Politik

SAOL, Pekmobiler, Språkförsvaret, Språkrådet och Wikipedian, hur sociala nätverk kan rädda svenska språket.

Ibland ser jag saker som gör mig glad in i själen, som när en grupp svenskar skapar ett socialt nätverk för att hitta försvunna människor, och sen igen och igen slår polisen på deras eget gebit.

Jag menar givetvis organisationen Försvunna Människor eller Missing People som dom insisterat på att kalla sig.

Dom använder sig av Facebook för att rekrytera medlemmar, dom vet hur man använder pekmobiler och dom är rasande effektiva.

För dom av oss som har svenskan och inte svengelskan som modersmål så är situationen inte riktigt lika positiv.

Den viktiga SAOL, svenska akademiens ordlista finns faktiskt som gratisapp att ha i mobilen. Men när man sen släpper en ny version för allmän användning så använder man inte modern webb-teknologi utan släpper den som en nedladdningsbar exe-fil för Windows! Något som föranledde ett antal beska kommentarer på Peter Englunds blogg.:

För instängt, för dåligt, för sent! Jag kan vid det här laget inte tro annat än att det är systematiska tankefel eller ren girighet som gör att ni inte släpper ordlistan under en fri licens.

Med en fri licens kommer säkerligen bättre programvara snabbt att skapas för olika operativsystem och plattformar.
….
Befria ordlistan!
Om man får önska så skulle jag uppskatta ett json-api som vi utvecklare jag inkorporera i appar/webbsidor/program etc.

Nu är Peter Englund och Akademin helt öppen till innovation och man ställde sig också positiv till förslagen. Men man hade trott att man redan skulle känna till den senaste webbteknologin, som det allmänt använda JSON-formatet.

Liksom jag så uppmärksammades också hur genant otidsenlig den fina Svenska Akademins Ordbok är på nätet. Enligt den allmänt vedertagna REST-arkitekturen så bör t.ex. varje ord i ordboken ha sitt eget URI (URL).

Det faktum att de som vill värna om svenskan, från Svenska Akademien och till grupper som Språkförsvaret, svenska Wikipedian och Språkrådet inte samarbetar och inte är speciellt insatta i den senaste webb-teknologin, har gjort det möjligt för slapphänta journalister och USA-begeistrade tonåringar att föra in mängder med helt onödiga amerikanska ord i svenskan.

Ett bra exempel är ordet Crowdsourcing, som finns med i svenska wikipedian som just Crowdsourcing och långt ner i artikeln kan vi hitta följande: Den mest framgångsrika versionen av crowdsourcing kallas ibland på svenska gruppintelligens[8] (engelska: collective intelligence, crowd wisdom). Det innebär att gruppen eller allmänhetens kunskap och expertis bidrar till nya innovativa idéer.

Vad man däremot förgäves letar efter i artikeln är en initierad artikel på Språkrådets hemsida: Crowdsourcing på svenska?där man bl.a. kan läsa:

Vad ska crowdsourcing heta på svenska? Ingen annan fråga har engagerat våra Facebookföljare i lika hög grad.

Crowdsourcing betyder ungefär ’att lägga ut en uppgift på en odefinierad grupp människor, framför allt på nätet’. Ett exempel är när någon ber sina Facebookföljare att komma med förslag på vad något ska kallas – alltså precis det vi har ägnat oss åt i det här fallet. Ett annat exempel är när flera översättare samtidigt jobbar med ett material och redigerar och förbättrar varandras versioner av texten. Crowdsourcing förknippas av en del med gratisarbete – men det är det inte alltid.

.

Och här ser vi början på en förklaring till varför det har blivit så enkelt att skeppa in amerikanska ord på löpande band, nämligen att de svenskar som är intresserade av att bevara svenskan inte samarbetar, inte är insatta i den senaste teknologin, inte är tillräckligt effektiva och aggressiva.

Wikipedian är här en oerhört viktig källa för svenska begrepp, och här kan vi se hur anglifierarna snabbt och effektivt tränger ut svenska ord. Amerikanska Smartphone blir t.ex. till Smarttelefon på Wikipedian, med ett tillägg längre ner att En modern smarttelefon kallas därför även pekskärmstelefon eller pekskärmsmobil. .

De ord som jag oftast ser i pressen är “smart mobil” istället för pekmobil eller surfmobil, en analogi till surfplatta som faktiskt verkar ha etablerat sig i Sverige istället för det amerikanska “tablet”, vilket det lika gärna kunde ha blivit.

Men Pekmobil är en betydligt smidigare term än “smart mobil”, och det ordet ser jag faktiskt fortfarande den svenska teknikpressen. Det finns ingen som helst anledning till att inte kämpa för det smidiga “pekmobil” istället för det otympliga “smart mobil”.

