Politik

Category Archives: Filosofi

Måste köpa julklappsbok: Alexander Waugh, The House of Wittgenstein. A Family at War

Published by:

[print_link]



Klicka på boken.

När jag anlände till Taiwan för att studera kinesiska så träffade jag en udda poliodrabbad amerikansk överliggare som hette John. Han kom från Harvard, hade en fil lic i persiska och hade sedan hoppat över till att försöka doktorera i kinesisk poesi.

Han älskade Evelyn Waugh och Vladimir Nabokov, två författare som jag själv har lärt mig uppskatta, den senare t.o.m. i original.

Evelyn Waugh hade en son som hette Auberon och som skrev för Private Eye och som liksom sin far var en av de roligaste författare jag någonsin har läst. Alexander Waugh är Auberons son och hans bok om Ludwig Wittgenstein, en av mina favoritfilosofer, är en sån där kulturbok som man måste läsa även om man inte är intresserad av filosofi.

Den österrikisk-brittiske Wittgenstein sågs först, mest tack vare Bertrand Russell som skrev förordet till Wittgensteins odödliga Traktatus, som en medlem av den brittiska filosofiska traditionen. Sen kom Allan Janik och Stephen Toulmins uppmärksammade Wittgenstein’s Vienna som visade att Wittgensteins filosofi i själva verket är en förlängning av fin-de-siecle Vien och män som Karl Kraus, Hugo von Hofmansthal, Robert Musil, Arthur Schnitzler, Freud och givetvis av målare som Gustav Klimt och Oscar Kokoschka för att inte tala om kompositörer som Gustav Mahler och Arnold Schoenberg. Något som Russell och de insulära engelsmännen helt enkelt inte kände till.

Musikälskaren och författare Alexander Waugh

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Filosofi

2007-04-25 van Gogh, Kant och verkligheten. Konst, poesi eller filosofi?
2007-03-19 Är filosofin död? Fredrik Svenaeus recenserar Berkeleyfilosofen John Searle
2005-05-22 Behöver vi läsa filosofi?

[tags] Alexander Waugh: The House of Wittgenstein, Wittgenstein’s Vienna, Ludwig Wittgenstein, Julböcker, Böcker, Filosofi, Wittgenstein philosophy[/tags]

Är naturvetare och dataprogrammerare smartare än humanister?

Published by:

Den engelske författaren och tekniske byrokraten C.P. Snows föreläsning The Two Cultures från 1959 har blivit en klassisk beskrivning av hur naturvetenskapen och humanismen bebor två helt skilda världar.

Ett annat sätt att se på splittringen mellan de två världarna är att humanisterna blir allt okunnigare om den moderna vetenskapen.

Ett primärexempel från Snows England är vetenskapsmännen vid Cambridgeuniversitetets Cavendish Laboratory kring Ernest Rutherford och humanisterna i Bloomsburygruppen med namn som Lytton Strachey och Virginia Woolf.

Niels Bohr och Max Planck

Snow har skrivit:

Once or twice I have been provoked and have asked the company how many of them could describe the Second Law of Thermodynamics. The response was cold: it was also negative. Yet I was asking something which is the scientific equivalent of: Have you read a work of Shakespeare’s?

I now believe that if I had asked an even simpler question — such as, What do you mean by mass, or acceleration, which is the scientific equivalent of saying, Can you read? — not more than one in ten of the highly educated would have felt that I was speaking the same language. So the great edifice of modern physics goes up, and the majority of the cleverest people in the western world have about as much insight into it as their neolithic ancestors would have had.”

Nu var skiljelinjen mellan just de båda grupperna inte absolut. Till Bloomsburygruppen räknades t.ex. ekonomen John Maynard Keynes och logikern Bertrand Russell.

Men i stort finns det en järnridå mellan de flesta humanister som inte behärskar den högre matematiken och logiken och datavetenskapen och naturvetarna.

Jag började själv som språkmänniska och historiker men växlade sedan om till datavetenskapen. Från mänskliga språk till datorspråk och matematik och logik och det språnget var som en helt obeskrivlig befrielse.

Som programmerare lärde jag mig omedelbart något jag aldrig hade fått grepp som humanist, nämligen att jag ofta har fel, att mina dataprogram var och är, fulla av buggar.

Jag lärde mig att jag ständigt måste revidera och korrigera min syn på omvärlden och att jag ständigt måste hitta nya sätt att lösa till synes enkla problem som snabbt visar sig vara betydligt mer svårlösta än jag någonsin kunde ana.

Sokratiska dialoger finns givetvis inom humanismen, men det går inte att jämföra med känslan att tillbringa en natt eller vanligtvis flera nätter med att försöka lösa ett programmerings- eller naturvetenskapligt mysterium.

