Twitterexperimented: Varför Sverige är modern och fantastiskt och supermakten USA något helt annat.

På affärsresa i Frankrike känner jag mig omedelbart, bara några minuter efter att ha landat, helt hemtam. Betydligt mer så än efter flera decennier i supermakten USA.
Allt är sig likt, även om min engelska faktiskt är betydligt bättre än min franska så känns tongångarna och attityderna här i södra Frankrike hemvana.
Om jag skulle summera 25 år i Silicon Valley, en fantastisk upplevelse i en fantastisk dal, så är det att trots alla USA:s charmer så tar sig amerikanerna på tok för allvarligt. Man glömmer aldrig ett ögonblick att man är en supermakt och att det gäller att uppträda som en supermakt.
Så när jag läser i New York Times om hur det svenska Twitter-kontor överlåts till en ny svensk var sjunde dag, som får skriva precis vad ha eller hon vill, så ser jag att det är just det som skiljer det båda länderna.
Ett litet behändigt land som inte tar sig själv på för mycket allvar och en stor och humorlös supermakt som inte ett ögonblick kan glömma att man just är världens enda supermakt och att allt är på djupaste allvar.
New York Times Sarah Lyall skriver om det svenska Twitterexperimentet som aldrig hade kunnat ske i supermakten USA som tar sig själv på för allvarligt: Many Voices of Sweden, via Twitter – NYTimes.com
If there is anything to be learned from the @Sweden experiment, a government initiative that entrusts the country’s Twitter account to a new citizen every seven days, it is that there is no such thing as a typical Swede. One @Sweden posted photographs of his Christmas moose hunt. Another tartly criticized the foreign secretary, Carl Bildt. Another declared that she would like to be making love, so to speak, right that very second. Another, a Muslim lawyer, discussed the ubiquity of the name Muhammad among immigrants and joked that if anyone forgot the names of her six brothers, Muhammad would do fine. And Jack Werner, the very first @Sweden, attracted thousands of followers and the nickname “the masturbating Swede” after he decided to be honest when listing his favorite leisure activities. (He also enjoys “drinking a lot of coffee” and “hanging out with my friends.”) “I wanted to show that I’m often kind of immature and often kind of stupid and so is this country, and I bet you are, too, and so are a lot of people around the world,” Mr. Werner, 23, said in a telephone interview. “It’s much more interesting than saying things like, ‘Look at these fabulous pictures of nature.’ ”
Om Sverige vore lika stort och hade lika stora maktanspråk som USA så är jag säker på att rollerna lätt vore ombytta.
Men bakom alla Hollywoodfilmer och allt mysig USA-propaganda så döljer sig alltid järnhandsken. Som aldrig skulle tillåta helt vanliga medborgare att skriva vad helt vanliga svenskar dagligen skriver på det svenska Twitter-kontot. Säg sen inte att det också finns en Svensk dröm och att Sverige inte är fantastiskt. Om än litet smålustigt samtidigt.
Axplock från den nordiska pressen:
Nyheter – Nyheter,Nyheter – Nyheter
Svenska bloggar om: Twitter Sweden, Sverige och Twitter, Twitter Sverige och USA







Klart du känner dig mer hemma i Frankrike än i USA. Sverige är en del av det Europa där Frankrike i sekler angivit tonen. Vad var Gustaf III om inte en parisare från Stockholm. Mycket i det svenska bär spår av detta franska inflytandet hur det än bleknar. En följd är att en svensk lätt känner sig hemma i Frankrike hur dåligt man än klarar franskan.
Amerikaner är en helt annorlunda sort (som redan brittiske författaren DH Lawrence visade med sin briljanta analys av amerikansk litteratur.
Jag gick i amerikansk skola under ett år och vande mig aldrig.
Nu bor jag i Frankrike sen flera år där man snart upptäcker att Sverige är nåt så älskat. Går inte en vecka utan att fransk tv visar Sverige som inspirerande föredöme på så många plan. Kan det vara bättre?
Axel: Kul, tack för en intressant kommentar. Sen finns det väl rätt stora skillnader mellan södra och norra Frankrike antar jag, inte sant?
Det är nästan som att du förutsåg dagens amerikanska twitter/mediestorm om Sonja Abrahamssons tweets. Intressant är hur amerikanska medier tar det som en självklarhet att det är en PR-katastrof för Sverige att man släppt fram någon som skämtar om kiss och vaginor och ställer frågor om judar. Vore mycket intresserad av din analys!
Lite skämt om judar kan väl bara vara en PR-succé i Europa? Ungrarna kommer att stå på kö.