Men vad som sker är att den svenska fronten splittras och man inte kan enas om ett svenskt ord, och så kör amerikanerna över svenskarna eftersom dom redan har ett enda ord att slåss för.

Sammanfattningsvis så skulle det alltså gå att rädda svenskan från en hel del helt onödiga amerikanska ord om man bara samarbetade bättre sinsemellan, höll koll på nya amerikanska ord, speciellt de tekniska nyorden, och sen blixtsnabbt gick ut och lanserade en enda svensk variant. Det rör sig ofta bara om dagar innan USA-begeistrade journalister kommer farande med en amerikansk term som kan rota sig på några dagar.

Man bör också bli bättre på att analysera varför vissa nya datorprylar som läs- och surfplattor får svenska ord, medan andra som smartphone inte får det.

Pressklipp:
Smart-tv:n var inte så smart

[tags]SAOL, Pekmobiler, Språkförsvaret, Språkrådet, Wikipedian, sociala nätverk,svenska språket. [/tags]

23 thoughts on “SAOL, Pekmobiler, Språkförsvaret, Språkrådet och Wikipedian, hur sociala nätverk kan rädda svenska språket.

  1. Otto

    Utvecklingen går framåt. Språket är till för att kommunicera med andra människor. Svenskan kommer inte försvinna på ett bra tag men kommer att förändras precis som det har förändrats under tusentals år. Move along.

  2. svenjulle

    Intressant och underhållande!
    Ståhjuling låter nästan obscent, så det det blir säkert populärt. En rak salong? Den kunde man fylla med raka rör!
    Min klagan på tidningar gäller reportage, referat etc, som ju skrivs av proffs. De kunde åtminstone använda ett rättstavningsprogram.
    Jag minns för ett tiotal år sedan att en del svenska mattelärare ålades att undervisa matte på engelska, alltså ännu en abstraktionsnivå ovanpå ett redan abstrakt ämne. Det finns mycket flumtänk bakom vurmen för engelska.
    Risken är inte att svenskan “försvinner” under nästa århundrade, utan att det upphör att vara ett “helt” språk och blir ett antal hemspråksdialekter i stället.

  3. Jimmy

    Lennart: Skulle vara väldigt intressant! Med det sagt tror jag fortfarande att vi överskattar forna medmänniskors skrivförmåga. Jag citerar Nils Linder som var 1800-talets stora språkfascist:
    “Tidtals, särskildt på 1870-talet, har särskrifningen drifvits till en beklaglig ytterlighet, så att vanliga och tydliga sammansättningar sönderdelats. Ännu i senare hälften af 1880-talet får man se sådana orimligheter som »biljett kontor», »filt hatt», »grof smed», »i akt taga», »i akt tagelse», »knapp handel», »lama sjalar», »rak salong», »Stats kontoret», »universitets stad» o. d.”

  4. Jimmy

    svenjulle: Då vill jag se belägg för att svenskar skulle stava sämre idag än vad de gjorde förr. Att större andel av vad folk skriver idag är offentligt för oss alla att läsa ger lätt intrycket för att så skulle vara fallet, men det finns inget som tyder på att svenskan på något sätt skulle råka ut för sämre stavning idag än för 50 år sedan.

    För övrigt kommer du hitta ännu mer felstavad och knasigt formulerad engelska; innebär detta på något vis att engelskans status som internationellt språk är hotat?

    1. Lennart

      Jimmy: Du ställer bra och intressanta frågor, men här tror jag definitvt att Svenjulle har rätt av den enkla anledningen till att idag så skriver vi alla mycket än tidigare.

      Tänk hur det var före nätet. Då skrev man på en skrivmaskin eller med penna, mycket långsammare.
      Visst fanns det betydligt fler lågutbildade människor för 50 år sen än idag, men jag tror inte att dom skrev. Idag är det mer OK att stava som man vill, det var det inte då.

      Men det skulle onekligen vara en intressant forskningsuppgift att samla in en mängd privatbrev från olika samhällslager och kolla.

      Jag ska fråga min vän Barbro, som ibland brukar kommentera här på bloggen. Hon vet säkert.

  5. svenjulle

    Jimmy: “Jag skulle gärna vilja se belägg i form av källor att svenskan på något sätt är hotat. ”
    Slå upp en svensk dagstidning och börja räkna stavfel. Efter ett tag hittar du också meningar, som kräver välvillig tolkning för att alls bli begripliga. Det enda högstatusspråket i Sverige är engelska, men det största hotet mot svenskan är svenskarna själva.