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Vetenskap

2008-02-16 Tragedin om den Kinesiska vetenskapen eller faran av att ramla ner i en kinesisk brunn
2008-01-31 Vetenskapliga dejtingalgoritmer på webben i USA
2007-12-12 Darwin och vetenskapen förklarar varför gravida kvinnor inte tippar över
2007-06-20 Barn och vetenskap i Silicon Valley med omnejd. Tre oförglömliga platser för dig och dina barn.
2007-03-09 Är programmerare och vetenskapsmän smartare än andra?
2006-12-30 John Gribbin diskuterar framtidens stora vetenskapliga frågor

[tags] Humanism, Humanities, Vetenskap, C.P. Snow, The Two Cultures, Science, Humanism [/tags]

Nicklas Lundblad i SvD om Stuart Kauffmans pinsamma Reinventing the Sacred

Published by:


Find more videos like this on Reinventing the Sacred



Klicka på bilden.

Sir John Templeton, han var trots sin titel amerikan, tillbringade en stor del av sitt liv och mångmiljonbelopp i ett försök att “förena kristendomen och vetenskapen”.

Eller att kristna världens vetenskapsmän som kanske är en bättre beskrivning av hans mycket dubiösa aktiviteter med att placera religiösa artiklar i mindre kända vetenskapliga tidskrifter.

Den virulenta kreationismen här i USA som har för avsikt att förvandla USA till ett fundamentalistiskt religiöst samhälle av Iransk modell har lett många vetenskapsmän och debattörer att engagera sig för att fritt samhälle och mot den fundamentalistiska kristendomen.

Christopher Hitchens God Is Not Great: How Religion Poisons Everything, Sam Harris: Letter to a Christian Nation och Richard Dawkins The God Illusion är tre bra exempel.

Nu kommer Stuart Kauffman som själv är biolog med sin pinsamma Reinventing the Sacred och försöker underminera den vetenskapliga läran, eller i varje fall fysiken, inifrån.

Det här är en rätt förutsägbar bok som börjar med att misstänkliggöra fysiken för att den inte kan förklara de mer komplicerade biologiska processerna och därifrån tar språnget till den kristna mysticism som Kauffman själv tycks omhulda.

 

[tags] Böcker, Böcker i USA, USA-böcker, Book reviews [/tags]Mer om böcker: London Review of Books, New York Times Book Review, New York Review of Books[tags]

Mannens vars fru ersattes av en dubbelgångare: Rivka Galchens Atmospheric Disturbances

Published by:


Klicka på boken om du misstänker att din fru har ersatts av en dubbelgångare

Det finns författare som är mer eller mindre förutsägbara och det finns de som banar ny väg.

En av mina favoritförfattare är den argentinske världsmedborgaren Jorge Luis Borge som har skrivit en serie fantastieggande och fantasirika noveller, bl.a. om det oändliga biblioteket, The Library of Babel

En annan är den polske författaren Stanisław Lem vars bok A Perfect Vacuum består av recensioner av böcker som inte existerar.

Det är i samma fotspår som USA:s senaste stjärnskott på bokhimlen, den 32:åriga Rivka Galchen går med sin fantastiska första bok Atmospheric Disturbances om en psykiater som misstänker att hans mycket yngre argentinska fru har ersatts av en dubbelgångare.

En intressant premiss och eftersom Galchen är utbildat psykiater, medicine doktor och dessutom har en Master of Fine Arts från Columbia University i New York så har resultatet blivit en fantastiskt spännande bok som har tagit USA, eller i alla fall den delen av det här landet som läser något annat än bibeln, med storm.

 

Läs fler inlägg om Böcker

2008-04-05 San Francisco-författaren Scott Siglers innovativa sätt att marknadsföra sina böcker på webben
2007-12-16 Fyra böcker om USA, lagom till Jul. Fyra hårda USA-paket.
2007-12-11 Palestinaböcker: Sandy Tolan: The Lemon Tree. Flykt och saknad i Palestina.
2007-12-10 Palestinaböcker: Amy Dockser Marcus viktiga bok: Jerusalem 1913
2007-11-30 Årets hundra bästa böcker i USA: ett samhälle speglat i dess literatur. 2007 års amerikanska bästsäljare
2007-08-26 Bloggskolan: Hur man bloggar om böcker med Amazons gränssnitt

[tags] Böcker, Böcker i USA, USA-böcker, Book reviews [/tags]Mer om böcker: London Review of Books, New York Times Book Review, New York Review of Books [tags] Bok,Böcker, Psykologi, Filosofi, [/tags]

Den viktiga USA-filosofen Martha Nussbaum på Sverigebesök

Published by:

Martha Nussbaum filosoferar

Jaj måste erkänna att jag gnuggar mig i ögonen och blir lätt chockad när jag slår upp DN nu på morgonen och hittar Ulrika Kärnborgs intervju med en av USA:s mest kända filosofer, Martha Nussbaum på Sverigebesök.

Har jag hamnat fel, nej tydligen inte, den vanligtvis så filmstjärne- och kändisfixerade svenska pressen har, kanske på grund av nyhetstorkan nu under sommaren, ovanligt nog släppt in en artikel om en synnerligen viktig men knappast Hollywood-glamorös medelålders amerikansk dam som alla USA-intresserade bör läsa och känna till.

