Det är viktigt att påminna om att för miljoner amerikaner, speciellt de värdekonservativa, är president Bush en farlig vänsterpolitiker. Istället för att minska den federala regeringens inflytande i landet har han gått åt andra hållet. Istället för att låta det krisande skolväsendet krascha i närmsta dike har han försökt reformera det. Istället för att som de flesta andra republikaner agitera för att USA skall deportera tolv miljoner odokumenterade immigranter har han försökt lösa problemet genom en hårdhudad men ändå politisk kompromiss.

Och istället för att strunta i AIDS-epidemin har han nu senast, som David Stout skriver i Washington Post, föreslagit att USA fördubblar sin insats mot AIDS: Bush Seeks to Double Spending for AIDS Program:

The United States’ current campaign against AIDS, with $15 billion in committed spending, has made possible the treatment of 1.1 million infected people in 15 countries, most of them in Africa — an achievement Mr. Bush called “a promising start.” If America steps up its commitment to $30 billion, 2.5 million people can be treated and as many as 12 million cases of infection can be prevented, Mr. Bush said.

“This money will be spent wisely,” Mr. Bush said in the White House Rose Garden, where the brilliant sunshine and the music of birds seemed incongruous, given the seriousness of the subject.

Nu har han gjort allt det här på sitt eget bisarra sätt. AIDS skall utplånas genom att folk avlägger kyskhetslöften, den amerikanska skolan skall förbättras, men samtidigt skär presidenten den budget som skolan behöver, osv. Nu när presidentens opinionssiffror är i dalande är en av orsakerna ironiskt nog att det är högern som överget honom för vad man ser som hans vänster-politik.

Av de här två initiativen verkar det idag som om Immigrationsreformen trots starkt motstånd på sikt kommer att lyckas och de flesta av USA:s tolv miljoner odokumenterade invandrare kommer att få stanna i landet. En klar majoritet av amerikanerna stöder ett sådant förslag och de stridslystna republikanerna är i klar minoritet.

Det är viktigt att inse att presidenten kan föra en relativt normal politik om han bara vill. Varför han för det mesta är oförmögen att göra det få vi överlåta åt historikerna och psykiaterna att förklara i sinom tid.