Google
 
Web www.usabloggen.se

Annie Lööf, nyliberaler och libertarianer eller tre amerikanska sekter och deras svenska anhängare

Skrivet av Lennart on August 3, 2012
Posted Under: Sverige

Den nu aktuella Centerpartiledaren och Näringsministern Annie Lööf är en av liten men ändå inflytelserik grupp svenskar som har blivit influerade av en trio amerikanska tänkare. De här tänkarna har det gemensamma att deras läror inte lämnar någon oberörd och på grund av deras entusiasm och dogmatik så liknar deras anhängare i mångt och mycket politiska sekter. Ungefär som forna tiders bolsjeviker.

Dan Josefsson skriver t.ex. i Aftonbladet: Centern i otakt med tiden att:

Annie Lööf beundrar Ayn Rand, 1950-talsfilosofen som ser altruism som ondska och som predikar att svaga människor varken förtjänar hjälp eller kärlek. Detta samtidigt som forskarna upptäcker att människan till sin natur är reciprokt altruistisk, och att renodlade egoister aldrig hade kunnat bygga fungerande samhällen.

Välfärdssamhället firar triumfer. Då ansluter sig den svenska centern värderingsmässigt till Tea Party-rörelsen. Det hade inte sett mer absurt ut om Annie Lööf burit maokeps.

Nu kan vi inte bara använde en artikel i Aftonbladet som dagsens sanning, men det finns hur som helst svenskar som beundrar den helt osannolika och dogmatiska ryskamerikanska Ayn Rand som självaste Bill Buckley i flera decennier den amerikanska högerns intellektuelle ledare, helt enkelt avskydde.

Vitsen med Ayn Rand är inte om man är för eller emot henne, utan att hennes anhängare utgör en sammansvetsad dogmatisk sekt som jag då och då hör från här på bloggen.

Harvard-filosofen Robert Nozick är inte lika bisarr som Ayun Rand, men minst lika renlärigt extrem. Och medan Ayn Rands anhängare mest är tonåringar som haft oturen att hitta en gammal dammig kopia av hennes bok Atlas Shrugged uppe på någon vind, så är Robert Nozicks anhängare oftast medlemmar av något av Alliansens ungdomspartier, som har gjort honom till sin galjonsfigur och den svenska nyliberalismens centralgestalt.

Nozick, argumenterade i sin bok Anarchy, State, and Utopiahelt kort att staten bör hållas så minimal som överhuvudtaget är möjligt, vilket har blivit en trossats för dagens Tepåserepublikaner, även om det är svårt att se hur dom skulle ha en intelligens och ett ordförråd nog att kunna läsa Nozick. (som jag faktiskt har gjort)

Så ett bra exempel är att staten inte bör lägga sig i om amerikaner lever ohälsosamma liv som leder till kroniska sjukdomar som i sin tur hotar att ruinera hela samhället. Eller att inte tror på den globala uppvärmningen eller att helt olämpliga svenska män importerar thailändska kvinnor som dom sedan misshandlar.

Den sista sekten är libertarianen Ron Paul som har blivit en osannolik idol världen över. När Mitt Romney besökte Polen möttes han tydligen av Ron Paul-entusiaster.

Och när Paul avslutade sin primärvalskampanj så mötte jag en grupp mycket unga Ron Paul-anhängare som hängde ut stora Ron Paul-banderoller.

Vad som gör Rand, Nozick och Paul så speciella är inte i första hand deras åsikter, utan deras anhängares glödheta intensitet.

För anhängarna är de här tre nästan som kristna eller muslimska apostlar som förklarar sanningen med stort S.

Att dom har blivit populära på högerkanten i USA är därför inte underligt. Mer underligt är att de också tydligen också har blivit populära i Sverige.

Av de tre framtonar speciellt Rand men även Nozick idag som omoderna och föråldrade, detta trots att Nozicks bok Anarchy, State, and Utopia skrevs så sent som 1974. Den var f.ö. en attack på den amerikanska filosofen John Rawls bok om Social Rättvisa: A Theory of Justice, som kanske närmast kan ses som den bok som mest har påverkat dagens socialdemokrater.

Pressklipp:
SvD – Senaste nytt,
SvD – Mest lästa, SvD – Utrikes

Svenska bloggar om: , , , , , ,

3 Comments

Kommentera gärna. Första kommentaren modereras, sen är det fritt fram. Svenska bokstäver: å,ä,ö,Å,Ä,Ö

XHTML: Du kan använda de här taggarna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>