Martha Nussbaum är som sagt en av USA:s mest kända filosofer, med fokus på klassisk filosofi, speciellt Aristotle. Hon är Ernst Freund Distinguished Service Professor of Law and Ethics vid University of Chicago och hon har också ett djupt intresse för den indiska civilisationen.

Det sistnämnda som gör henne unik bland amerikanska filosofer och det är kanske mest den indiska vinkeln som gör henne speciellt intressant i dagens globaliserade värld.

 

Läs fler inlägg om Filosofi

2007-04-25 van Gogh, Kant och verkligheten. Konst, poesi eller filosofi?
2007-03-19 Är filosofin död? Fredrik Svenaeus recenserar Berkeleyfilosofen John Searle
2005-05-22 Behöver vi läsa filosofi?

[tags]Filosofi i USA, Martha Nussbaum, Chicago, Barack Obama, Filosofi, Aristotle[/tags]

Sokrates död: toleransens gränser i det moderna USA – och Sverige. Emily Wilsons The Death of Socrates

Published by:



Klicka på boken.

Emily Wilson tog sitt B.A. i i Lit. Hum. i Klassisk Litteratur och Filosofi på Balliol College, Oxford år 1992, sin M. Phil. i Engelsk Renässansliteratur på Corpus Christi College, Oxford år 1994 och doktorerade slutligen i Klassiska Studier och Jämförande Litteratur vid Yale University år 2001.

Hon är idag Assistant Professor of Classical Studies på University of Pennsylvania, ett av USA:s Ivy League universitet.

Hon har skrivit en uppmärksammad och mycket viktig bok: The Death of Socrates som har getts ut på Harvard University Press.

The Death of Socrates. Jacques-Louis David (French, 1748-1825). 1787 Oil on canvas; 51 x 77 1/4 in. (129.5 x 196.2 cm)

Beginning with the accounts of contemporaries like Aristophanes, Xenophon, and, above all, Plato, the book offers a comprehensive look at the death of Socrates as both a historical event and a controversial cultural ideal. Wilson shows how Socrates’ death–more than his character, actions, or philosophical beliefs–has played an essential role in his story.

She considers literary, philosophical, and artistic works–by Cicero, Erasmus, Milton, Voltaire, Hegel, and Brecht, among others–that used the death of Socrates to discuss power, politics, religion, the life of the mind, and the good life.

Den klassiska boken om Sokrates död år 399 fkr är givetvis Platons egen skildring The Trial And Death Of Socrates. Platon, för den som händelsevis inte kände till det, var Sokrates lärjunge och det är tack vare honom som vi överhuvudtaget känner till något om Sokrates, som inte själv efterlämnade några skrifter.

Platon var, inom parentes, en mycket stor författare, liksom Nietzsche och Descartes men olik Kant och Hegel.

Den näst mest berömda boken är den välkände progressiva amerikanske publicisten I.F. Stones spännande The Trial of Socrates från 1988. Som jag själv äger.

Hur kunde ett samhälle som det upplysta Grekland, demokratins vagga, döma sin främste filosof till döden? Det var frågan som I.F. Stone ställde sig, och det är en fråga som har sysselsatt mängder med tänkande människor i alla tider.

Men Sokrates var en intellektuell dissident som inte drog sig för att ifrågasätta grundvalarna av det Grekiska samhället. Han var inte lätt att ha att göra med, skarp, helt orädd och en fruktansvärt farlig debattör.

Frågan är alltid hur mycket oliktänkande ett samhälle verkligen kan tolerera. Det är en fråga som är högaktuell i dagens USA, och orsaken till att Emily Wilsons bok är så viktig i George Bushs allt mer intoleranta amerikanska samhälle.

 

[tags] Filosofi, Emily Wilson, The Death of Socrates, Yale University, Grekisk Filosofi, Filosofi i USA[/tags]

Läs fler inlägg om Filosofi

2007-04-25 van Gogh, Kant och verkligheten. Konst, poesi eller filosofi?
2007-03-19 Är filosofin död? Fredrik Svenaeus recenserar Berkeleyfilosofen John Searle
2005-05-22 Behöver vi läsa filosofi?

Hemliga algoritmer på webben analyserar oss och våra liv. När blir datorn intelligent?

Published by:

Det var den britiske logikern och matematikern Alan Turing som började det hela och det redan år 1950 med sin idag legendariska skrift v.

Kommer datorer på sikt att kunna tänka, “ja” svarade en hel generation dataforskare, men efter en lovande start så lyckades man aldrig uppnå de ambitiösa mål man hade satt upp och Artificiell Intelligence dog en tyst och stilla död någon gång i mitten på 1980-talet.

