Det här är en...Platos Gyges ring, filosofer börjar synas i den amerikanska debatten
Posted Under: Filosofi
När den brittiske filosofen Bryan Magee gjorde sin populära BBC-serie “Men of Ideas” med intervjuer med kända västerländska filosofer sÃ¥ gick den, som han själv har pÃ¥pekat, i sÃ¥ gott som alla västerländska länder utom ett, USA. Vilket knappast är förvÃ¥nande för i det hÃ¥rdkristna USA har filosofin aldrig stÃ¥tt högt i kurs.
Det är speciellt märkbart i jämförelse med Sverige där praktiska filosofer ständigt syns i debatten och där man kan lyssna på lysande program som Sveriges Radios Filosofiska Rummet
Men det faktum att amerikanska filosofer sällan syns i den offentliga debatten betyder inte att det inte finns akademiska filosofer i USA. Faktum är att det vimlar av akademiska filosofer, det är bara det att dom sällan syns i debatten.
Men i ett tecken på att filosoferna kanske håller på att få ett större inflytande här i USA så går John Kaag som är assistant professor docent i filosofi vid University of Massachusetts ut i New York Times tillsammans med Sarah Kreps som är assistant professor docent i Statsskick vid Cornell och slår president Obama och hans drönarkrig över huvudet med ingen mindre än Platons Cyges Ring från en andra boken av Staten (2.359a–2.360d).
John Kaag och Sarah Kreps skriver i New York Times om The Moral Hazard of Drones – NYTimes.com
Once upon a time, in a quiet corner of the Middle East, there lived a shepherd named Gyges. Despite the hardships in his life Gyges was relatively satisfied with his meager existence.
Then, one day, he found a ring buried in a nearby cave. This was no ordinary ring; it rendered its wearer invisible. With this new power, Gyges became increasingly dissatisfied with his simple life. Before long, he seduced the queen of the land and began to plot the overthrow of her husband. One evening, Gyges placed the ring on his finger, sneaked into the royal palace, and murdered the king.
Vad som gör kritiken så passande är att historien om Cyges och hans ring som gjorde honom osynlig, ställer frågan om en helt vanlig och förmodligen moralisk person skulle fortsätta att bete sig moraliskt om han inte behövde oroa sig för konsekvenserna av sina aktioner.
I detta fall är det alltså president Obama som är Cyges och hans ring är USA:s fjärrstyrda drönare med vilka presidenten varje månad dödar ett antal förmenta fiender efter att först ha prickat av dom på de dödslistor som han varje månad går igenom tillsammans med sina medhjälpare i Vita Huset.
Givetvis behöver man inte vara speciellt beläst i vare sig historia eller filosofi för att inse att om några år så kommer även ett växande amerikaner att dödas av drönare som styrs från ett helt annat håll, som Iran, Kina eller Ryssland.
Men även andra filosofer har synts i den amerikanska debatten på sistone. Hans Ingvar Roth skriver i Svenska Dagbladet om den kända Chicago-filosofen Martha Nussbaum, nu 65 och hennes nya bok om religionsfrihet: Mångfalden ett starkt försvar för religionsfriheten | SvD
Mångfalden ett starkt försvar för religionsfriheten Kontroverserna kring det muslimska centret vid Ground Zero kan ses som tecken på en ökad intolerans för den muslimska närvaron i det amerikanska samhället. Samtidigt är religiös frihet ett av nationens fundament. Frihetsgudinnan. 23 juli 2012 kl 01:00, uppdaterad: 23 juli 2012 kl 16:04 USA Under senare år har frågan om religionernas plats i det offentliga livet varit starkt omdebatterad i flera europeiska länder.
Som om inte det vore nog så skriver också den minst lika kände och idag 80-årige Ronald Dworkin, som f.ö. var med i Bryan Magees teveserie, om president Obamas sjukvårdsreform i New York Review of Books:A Bigger Victory Than We Knew.
Av de amerikanska universiteten så har Berkeley här i Silicon Valley traditionellt haft den bästa och mest inflytelserika filosofifakulteten.
Pressklipp:
]
SvD – Senaste nytt,
SvD – Utrikes, SvD – Utrikes, SvD – Utrikes
Svenska bloggar om: Counterterrorism, Drones, Morality, Philosophy, Terrorism, War, Obama Filosofi, Filosofi i USA
“assistant professor”
Det heter nog “docent” eller kanske “biträdande professor” i Sverige.
ps
Undras hur man känner sig när man skrivit under dödsdomar för nästa drönarattack?
