Från Silicon Valleys horisont: Innovation, regeringskompetens och “elitforskning” i Sverige och USA

Det har förekommet en plötslig störtskur av artiklar om innovation och forskning i den svenska pressen på sistone. Vilket är på plats eftersom Sverige liksom USA och alla andra länder idag håller på att förvandlas till kunskapssamhällen. Vad det betyder är att alla data idag håller på att digitaliseras och nu kommer att kunna behandlas med datorer och avancerad forskningsmetodik. Det land som satsar på den nya teknologin och vetenskapen kommer att blomstra, dom som inte gör det kommer snabbt att handla på efterkälken. Tänk Silicon Valley i kontrast mot en ev USA:s fattigaste delstater som Mississippi nere i den djupa södern här i USA.

Men att inse vad som är på gång är bara början. Sen gäller det att skapa ett hållbart innovations och forskningssamhälle och det är betydligt mer komplicerat.

Om man vill skapa “elitforskare” och “elitforskning” som utbildningsminister Jan Björklund nu föreslår, så är det bra att man börjar med att besätta regeringstaburetterna med “elitministrar”. Och på det området leder USA stort över Sverige.

USA:s energiminister Steven Chu, är t.ex. nobelpristagare i Fysik (1997) medan Sveriges Energi och tillika IT-minister har en Fil Kand i och Statsvetenskap och Internationella Relationer från Göteborgs Universitet. Hon är m.a.o. rent groteskt opassande för sin position.

Carl Bildt har tydligen folkskola och inget annat. Anders Borg har studerat ekonomi vid Stockholms Universitet men har tydligen ingen examen. Timothy Geithner, Anders Borgs amerikanske motsvarighet som Secretary of the Treasury har
Master i internationell ekonomi och östasiatiska studier från Johns Hopkins University och pratar kinesiska.
Reinfeldt har en Fil. Kand från Stockholms Universitet och inget annat.

Sveriges Justitieminister Beatrice Ask har tydligen tagit studenten men har inga andra meriter och speciellt inga som helst juridiska meriter.USA:s Attorney General Eric Holder är Juris Doctor från Columbia Law School, en av USA:s främsta. Det är rent pinsamt att jämföra.

Jan Björklund är som bekant Major.

Det här är faktiskt inte helt oviktigt eftersom det är svårt för personer utan forskningsutbildning att veta hur forskning och innovation fungerar. Och det vore onekligen enkelt att kräva en doktorsexamen eller åtminstone en masters av alla svenska ministrar. I Taiwan har många ministrar traditionellt haft doktorsgrader från ledande amerikanska universitet.

Och med tanke på hur USA-vänlig den svenska regeringen är är det svårt att förstå varför inte Reinfeldt kan få ihop ett par dussin svenska allianspolitiker med master och doktorsexamen från ledande amerikanska universitet. Sven Otto Littorin, den enda moderaten som sade sig ha en amerikansk examen visade sig, som bekant, ha en bluffexamen.

Tillägg: i en kommentar till det här inlägget på den här länken ger Sven Otto Littorin sin syn på den här “affären”.

Karin Berglund, Lektor I Entreprenörskap Vid Stockholms Universitet Tommy Jensen, Professor I Företagsekonomi Vid Stockholms Universitet Anders W Johansson, Professor I Entreprenörskap Vid Linneuniversitet, Jan Löwstedt, Professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, Annika Skoglund, Tekn Dr vid Stockholms universitet och Caroline Wigren, Docent vid CIRCLE Lunds universitetskriver i om Svenskt Näringsliv borde sluta gnälla

Vi känner inte igen den analys av ”innovation” eller ”politik” som företagsföreträdaren förenklat presenterar i DN Debatt. Kanske borde organisationen se över sin självutnämnda plats på företagarnas sida och i stället för att ranka kommuner och gnälla över ineffektiva myndigheter ägna sig åt lite rejäl självkritik? Se över sina egna utgångspunkter och ta ett utökat ansvar i sin medverkan av framtida innovationer till exempel.För vad Svenskt Näringsliv har för framtidsplaner gällande de innovationer som inte har en given plats på marknaden nämns inte. Inte heller kommenteras hur man kan arbeta med de innovationer som kräver långsiktigt socialt och miljömässigt ansvar. Eller, vad som händer med de innovationer som behövs för att de är livsnödvändiga, men inte marknadsnödvändiga. Och, hur kan vi förhålla oss till de fenomen som inte får klassas som ”innovativa”, genom några slags standardiserade mätverktyg? Kommer de att betraktas som oviktiga? Vår bestämda uppfattning är att innovation blivit ett marknadstillvänt spektakel.