I dess plats har vi fått en mängd algoritmer; allt från den hemliga algoritm som Google använder för att bedöma vilka webblänkar som är de mest populära till Capctha-algoritmer som stoppar spammare och Amazons algoritm för att hitta böcker som liknar de som du just har beställt. Och givetvis Bush-regeringens hemliga algoritmer för att bedöma vem som är en potentiell terrorist och därför måste oskadliggöras.

Våra liv håller alltmer på att kringskäras av algoritmer och vi vet väldigt litet om dom.

George Johnson skriver om alla de olika algoritmer som påverkar våra liv på Webben:
An Oracle for Our Time, Part Man, Part Machine

 


[tags] Silicon Valley, IT, Datorer, Datavetenskap, Dataföretag, Hårdvara, Mjukvara, Programmering, Web 2.0, Mashups, Media, Algoritmer [/tags]

Läs fler inlägg om Webben

2007-09-23 Och nu, Facebook får sin egen valuta. Vart är den sociala webben på väg?
2007-09-19 Glöm Facebook, snobbsajterna på webben där endast la Creme de la Creme kommer in
2007-08-27 Robert Scoble om framtidens sökverktyg på webben, och den våldsamma reaktionen på hans video
2007-08-21 Kommer från Adobe: HDTV video i Flash på webben.
2007-08-14 Kan Second Life och den tredimensionella webben överleva?
2007-07-24 Spännande utveckling med blåvita produkter inom Web 2.0 teknologin och gör oss alla till Webbentreprenörer

Hur intelligent är du? Kan du lösa Bongard-problem?

Published by:



Klicka på Bongardproblemet

Bongardproblem populariserades i Douglas Hofstadters massiva bästsäljare från 1979, Gödel, Escher, Bach om s.k. self-reference och mängder med andra ämnen. (Om ni inte har läst den så skynda ut nu på en gång och köp den, den finns även på svenska).

Bongardproblemen skapades av den sovjetiska datapionjären M.M. Bongard på 1960-talet som ett led i hans forskning om hur man kan få dataprogram att identifiera geometriska mönster.

Det är svårare än man tror att identifiera olika mönster och de här problemen är mycket bra för den som vill stimulera sina barn till abstrakt tänkande.

Idén bakom problemen är enkel: vi har två sex figurer i en panel till vänster. De har alla ett underliggande mönster som binder dom samman, ett gemensamt attribut om man så vill. Sedan har vi sex andra figurer i en panel till höger som alla saknar det gemensamma mönster som vi finner i de sex figurerna till vänster.

 

[tags] Logik, Bongardproblem, Gödel Escher Bach, Logiska problem, M.M. Bongard, Logiska pussel [/tags]

Läs fler inlägg om Pussel

2006-09-09 Blir bloggen bok?
2006-06-05 Anfaller Bush Iran?
2006-05-22 Bushs hermetiska bubbla
2006-03-02 Sanningen om Irak
2006-02-12 USA anfaller inte Iran?
2005-12-19 Var är det för fel på George Bush?

Nyliberalismen är död! Brian Dohertys magnifika om något slarviga runa: Radicals for Capitalism

Published by:



Klicka på boken.

Det kanske var ofrånkomligt att det amerikanska konsumtionssamhället förr eller senare skulle föda en av de mest bisarra politiska läror sedan Leninismen: den helt ohämmade Nyliberalismen.

Precis som med Leninismen så skulle alla samhällets förhatliga bojor kastas på historiens skräphög och ersättas av full och total individiuell frihet och fan ta konsekvenserna. I Lenins fall fick vi den blodiga Sovjetunionen, i Nyliberalismen fick vi en ohämmad konsumtionskult som idag hotar att döda oss alla i den globala uppvärmningen.

För vad Nyliberalismen vände sig emot var just vårt samhälleligaansvar. Vi skulle sluta bry oss om någon eller något. Stänga oss inne i vår egen hermetiskt sluta värld och konsumera tills vi nådde Nirvana i en slags orgiastisk shoppingextas.

Ohämmad frihet. Shop till you drop.

Jag har bläddrat i Brian Dohertys magnifika om något slarviga
RADICALS FOR CAPITALISM. A Freewheeling History of the Modern American Libertarian Movement.
som på 741 sidor berättar historien om en av vår tids mest farliga läror.

Det har alltid legat något Paris Hilton-tonårsjuvenalt över Nyliberalismen. Livet skall handla om mig mig mig och vi skall inte bära något som helst ansvar för någon annan än oss själva. Länge leve det helt ansvarslösa livet, shop till you drop. USA kunde inte ha fått en mer passande ideologi för slutet av 1900-talet.

En av galjonsfigurerna inom nyliberalismen var den i sanning bisarra Ayn Rand som krävde att alla hennes disciplar skulle erkänna henne som den största människa som någonsin levt. Hon var i alla fall den tråkigaste människa som någonsin levt och drog sig inte för att samarbeta med den amerikanska regering hon sade sig avsky under MacArthyförföljelserna(sid 187-188).