  6. Peter Svanberg

    Språkrådet initierade en separat debatt om denna bloggartikel, se https://www.facebook.com/Sprakradet

    Där skrev jag nyss:

    Förslaget att snabbt, centralt bestämma svenska ord/termer: Det fungerar sällan så bra, det bör vara flera personer som diskuterar, med olika kompetenser – inklusive inom språk och terminologi – och bör helst förankras i en större grupp. Förslaget “pekmobil” exemplifierar: bloggaren verkar bara själv ha bestämt att det är det bästa, men fick sedan kritik här. [Dvs. i Facebook-kommentarerna.]

    Sådant arbete tar tid och resurser. Men det görs! Terminologicentrum TNC (där jag jobbar) driver flera s.k. termgrupper, exempelvis Svenska datatermgruppen (där jag är ordförande). Där har vi beslutat att rekommendera just “smartmobil”, eller “smarttelefon”. Se http://www.datatermgruppen.se . Dock har vi ingen möjlighet att vara så snabba som efterfrågades.

    Språkvårdsorganisationerna samarbetar inte: Jo, det gör de, i Språkvårdsgruppen! Se http://www.svenskaspråket.se . Det är unikt, i alla fall i Norden.

  7. Jimmy

    “Bra skrivet, men faktum är att mindre språk, varav svenskan är ett, faktiskt urholkas och försvinner. Speciellt eftersom engelskan kommer att fortsätta ett behålla sin ställning under lång tid framöver.”

    Jag skulle gärna vilja se belägg i form av källor att svenskan på något sätt är hotat. De mindre språk du nämner består av ett väldigt fåtal talare, och vars språk dessutom helt saknar någon högre status i dess kulturella omgivning. Vilket är en position som svenskan på inget sätt befinner sig i, eller lär befinna sig i på ett bra tag.

    (Jag rekommenderar boken “Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige” av Olle Josephsson på temat)

  8. Christer W

    Lennart, Otto har svarat. I bland annat tidskriften språket tas det upp. Även mina danska bekanta påpekar detta och se hur de själva är bidragande till fenomenet när de talar själva till sina barnbarn.
    En intressant sak är att när de här så talar de bättre danska än hemma.

  9. Christer W

    Svenskan? Svenskan ursprung är ju den medeltida och tidigare skandinaviskan. Fram till kyrkan och de första skandinaviska universiteten så talade folk i Danmark, Norge och Sverige ett relativt gemensamt språk.
    Ett av skälen var att nationerna existerade inte som vi anser att de gör i dag, de var närmast släktegendomar, vars största och viktigaste maktfaktor för släkterna var kontroll över människorna.
    Rent reellt så skulle en ny skandinaviskan nog ha bättre chanser att över leva än vad vart och ett av våra lokala språk har.
    Danskar har ett ganska stort problem med sitt språk, småbarn är mycket senare i språkutveckling pga att deras föräldrar talar allt sämre och otydligare danska, ni vet det där med gröt i mun och svälja stavelser gynnar inte ungarnas språkutveckling.

    1. Lennart

      Christer, lär sig verkligen danska barn att tala senare än svenska. Finns det belägg för det?

  10. San

    Intressant nog så säger danskar computer. Hade datorn fått sin spridning idag så tror jag även att svenskar hade sagt computer,

  11. Jimmy

    Ja men visst kan man beklaga sig över engelskans utbredande i svenskt språkbruk, och ur ett historiskt perspektiv skulle en vara långt ifrån ensam i kampen mot högstatusspråks påverkan: även Karl XIII beklagade sig 1810 över franskans etablering, och rekommenderade att undvika främmande ord då dessa ej ansågs ‘fina’. Liknande exempel finns högst sannolikt även för latin och högtyskan.

    Sedan kan man ju samtidigt tycka att det finns mer konstruktiva saker att lägga ner sin tid på, även om man är av åsikten att code-switching (!) bör hanteras med måtta. Ingen skulle nog våga påstå annat än att ‘paraply’ är en essentiell del av det svenska språket, även om det mycket mer etymologiskt svenska ‘regnskärm’ ett tag var mer populärt bland folket fick sig franskan en högre status i ganska lagom tajming för att ge ‘paraply’ vind i seglet. Oavsett är det nog en väldigt liten minoritet som inte vill kännas vid ordets status som ett svenskt ord idag. Och ord som till en början kan verka alldeles för otympliga för att tillämpa svensk grammatik på brukar efter hand anpassa sig efter naturligt språkbruk, alternativt bytas ut mot något annat. Inom ett 20-200 år kan crowdsourcing mycket väl kunna få en mer svensk ortografi och böjning. Kanske skriver vi kravdsårs och kravdsårsa, eller så kanske gruppintelligens eller annat fiffigt ord smyger in. Jag är själv av uppfattningen om att till exempel ‘ömsevinst’ vore en alldeles utmärkt ersättning för ‘win-win’. Men inte ligger jag sömnlös för det.