DN skriver på ledarplats om Jan Björklunds utspel om “elitforskare” Mer än Nobelpris – DN.SE

Regeringen skjuter till cirka 300 miljoner kronor per år till ”elitforskning”. Det motsvarar mindre än en procent av de totala statliga forskningsanslagen. Merparten av satsningen ska gå till att locka framstående internationella forskare till Sverige. Cirka 50 nya miljoner kommer gå till att skapa bättre villkor för lovande yngre forskare. Lika mycket ska omfördelas av vetenskapsrådet. Det är ett vällovligt initiativ. Villkoren för yngre forskare är i dag många gånger osäkra. Idén är dock inte ny. Tanken på ett elitprogram för nydisputerade forskare lanserades redan för två år sedan av den dåvarande forskningsministern Tobias Krantz.

Elitminister Jan Björklund skriver på DN Debatt om sina planer för elitforskare i SverigeLägg jantelagen åt sidan och satsa på elitforskarna? – DN.SE

Bredd utan spets. Regeringen kommer att satsa tre miljarder kronor på elitforskning under den kommande tioårsperioden. Svensk forskningspolitik har länge styrts av en socialdemokratisk jantelag, nu är det hög tid att vi satsar på eliten, skriver utbildningsminister Jan Björklund. Sverige är en ambitiös forskningsnation. Vi har under hela 1900-talet legat långt framme när det gäller forskning av hög kvalitet. Sverige har lyckats att både vara en tung grundforskningsnation och samtidigt ett framgångsrikt innovationsland. Det är ingen tvekan om att en lyckad forskningspolitik bidragit till att Sverige varit ett framgångsrikt land under 1900-talet. Regeringen kommer i oktober att lägga fram en särskild forskningsproposition. De ekonomiska ramarna för forskningen de kommande fyra åren och större prioriteringar kommer dock att presenteras i budgetpropositionen i september. Men redan i dag kan jag offentliggöra en strategisk del av den kommande forskningspropositionen.

Nu är det här som sagt ett viktigt ämne, så det är bra att Björklund tar upp frågan. Men med sina nuvarande förvånadsvärt låga utbildningsnivåer, så kan det svenska regeringen tyvärr inte hantera den här frågan.

Om den svenska regeringen verkligen vill göra något för svensk forskning och innovation, som jag är säker på att man verkligen vill, så är det best att man börjar med att sanera inom de egna leden.

Att ha ett Tillväxtinstitut som leds av en helt inkompetent person som festar upp institutets pengar osv, är inte bra för den svenska regeringens tilltro. Sveriges näringsminister Annie Lööf, som även hon gillar att festa, har faktiskt en Masters från Lund, men den är i Internationella Mänskliga Rättigheter, som knappast har speciellt mycket med näringslivet att göra. Och med tanke på hennes unga ålder är det rätt konstigt att Centern inte kunde vaska fram en ny ledare med utländska akademiska meriter.

Svenska politiker har med få undantag varit lågutbildade och när det gäller Sossarna, i det närmaste helt outbildade. Den trenden måste nu brytas om Sverige ska ha en chans att slå sig in på det nya kunskapssamhället.

Det här blev litet långt. Jag får ta innovationen litet senare.

Pressklipp:

NyTeknik – Senaste nytt,NyTeknik – Senaste nytt,
NyTeknik – Senaste nytt, NyTeknik – Senaste nytt, NyTeknik – Senaste nytt

Svenska bloggar om: Kunskapssamhället, Big Data, Sverige och Innovation, Swedish Innovation