said they believed that moving in together before marriage was a good way to avoid divorce.
Nu får Meg Jays konservativa kritik ses mot bakgrunden av att, som Rachel Shteir skriver i New York Times: Breadwomen
more women are having children without marrying. In 2009 more than half of all births to women under 30 occurred outside marriage — an institution that is losing popularity in historic proportions.
, dvs trots den Kristna Högerns allt hårdare angrepp på USA:s kvinnor och deras rätt att bestämma över sin egen kropp, så ökar kvinnornas jämställdhet här i USA. Men trots det så kommer det svenska sambobegreppet kanske aldrig att få fotfäste här i USA.
Det har alltid förvånat mig hur trögt det amerikanska samhället faktiskt är och hur oerhört svårt det är för utländska idéer och koncept att accepteras här i landet. Det är inte omöjligt men det är enastående svårt.
Förr om åren var jag övertygat om det amerikanska samhället förr eller senare skulle moderniseras och bli mer som det Europa. Men trots Internet och förbättrade kommunikationer i allmänhet så tror jag att utvecklingen lika gärna kan komma att gå åt rakt motsatt håll. Dvs att skillnaderna mellan de båda samhällena kan komma att öka.
Nu kan man givetvis inte vänta sig att alla samhällen ska se ut som Sverige eller EU, men det kan vara värt att reflektera över att det faktiskt existerar djupa skillnader mellan USA och EU som kan komma att påverka hur de båda kontinenterna utvecklas i framtiden.
För om USA har svårt att anamma innovationer utifrån så kommer det knappast att förbli en supermakt speciellt länge till.
Axplock från den nordiska pressen:
Nyheter – Nyheter,Nyheter – Nyheter, SvD – Senaste nytt
Svenska bloggar om: Äktenskap i USA, Samboskap, Kvinnor i USA, Marriage US, Sverige och USA
Vilket trams, jag och min flickvän är sambos och ska ha barn i dagarna. Hennes föräldrar är ärkerepublikaner från Tennessee, har inte upplevt några som helst problem.
Jag vet inte vart jag har hört det, men att om man lever tillsammans med någon nere i Louisiana räknas man som gifta “by the book” automatiskt efter sju år i samma hushåll..
San: Men är ert förhållande registrerat någonstans, erkänner någon amerikansk myndighet att ni är sambon?
Christoffer: Det är precis det jag talar om, att USA saknar sambobegreppet. I Sverige kan man som bekant registrera sig som sambon utan att först behöva leva “i synd” i sju år.
Har ni tänkt på att det bara är konservativa som är värdekonservativa, vi hör aldrig orden värdeliberal eller värdesocialist eftersom de helt enkelt saknar värde, de är alltså värdelösa. Konservativa män är alltså inte bara starkare, de är också värdefullare än liberaler och socialister.
Vi värdekonservativa har naturligtvis inget emot “Cohabitation”, som antagligen är ett svenskt låneord “Ko-habitat”, dvs kohage på svenska. I den svenska kohagen har många drängar och pigor genom århundraden bidragit till att många starka och värdekonservativa svenska flickor och pojkar blivit till.
Eftersom jag själv har en dotter, tycker jag att brudens far enligt god sed och tradition skall har rätt till tre frislag med knuten näve, plus fri öl och kabel-tv livet ut av brudgummen.
L:
Jag fick för mig att fråga några av mina asylsökande/flyktingar om begreppen sambo,särbo,mambo, etc.
(Libanon,Syrien,Somalia,Irak). (Syrisk-ortodoxa resp. muslimer).
Helt okänt. Man skall vara gift innan man flyttar ihop.
Helt ovetenskapligt,men ändå.
(Ja,det gick inte en vecka….)
Vi ska ha barn i dagarna, faktiskt igår “egentligen”, där är båda registrerade som föräldrar. Resten har vi fixat juridiskt. Det var väl mer den sociala aspekten jag menade som är oproblematisk.
Som dependents finns det väl möjligheter till många sorters familje konstellationer vad jag vet.