Hon hyllade den amerikanska atombomben som hon ansåg endast kunde framställas av fria människor och skrev tegelstensboken Atlas Shrugged, en bok som är ungefär lika spännande som telefonkatalogen eller Lenins samlade verk. (Jag har läst en liten del av Lenins polemiska verk – i original. Jag orkade inte igenom mer än ett par sidor av den helt humorlösa Rand).

 

[tags]Politik i USA, Nyliberalismen, Liberatarians, Socialliberalism, Maud Olofsson, Ayn Rand[/tags]

Läs fler inlägg om Nyliberalismen

2007-07-08 EU:s snabbtåg lämnar USA på efterkälken. Kan Kalifornien tävla med de nya snabbtågen?
2007-04-30 Roads to Riches, amerikanska kommuner säljer ut sin infrastrukturen, Golden Gatebron din för $3.4 miljarder
2007-04-17 Vapen före frihet i USA. Den amerikanska drömmen skjuts i spillror
2007-03-24 Armbandsuret försvinner, tiden finns runt omkring oss.
2007-03-13 Trader Joe’s eller Walmart, de två sidorna av det amerikanska samhället
2007-03-11 USA och det nyliberala spöket i svensk politik

Mönster och nonsens, The Yes Men, Power Point, The post-modernism generator. Segrar form över innehåll?

Published by:

PowerPoint fyller 20. Segrar form över innehåll?

Det är nu 20 år sedan Bob Gaskins och Dennis Austin utvecklade vad som skulle bli PowerPoint

Alla vi som har skapat och blivit utsatta för helt oläsliga OH-bilder vet att form ofta segrar över innehåll. The Yes Men har gjort en karriär på att bevisa hur lättlurade de mest luttrade experter är för rena nonsenspresentationer.

Andrew C. Bulhaks Postmodernism Generator, vars text pryder resten av det här inlägget visar hur det går att få ett dataprogram framställa rena nonsenstexten som ändå verkar autentisk för den som inte kan ämnet.

Mycket av vad vi tänker och tycker är kopior av tankemönster som vi har lärt oss sedan barnsben. Det skulle vara rätt enkelt att anpassa the Dada Engine som ligger till grund för Postmodernismgeneratorn att spotta ut pressmeddelanden från Timbro och Moderata Ungdomsförbundet.

Det är utomordentligt svårt att tänka egna tankar. Idag lägger den amerikanska högerns tankesmedjor liksom tidigare Kommunistpartierna ner miljonbelopp på att “rama in debatten” och bestämma vilka tankar vi får och kan tänka. Den som behärskar diskussionens ramar, de begrepp som vi kan tänka, dess ontologi, behärskar också våra tankar.

Webben sprider information men kanske den samtidigt begränsar vad vi kan tänka?

1. The deconstructivist paradigm of reality and neocultural materialism

“Society is fundamentally dead,” says Bataille; however, according to Brophy[1] , it is not so much society that is fundamentally dead, but rather the rubicon, and eventually the dialectic, of society. Thus, if neocultural materialism holds, we have to choose between rationalism and the predialectic paradigm of consensus. Foucault uses the term ‘neocultural
materialism’ to denote a self-falsifying whole.

But the main theme of the works of Spelling is the difference between sexual identity and society. Wilson[2] implies that we have to choose between capitalist subsemiotic theory and capitalist neomaterial theory.

However, Lyotard promotes the use of rationalism to deconstruct sexism. Capitalist subsemiotic theory states that the State is capable of significance, given that Sartre’s essay on Derridaist reading is invalid.

2. Expressions of meaninglessness

“Culture is part of the genre of narrativity,” says Lyotard. Thus, several narratives concerning rationalism may be discovered. Lacan uses the term ‘capitalist subsemiotic theory’ to denote the role of the participant as observer.

The primary theme of Cameron’s[3] model of rationalism is a mythopoetical totality. It could be said that the subject is contextualised into a capitalist subsemiotic theory that includes culture as a reality. The premise of rationalism implies that consciousness is responsible for hierarchy.

If one examines capitalist subsemiotic theory, one is faced with a choice: either accept textual objectivism or conclude that government is capable of truth. But the subject is interpolated into a rationalism that includes truth as a totality. A number of discourses concerning the rubicon, and subsequent futility, of subconstructivist society exist.

 

2. Wilson, P. A. ed. (1975) Narratives of Rubicon: Capitalist subsemiotic theory in the works of Smith. University of Georgia Press

3. Cameron, S. C. T. (1981) Rationalism in the works of Eco. Yale University Press

4. Dahmus, J. ed. (1973) The Rubicon of Sexual identity: Rationalism, rationalism and dialectic preconceptualist theory. And/Or Press

5. von Junz, G. K. N. (1986) Rationalism in the works of Rushdie. Oxford University Press


The essay you have just seen is completely meaningless and was randomly generated by the Postmodernism Generator. To generate another essay, follow this link.
If you liked this particular essay and would like to return to it, follow this link for a bookmarkable page.