    Och så fortsätter det. Språkpurister kommer och går, men svenskans utveckling brukar inte påverkas nämnvärt av deras ansträngningar. Språket är av sin natur relativt antiauktoritärt, och så länge engelskan anses ha en hög status i svenskars öron kommer inströmningen att fortsätta. Om tvåhundra år kanske vi börjar oja oss över dessa ständiga kinesiska ord istället. Eller ryskan.

    1. Lennart

      Jimmy: Bra skrivet, men faktum är att mindre språk, varav svenskan är ett, faktiskt urholkas och försvinner. Speciellt eftersom engelskan kommer att fortsätta ett behålla sin ställning under lång tid framöver.
      Så att ge järnet för sitt språk tror jag bara är bra.

    1. Lennart

      Simon: Därför att dom urholkar den struktur som språket har. Därför att anglicismer kommer in i språket av rena lättjan. Därför att anglicismer oftast inte går att härleda från svenska beståndsdelar. Dator har t.ex. en helt annan valör än computer. Och vad “means” “tablet” på “swedish”?

  12. Olle

    Mycket bra inlägg! Detta har jag tyckt länge – att vi måste vara mycket snabbare på att etablera kreativa svenska ord när vi hör ett nytt engelskt ord. Många människor vill använda svenska ord, men då måste Språkrådet vara mycket snabbare i svängarna, ha en funktion där man tar emot sådana förslag och föra ut det snabbt med modern teknologi. Om när någon första gången hörde t.ex begreppet “sedgway” skulle Språkrådet kunna skicka ut / ha på sin startsida ordet “ståhjuling” / andra nya ord man föreslår, till alla dem som gratis skulle kunna abonnera på funktionen. Som du skriver: att bevara ett språk innebär faktiskt en viss centralstyrning. “Laissez-faire-politiken” i språksammanhang medför att det mindre språket trängs tillbaka, av naturnödvändighet. Och, observera, att föreslå nya ord mer centralt innebär inte att vara språkpolis, som alla är så rädda för att kallas. Steg 2 är alltså att inte acceptera det tillmälet i ordskaparsammanhang.
    Hoppas att datakunniga sympatisörer kan hjälpa Akademin och Språkrådet i denna mycket viktiga uppgift!

  13. Per-Åke *Lindblom

    Huvudproblemet är att språkorganisationer, oavsett om det är fråga om myndigheter som Språkrådet eller gräsrotsorganisationer som Språkförsvaret, alltid ligger “steget efter”. Det är som med kriminella, som alltid uppfinner nya tricks och inkomstmetoder. Polisen är alltid steget efter. Det gäller alltså att hinna med. Det finns naturligtvis ett informellt samarbete mellan språkorganisationerna i Sverige; större är inte Sverige.

    Om de (särskilt journalister) som svänger sig svengelska, i ökande utsträckning kritiseras för detta, kanske de så småningom på egen hand tar reda på lämpliga ersättningsord. Det borde sitta i ryggmärgen.

    Apropå “crowdsourcing”. Jag föredrar ersättningsordet “massbaserad problemlösning”. Språkförsvarets nätdagbok innehåller fyra inlägg, där “crowdsourcing” diskuteras eller omnämns:

    http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2010/10/25/3823421-behovs-verkligen-crowdsourcing/
    http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2010/12/09/4110840-crowdsourcing-igen/
    http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2011/02/24/4692282-vilket-ar-det-basta-ersattningsordet-for-crowdsourcing/
    http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2012/11/06/8950666-98-av-oversattare-har-sagt-upp-sig-fran-broadcast-text-international-i-finland/

    1. Lennart

      Per-Åke, tack för kommentaren! Bra jämförelse med kriminella 🙂 Tror dock att vi kan bli bättre på följande sätt: tidigt identifiera ord som är speciellt i farozonen att angliseras. Ta orden “smart mobil” och “surfplatta”. Varför har surfplattan aldrig hotats av “tablet”, med tonvikt på första stavelsen, som det ju heter här i USA, medan “pekmobil” har fått väldigt svårt att överleva.

      Man borde i princip kunna identifiera nyord som ligger i riskzonen och sätta in alla resurser på dom. Andra som inte verkar i farozonen kan man då kanske strunta i.

      Det verkar gälla några korta veckor innan ett nytt ord eller begrepp är etablerat och sen är det svårt om inte omöjligt att ändra på det.

Comments are closed.