Speciellt om man missar och träffar något annat.
Bossebus, tack bra, jo jag satt och undrade över det, docent är nog den rätta titeln, ska rätta.
Ja hur reagerar Obama, säger han “hoppsan”?
Bossebus och Lennart, jag tror att ni är ute och cyklar.
Docent gÃ¥r tillbaka pÃ¥ det latinska presensparticipet docens med grundbetydelsen “undervisande”. Det har tidvis använts mer allmänt om lärare, exempelvis om läroverkslärare i 1807 Ã¥rs skolordning. Länge användes “docent” mest om en person som undervisar eller som har rätt att undervisa pÃ¥ universitets- och högskolenivÃ¥. Rätten att undervisa var inte alltid knuten till en läraranställning.
Tidigare kunde man bli utnämnd till docent direkt efter disputationen. Villkoret var då man erhöll s.k. docentbetyg på sin avhandling. Man kunde som nu även efter disputationen söka om docentur, efter att man meriterat sig ytterligare.
Till inte för sÃ¥ länge sedan fanns i Sverige docent som tjänsteställning i form av tidsbegränsad forskartjänst. Man kunde av fakulteten även tilldelas s k docentstipendium och var dÃ¥ i högst sex Ã¥r förordnad som “innehavare av docenttjänst” med viss undervisningsskyldighet vid en universitetsinstitution. Det talades om antingen “oavlönade docenter” eller “avlönade docenter” eller om “innehavare av docentstipendium”.
I Danmark är docent en nivå mellan lektor (motsvarande engelskspråkiga länders associate professor) och professor.
I Norge användes titeln docent för positioner omedelbart under professorer och över försteamanuensis fram till 1985. Kraven var desamma som för professors rang, men tills dess hade varje institution oftast bara en professor, och andra akademiker med liknande kvalifikationer utsågs till docenter. Därmed skulle docenter ses som professorer utan stol (professor extraordinarius). Alla docenter befordrades till professorstatus år 1985 när titeln avskaffades vid universiteten.
I Finland är docent (dosentti) en akademisk titel. Det är en livslÃ¥ng utnämning, och befinner sig i rang mellan lektor och professor, dvs det liknar en Adjunct Professor eller en “Associate Professor” vid amerikanska universitet. Förutom att undervisa, kan docenter arbeta som forskningsledare, ämnesansvariga och som handledare pÃ¥ alla nivÃ¥er. För att erhÃ¥lla docentur i Finland mÃ¥ste den sökande utöver doktorsexamen ha förvärvat en vetenskaplig skicklighet som vida överskrider kraven för doktorsexamen och god pedagogisk förmÃ¥ga. Efter att universiteten i Finland 1 januari 2010 privatiserades förändrades doncenturinstitutionen frÃ¥n att ha varit en oavlönad tjänst till en akademisk titel pÃ¥ livstid. Därefter har universiteten föreslagit att titeln översätts till engelska som “title of docent”
Christer, tack för det magistral förklaring! Så vilken titel använder jag?
Assistant är väl närmast att översätta till biträde, assistent eller medarbetare om. Förmodligen är biträdande professor kanske det som kommer närmast.
CW:
Jag är medveten om Docentens olika roller i olika länder,därför mitt andra förslag “biträdande”.
Att det ej är intresse för filosofi i USA är en sanning med modifikationer. Kolla in iTunes U, och man kan ladda ned oerhörd bra föreläsningar från Standford, Yale etc. Lyssna på Ivan Sèlènyi om History of Sociology från Yale eller Todd Daniel från Missouri University om History of Psychology (båda handlar mest om filosofi), samt många andra fantastisk bra föreläsnings serier helt gratis.
Man får säkerligen betydligt mera referenser till klassisk filosofi om man läser New York Times och Times New Herald än om man läser DN eller SVD.
Yngve: Tack för bra kommentar! Visst finns det mängder med framstående akademiska filosofer här i USA. Men mitt starka intryck är att dom inte syns utanför en snäv krets.
Du skriver från Mozambique, det är sannerligen inte varje dag som jag får kommentarer därifrån. Vad gör du där om jag får fråga?
Times New Herald? Har aldrig hört talas om den.