Politik

wWw.BildelarOnline24.se

Amerikanska hemskolor

Published by:

USA skiljer sig från Sverige på många sätt, men en av de mest fundamentala är det faktum att miljoner amerikaner undervisar sina barn i hemmet.

De allra flesta av dessa barn undervisas av kristna föräldrar som vill att deras barn skall få en strikt religiös uppfostran.

Det här är både positivt och negativt. För 100 år sedan undervisades rika barn, som t.ex. Bertrand Russell, uteslutande i hemmet av reformatorer, ofta med utmärkta resultat. Vi har bokstavstrogna granner som undervisar sina sju barn hemma. Deras älste son har just börjat på Princeton.

Men det finns också negativa sidor av att miljoner barn undervisas i hemmen och aldrig får träffa barn från andra miljöer eller socialgrupper. Och det är kanske USAs akilleshäl.

USA är ett land men inte en nation. Det består av mängder med folkgrupper som inte är umgås med varandra, som inte ens vill ha något med varandra att göra. Det är möjligt för människor att leva hela sitt liv i sina egna isolerade ghetton och det här sätter allt större spår i dagens amerikanska samhälle.

Det finns mängder av information om hemskolor på nätet

US Censur bureau har mer information om hemskolorna.

Fotoblogg: Dimbankar från Stilla Havet

Published by:

Foto Det Progressiva USA. Dimbankar över bergen vid Stilla Havet.

Vi befinner oss på en liten stig uppe i Santa Cruz-bergen. Rakt framför oss ha vi en bergkam och därbakom ännu några berg och sedan Stilla Havet. Vad kan det vara dit, kanske två svenska mil? Här uppe är det tyst och lugnt. Inget traffikbuller, bara mjuka böljande gröna gräsbevuxna berg. Ännu har ödlorna och den tyngande hetta kommit och vi behöver inte ens se upp för skallerormar.

Det här är en del av Midpeninsula Regional Open Space District och vi befinner oss därför på allmän mark. Men en stor del av marken här uppe är privat och där kan vi alltså inte gå.

Det mest dramatiska med att vara här uppe är de enorma svalkande dimbankarna som ofta kommer vältrande in från havet på morgnarna. Senare på dagen fräts de sönder av solstrålarna och himlen är helt molnfri. men på morgonen kommer molnen rusande över himlen i expressfart som här.

Molnen är en viktig del i ekosystemet är uppe. Utan dom skulle de väldiga Redwoodträden inte överleva. Vi däremot måste bära med oss allt vattnet upp hit, för det finns inget vatten alls här uppe.

Ibland kan det vara riktigt tufft att bli fast i en sån här dimbank. Det kan vara rejält kallt och blåsigt och småregna inne i molnet och då får man vara glad att man har packat regnställ trots att det är varmt och molnfritt bara 800 meter längre ner i dalen.

Frågetävling: Var var jag igår?

Published by:

Vykort: Det Progressiva USA

En kulturfråga. Var ligger eller låg den den här gamla fina träbyggnaden? I början av förra århundradet, när man inte hade digitalkameror eller ens kameror som man kunde stoppa i fickan, så skickade man vykort när man var ute och reste. Det var den tidens fotobloggar.

Min morfar hade en flickvän som hette Rakel och hon var ute och reste som en skottspole. Jag hade ingen aning om att man reste så mycket på den tiden, men det gjorde man.

Rakel tillhörde på sin höjd mellanklassen, och min morfar arbetarklassen. så även där reste man. Det påminner litet om hur man reser idag. Enda skillnaden var att då reste man inom Sverige.

Men det verkar som om man reste före äktenskapen. Efter äktenskapet följde barn och arbete och då blev det mindre tid kvar för resande.

Så var låg den här fina paviljongen?

Svensk språkpolitik, en del av kunskapssamhället

Published by:

Den svenska universitetskanslern Sigbrit Frankes artikel i DN – Nyheter – Färre språk vid färre lärosäten manar till eftertanke.

Allteftersom världen blir mer integrerad verkar färre och färre ungdomar studera språk.
Det är synd och faktiskt rätt farligt.

Jag tror att Sverige bör se språkkunskaper, och då speciellt kunskaper i det svenska språket, som en av grundvalarna för det nya kunskapssamhället.

Om vi inte kan uttrycka oss väl på vårt eget språk kan vi aldrig uttrycka oss väl på något främmande språk heller.

Det är svårt att föreställa sig ett kunskapssamhälle som inte vilar på goda språkkunskaper.
Jag tror att språkundervisningen också bör integreras bättre med industrins behov. Men vi får för den skull inte glömma språkens kulturella dimension.

I parentes, trots att många Europeer tror att amerikanerna är dåliga på språk så har de stora amerikanska universiten den absolut bästa språkundervisningen i världen. Jag har själv gått igenom en sådan utbildning så jag kan litet grann om den här frågan

Jag tror själv att efter svenska och engelska så bör vi fokusera på arabiska, kinesiska, ryska och kanske hindi.

Arabiska kommer att bli mycket viktig för EU framöver liksom kinesiska. Som ju f.ö. redan är mycket viktig. Kolla den mycket kompetenta kinesiska fakulteten på Stockholms Universitet.

Ryska kommer också att bli ett viktigt språl för Sverige och det är ledsamt att ryskan inte prioriteras mer. Jag saknar verkligen svenskar som bloggar om Ryssland i den svenska bloggosfären. Det är egentligen litet underligt att den ende som verkar blogga litet om Ryssland och ryskan skall sitta här i Silicon Valley. Nåja, förhoppningsvis dyker det snart upp någon som kan ta över. 🙂

Hindi kanske man kan man ha olika åsikter om eftersom alla de utbildade där talar engelska.