Det ska dock sägas, att vara två med olika medborgarskap och få barn i ett tredje land utan att vara gift medför en del utmaningar. Reglerna i Sverige är dock mycket tillmötesgående, är en stor vän av den svenska byråkratin.
(eftersom jag gillar att sparka på Danmark så tål det att påpekas att om jag varit dansk så hade vi inte varit tillåtna att bosätta oss i Danmark)
Lennart:
O detta skriver du trots att du precis citerat dessa fakta:
Att Obama-regeringen började subventionera preventivmedel sågs ju som ett tecken på totalt abortförbud i USA så varför inte?
I Sverige kallades det “stockholmsäktenskap” på 1800-talet, samboendet är alltså inget nytt här.
Björn: Verkligen, det kände jag inte till. Kanske orsaken till Stockholms snabba tillväxt under slutet på 1800-talet?
Okänd betydelsefull svensk historia.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C3%A4nna_barnb%C3%B6rdshuset
“Stockholmsäktenskapen” (jag tror mina farföräldrar tillhörde den gruppen under lång tid) var nog snarare en följd än en orsak till att Stockholm snabbt började växa efter 1850. Folk strömmade in från alla håll, och den sociala kontrollen blev svagare och därmed tvånget att gifta sig. Och överhetens intresse för vad fattiga arbetare och torgmadamer hade för sig minskade också.
Björn: Fascinerande. Så varför gifte man sig inte? Det borde väl kvinnorna ha insisterat på? Har aldrig hört talas om Stockholmsäktenskap tidigare.
Det är nog snarare ett par samverkande orsaker som är orsaken till att folk inte gifte sig.
Den ena är att på många håll var det långt mellan kyrkorna och det tog tid för folk att ta sig till dem. Kyrkorna var framför allt koncentrerade till de områden där det fanns rika tätorter och dessa byar och städer fanns framför allt i jordbruksbygd.
Genom att det var glest mellan kyrkorna i norr uppstod kyrkbyar t.ex. i Gammelstad, Öjebyn, Lycksele, m.m.. Troligtvis hade de flesta norrländska kyrkorna kyrkostugor, stugor som ägdes av “skogsbönderna”.
Även intresset för släktens och gårdens överlevnad hade betydelse, det var inte ovanligt på landsbygden med samboende för att se om det kunde bli barn. Blev det inga tecken på barn prövades en ny kvinna. Trots att det blev både ett och flera barn var det vanligt att “skogsbönderna” inte gifte sig
När jag tittar i kyrkböcker och andra handlingar från t.ex. 1700-talet så är en väldigt vanlig anteckning, oäkta.
Det verkar som det är liberalismens, industrialismen och kommunikationssystemens genombrott efter mitten av 1800-talet som får folk att gå till prästen, i vart fall om man tittar på att kvinnorna tar mannens efternamn och fler barn föds inom äktenskapet.
Lennart, en förklaring jag sett till förhållandena just i Stockholm var att driftiga flickor från landet kom till stan och byggde sin egen ekonomi genom någon yrkesverksamhet. Piga, tvättare, sömmerska, försäljare, mursmäcka, flasksköljare … Senare kunde man komplettera med en mansperson, ofta nog rätt mycket yngre. I ett sådant förhållande var kvinnan knappt ett maktlöst bihang, kan man gissa.
Björn: Driftiga flickor från landet, ett intressant koncept. Det var dom som sen drog till USA för att söka sig ett bättre liv. Jag har i min ägo en synnerligen intressant bok, skriven av en vän till min mamma: Sigrid Laureslls ROSALIE ROOS: RESA TILL AMERIKA 1851-55.http://www.antikvariat.net/LOP39928.cgi. Lägg märke till hur tidigt Rosalie Roos reste över till USA.
Hon gifte sig efter återkomsten med http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosalie_Olivecrona Knut Olivercrona och blev mor till professor Herbert Olivercrona och var, för att citera Wikipedian, , var en svensk kvinnosakskvinna. Olivecrona var tillsammans med Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre en av de tre banbrytande kvinnor som arbetade för att förbättra kvinnors rättigheter, som att få tillgång till all utbildning, bli ekonomiskt oberoende och ej vara tvungna att gifta sig för att få försörjning.