The Postmodernism Generator was written by Andrew C. Bulhak using the Dada Engine, a system for generating random text from recursive grammars, and modified very slightly by Josh Larios (this version, anyway. There are others out there).

This installation of the Generator has delivered 2647109 essays since 25/Feb/2000 18:43:09 PST, when it became operational. It is being served from a machine in Seattle, Washington, USA.

More detailed technical information may be found in Monash University Department of Computer Science Technical Report 96/264: “On the Simulation of Postmodernism and Mental Debility Using Recursive Transition Networks”. An on-line copy is available from Monash University.

van Gogh, Kant och verkligheten. Konst, poesi eller filosofi?

Published by:

Foto Det Progressiva USA. Solrosor i Arles. 2004.

Jag har släktingar i Frankrike, inklusive en författarinna som skriver böcker på kinesiska, och när vi var där för några år sedan så ville jag absolut se Arles. Jag hade varit i Frankrike ett par gånger tidigare men det här var första gången sedan jag hade fått upp ögonen för van Gogh och hans målningar.

Hade Immanuel Kant rätt som påstod att vi inte är passiva åskådare av omvärlden utan att det är vi själva som skapar vår världsbild? Dvs att det är vi som har skapat gud och inte tvärt om. Det slog mig att det bästa exemplet på det är just målare som den mästerlige van Gogh.

Hur såg Arles ut i verkligheten, hur mycket hade van Gogh förvrängt vad han såg? Jag hade läst en underbar bok som visade bilder av bl.a. ett fält med solrosor på ena sidan och sedan van Goghs version på den andra, och nu ville jag se själv.

Så vi körde ner till Arles. Min trevlige franske svåger körde på galliskt vis med en ständig ström av franska svordomar som han slängde efter andra bilförare. Vi stannade vid det här fältet så att han fick pusta ut och plötsligt förstod jag vad van Gogh hade sett och kunde jämföra med hans tavlor.

Jag blev helt betagen, men kunde inte få någon annan i sällskapet att intressera sig för solrosorna. Men ser ni inte? Ingen såg.

Mats Holmberg skriver i DN om det här fascinerande ämnet:I Vincent van Goghs närvaro


van Gogh, Kyrkan i Auver.1890

Konsten och verkligheten. Konsten och filosofin. Inom filosofin bygger man upp begreppssystem, ontologier, genom vilka man försöker förstå omvärlden. Det är precis detsamma i datavärlden där man bygger datamodeller genom vilka man försöker förstå världen.

Jag är alltmer övertygad om att Kant hade rätt och att vi verkligen konstruerar vår omvärld precis som van Gogh gjorde. Någon har spekulerat över att van Gogh hade något speciellt med ögonen som fick honom att se sin omgivning i mycket bjärta färger.

Det här ämnet har sitt eget namn idag,
cognitive philosophy. Ett ständigt fascinerande ämne.

Läs fler inlägg om Filosofi

Titel Datum
Bloggar som mediekanaler – Oxfordfilosofen Nick Bostrom talar om några av mänsklighetens svåraste frågor 2007-04-20
Är filosofin död? Fredrik Svenaeus recenserar Berkeleyfilosofen John Searle 2007-03-19
Glitter och undergång på Metropolitan 2006-12-31
När kommer maskiner att kunna förstå vad vi säger? 2006-12-26
En av årets höjdare: Tom Stoppard på Lincoln Center 2006-12-25
Ekologisk mat i USA 2006-12-04
Söndag på Cafe Borrone i Menlo Park 2006-12-03
Vem sjutton är Karl Popper? 2006-11-25
Tre filosofer 2006-11-24
Säg adjö till Gud, ateister i det fromma USA: del II. 2006-10-29
 

Hannah Arendt och George Bush

Published by:



Klicka på bilden

Hannah Arendt växte upp i en typisk tysk intellektuell miljö under mellankrigstiden och studerade bl.a. under Martin Heidegger. På grund av sin judiska bakgrund tvingades hon fly, först till Frankrike och sedan till USA.

Hon är bl.a. känd för sin bok Eichmann in Jerusalem: A Report on the Banality of Evil “ om hur hon hade väntat sig att en man som hade utfört så oerhörda brott mot mänskligheten skulle vara en klart igenkännbar psykopat, ett monster och på det sättet en märklig eller i varje fall ovanlig man.

Men till sin förskräckelse fann hon en helt vanlig liten byråkrat som vem som helst.

Vilket leder mig till en fråga som jag har ställt mig själv. Även om George Bush, Dick Cheney och de amerikanska neokonservativa givetvis inte går att jämföra med Hitler och Eichmann så är det helt klart ansvariga för fruktansvärda brott mot de mänskliga rättigheterna, brott som har lett till över tre tusen amerikanska och 650 000 irakiska dödsoffer, till inskränkningar av de demokratiska rättigheterna i USA och till oändligt lidande för miljoner människor.

Vad skulle vi säga om vi fick chansen att träffa Bush eller Cheney i säg femton minuter på tu man hand? Även om Cheney inte bara är en buse utan också uppträder som en så är Bush en utomordentligt varm och trevlig man.

Människorna i Hitlers omgivning kunde inte förstå hur en så omtänksam man kunde utföra så fruktansvärda brott. Vi ser samma dubbelnatur hos George Bush. En snäll, omtänksam och utåtriktad man bär inom sig en helt annan person. Han har en Jekyll och Hyde personlighet vilket gör att de allra flesta som träffar honom tycker om honom.

Så vad skulle vi säga? Djävla mördare som Palme kallade Nixon? Det finns brott som är så fruktansvärda att man inte kan ge uttryck för hur man känner. Det är inte en helt lätt fråga.

Bör politiker ställas till ansvar för brott mot de mänskliga rättigheterna? Margaret Thatcher tyckte inte att Augusto Pinochet borde straffas. Winston Churchill är en hjälte, trots att han var ansvarig för en brutal bomboffensiv mot tyska städer vars enda syfte var att döda tyska civila.

Det här är inte alltid så lätta frågor som man skulle tro. Och inom parentes undrar jag hur Hannah Arendt skulle ställa sig till det brutala israeliska förtrycket i Palestina. Förhoppningsvis gällde hennes engagemang alla människor och inte bara vissa grupper.

 

[tags] USA, George Bush., Dick Cheney, Hannad Arendt, Adolf Eichmann [/tags]

Vem sjutton är Karl Popper?

Published by:

Sir Karl Popper

Få vetenskapsmän läser filosofi idag. När latinet och grekiskan försvann från skolschemat under mellan- och efterkrigstiden så försvann också filosofin med den, även om den givetvis lever kvar på universiteten.

Man får gå tillbaks till Tyskland före första världskriget för att hitta vetenskapsmän som ansåg sig ha tid och lust att skaffa sig en bred allmänutbildning, och som ofta kunde läsa Platon, och givetvis Kant, Hegel och Nietzsche i original.

Men förunderligt nog så finns det en filosof idag som är ryktbar inte bara i vetenskapskretsar utan även bland allmänheten, och det är Karl Popper.

Popper, som föddes i Österrike och levde 1902 – 1994, först i Wien och senare i England, är främst berömd för sin originella tes om induktionens roll inom vetenskapen. Före Popper ansågs det givet att en vetenskapsman först formulerar en hypotes som han sedan bevisar genom att samla in stärkande bevis.

Men Popper hade sett hur lätt det var att bygga upp ovetenskapliga teorier som marxismen, freudianismen och Alfred Adlers psykologiska lära, teorier som alltid kunde bevisas genom induktion men som aldrig kunde motbevisas.

Eftersom han själv hade flirtat med marxismen som ung så insåg Popper att induktionen inte ensam räcker för att en vetenskaplig teori skulle bli trovärdig. Istället tog han intryck av Einsteins relativitetsteori som lade fram hypoteser som kunde falsifieras. Dvs. de var så exakta att det fanns en risk för att de kunde vara fel. Paradexemplet var när Sir Arthur Eddington den 29 maj 1919 kunde mäta – och verifiera – Einsteins påstående att ljuset borde krökas när det passerar en stjärna. Popper lade fram sin tes i sin klassiska bok Logik der Forschung 1934 som sedan översattes som ‘The Logic of Scientific Discovery’ så sent som 1959.

 

[tags]Filosofi, Karl Popper, Ludwig Wittgenstein, Paul Feyerabend, Vem var Karl Popper?[/tags]

Finns Gud?

Published by:

Om vi beger oss till grottorna i Lascaux i Frankrike som målades för omkring 15 000 år sedan så kan vi snabbt ana att det inte var speciellt roligt att vara människa då. Livet var kort och brutalt och man var helt utlämnad åt de ständiga naturkatastroferna. Ja man kunde rita på väggarna, det får man inte göra i tunnelbanan, men det fanns ingen teve och absolut inget bredband. Man försökte förklara naturfenomen som åskväder, hällregn, torka och jordskalv med att det var andar och gudar som låg bakom, mäktiga väsen som ville straffa människorna. Och andarna verkar ha pratat till människorna. Precis som de gör än idag till vissa salongsberusade människor.

År 1976 lade den amerikanske Princeton- psykologen Julian Jaynes fram en genialisk hypotes om den bikamerala hjärnan. Han menade att när det står i Iliaden, Bibeln och andra mycket gamla skrifter att gudar talar till människorna så finns det ingen anledning att tvivla på att dessa människor verkligen hörde röster. M.a.o. de hade samma förmåga att höra interna röster som dagens schizofrena.

Idag vet vi att människor bevisligen kan höra röster som kommer inifrån hjärnan, och det kan alltså vara förklaringen till forntidens gudsröster. Deras hjärna var bikameral där den ena delen talade till den andra. Idag för vi också interna dialoger men vi vet att de kommer från oss själva.

Sedan kom en okänd dj-kel i Mellanöstern på att han kunde få lättlurade människor att tro att det bara fanns en enda gud och att personen själv hade en speciell relation till just den guden. Det gav status att vara helig och man behövde inte jobba på fälten och man kunde ligga med hur många jungfrur man ville. Följderna vet vi, en explosionsartad folkökning, ständiga religionskrig, korståg, den amerikanska Kristna Högern, Ingmar Bergman, kvinnoprästmotståndare och synd och elände.

Fram till 1859 när Charles Darwin publicerade The Origin of the Species en av de viktigaste böckerna i världshistorien så var det bara några franska filosofer som François-Marie Arouet de Voltaire plus engelsmannen David Hume som inte trodde på Gud. Alla andra hade accepterat det ofrånkomliga.

Men i och med Darwins upptäckt att alla varelser på jordklotet bevisligen inte har skapats så som de ser ut idag utan har utvecklats och anpassats till sin omgivning med en snigels fart under miljoner år så drog han plötsligt undan mattan och hela golvet från under de religiösa.

Och om Gud som Nietzsche skrev verkligen är död så måste vi människor själva skapa en mening med våra liv. Och det är i sanning inte det lättaste. Man kan dricka sig redlöst berusad på någon krog kring Sturen eller bli mångmiljonär, eller båda två, det finns inte många andra alternativ.

I USA vägrade man helt enkelt att acceptera Darwins upptäckt och år 1925 infördes en lag i delstaten Tennessee som gjorde det olagligt att lära ut Darwinismen. Den rättegång som följde, den s.k. Scopes Monkey Trial där en skollärare, John T. Scopes, blev fälld för att ha lärt ut Darwins utvecklingslära blev historisk. Det var inte förrän 1967 som man fick undervisa om Darwins lära i Tennessee även om förbudet aldrig efterföljdes. Än idag är Darwinismen kontroversiell i många skolor i USA, speciellt i Sydstaterna och Mellanvästern.

Att många människor söker tröst och en mening med sina liv i tron på utomjordiska väsen är inte speciellt svårt att förstå, och det är givetvis deras ensak.

Men det är det viktigt att vi inser att de gudsbevis som anförs inte längre är hållbara. S.k. ‘Intelligent Design’ som just nu är väldigt populärt i USA försöker förklara att universum har skapats just av en utomjordisk ande. Men den kan inte förklara hur denna ande i sin tur skapades, och därmed faller hela deras lära platt till marken.

 

[tags] USA, Gud, Religion, Kristendom, God in the United States, God, Kristendomen i USA , Islam[/tags]

Språk, nonsens och Turingtesten

Published by:

Den korta recension som ni kan läsa längre ner i det här inlägget, Neodekonstruktiv rationalism och surrealism, är rent och skärt nonsens. Den är skapad av ett dataprogram,a Andrew C. Bulhaks The Postmodernism Generator som är baserad på den klassiska Dada Engine.



Med dagens datateknologi är det inte svårt att generera syntaktiskt riktig text som vid ett ytligt besiktigande även verkar semantiskt riktig.

Så idag så kan vi alltså skapa bloggar som genererar ett helt nytt inlägg som är helt nonsens varje gång vi klickar på bloggen.

Språk består till en stor del av färdigpackade tankemönster som vi upprepar i olika variationer. Vi skulle kunna skapa en blogg som genererar typiska inlägg från vilket politiskt parti som helst. Att simulera en typisk Folkpartist eller en tonårstjej som ‘Breen’ som jag bloggade om tidigare idag är inte alls svårt.

Den store engelska logikern Alan Turing trodde att på sikt så skulle man kunna bygga dataprogram som skulle kunna lura en mänsklig observatör att det var en människa. Den s.k. Turing Testen är en viktig del av det moderna tänkandet om datorns och människan och om man på sikt kan lära en dator att tänka.

Jag tror som Roger Penrose att vi aldrig kommer att kunna lära datorer att tänka av den enkla orsaken att datorer inta är byggda som vi och inte har våra drifter. Jag vet att datorer inte behöver vara byggda av Silicon, men Penrose ‘s kritik gäller ändå. Men trots det kommer vi att kunna bygga enkla system som simulerar människor inom en viss begränsad miljö.

Som t.e.x en apotekare som har en begränsad vokabulär och ett begränsat handlingsregister. Man börjar inte prata om Wagners operor med en typisk svensk apotekare, hur söt och operakunnig hon än kan vara.

I det sammanhanget är såna här textgeneratorer intressanta och inte så litet underhållande, som Bill Chamberlains klassiska – och tyvärr fejkade, program Racter som sades ha skrivit en hel bok med den underbara titeln The Policeman’s Beard is Half Constructed

Här är Andrew C. Bulhaks Postmodernism Generator som alltså genererar text som skulle kunna ha skrivits av en postmodernistisk textkritiker.

 

[tags] USA, Nonsens, Filosofi, Racter, Roger Penrose, The Dada Engine , The Postmodernism Generator[/tags]