Ett språk som jag skulle vilja slå ett slag för är turkiskan. Det språket talas inte enast i Turkiet, utan hela vägen genom Centralasien och in i Kina.

Der är ett mycket intressant språk som också innehåller relativt små skillnader mellan de olika turkiska dialekterna. Och med Centralasiens alltmer viktiga strategiska position och Turkiets framtida inträde i EU så har detta språk blivit viktigt även i USA.

Det finns givetvis en mängd andra viktiga spåk också. Tyska, franska och spanska givetvis. Men även grekiska och latin, och givetvis italienskan. Den som inte har läst Boccaccios Decamerone eller Dante Alighieris Comedia Divina har missat några av livets absoluta höjdpunkter.

Men jag vill också slå ett slag för Samiskan. Finns det f.ö. någon samisk blogg än? Vi får inte förlora det språket, som är en del av vår kultur och som vi därför måste värna om.

Darwin älskar dig

Published by:

Att USA är ett djupt kristet land ser man så snart man kommer ut på vägarna och ser alla dekaler med orden “Jesus älskar dig”.

Men det finns andra dekaler också, och en som jag själv tycker om är den som säger Darwin älskar dig.
Se själva:

Det är inte så litet ironiskt att i det land som ser sig självt som ett av världens modernaste och mest avancerade så är

Charles Darwin en man som dog 1882, fortfarande en kontroversiell person. En dag för några år sedan kom min son hem från skolan och sade att hans lärare hade sagt att Darwin hade fel och att sanningen om människans utveckling stod att läsa i Bibeln. Och det var här i Kalifornien!

Det här är USAs akilleshäl, och vi kan bara hoppas att vi inte behöver vänta ytterligare hundra år för att landet – med litet tur- kanske kan nå fram till början av 1900-talet.

Det där med kärlek och fortplantning är något som det Röds USA har mycket svårt att hantera.

En orsak kan vara att ett stort antal män i det Röda USA inte verkar vara speciellt intresserade av kvinnor som kärleksobjekt utan verkar föredra andra män. Så mycket så att de sätter upp stora skyltar på sina bilar med sitt kärleksintresse.

Och det kanske är vår räddnining. Medan vi andra fortsätter att fortplanta oss så som Darwin har lärt oss så kommer det Röda USA med sin alldeles speciella kärlet att helt enkelt dö ut.

Man får vara glad för små välsignelser ibland. 🙂

Läser Bush ?

Published by:

Jag har fått en kommentar från Fredrik Sterner till ett av mina senaste inlägg om Bush läsvanor:

Så här skrev jag:


â€?Det är svÃ¥rt att tänka sig en mer okomplicerad person än George Bush. En man som aldrig har läst en bok eller ens en tidning i hela sitt liv och som dessutom är stolt över det är knappast en speciellt djuplodande person.â€?

och här är Fredriks kommentar:

Bush läser, bÃ¥de tidningar och böcker. Om du vidgar dina ögon en bit hade du vetat det. Eller har han hört t.ex. â€?The Case For Democracyâ€? av Natan Sharansky via ljudbok? Sedan har han själv sagt att han har djupt intryck av rapporteringen i The Weekly Standard.

Bush må inte vara en särskilt djuplodad person, ej heller en bokslukare eller mångsynt intellektuell. han är en enkel och rättfram politiker. Kan ni inte behandla honom efter det och inte efter era egna måttstockar?

Fredrik bifogar också information om vad Bush läser

Först av allt är jag givetvis alltid tacksam för alla kommentarer som jag får. Om en blogg faller i skogen och ingen läser den, existerar den då? Jag är också alltid den förste att erkänna att jag givetvis inte behärskar alla områden som jag bloggar om.

Men vad som har slagit mig om Bush är att så gott som alla som har jobbat för honom och som också har jobbat för andra presidenter anser, som Ron Suskind har dokumenterat i sin bok The Price of Loyalty: George W. Bush, the White House, and the Education of Paul ONeill at Bush skiljer sig från alla andra presidenter som de har känt så tillvida att han inte är nyfiken på världen omkring sig. Han ställer aldrig några frågor, han visar aldrig det minsta intresse. Det går inte att engagera honom hur man än försöker. På det sätter är han unik.. Det här kommer inte bara från en enda person utan från många. Bush själv har många gånger sagt öppet att inte läser tidningar

Däremot har Fredrik rätt i att Bush läser vissa böcker, som även
New York Times har dokumenterat.

Nu kan man med rätta säga att bara för att en människa inte läser behöver det inte betyda att man inte följer med och är informerad. Men vi vet idag att Bush inte vill ha långa föredragningar. Allt skall sammanfattas så kortfattat som möjligt. Om han omgav sig med medarbetare som i sin tur var öppna för olika åsikter så ginge det väl an, men så är det tyvärr inte. Dagens amerikanska regering består av människor som alla delar samma religiösa neokonservativa syn på världen. Det finns ingen inom regeringen som kan föra någon annan talan. Det har det alltid funnits i andra amerikanska regeringar, och det är den stora skillnaden mellan dom och dagens regering.

På det sättet liknar dagens amerikanska regering faktiskt mest Lenins revolutionära Sovjetregering. Lenin läste tidningar som besatt, men även han var låst i sina dogmatiska övertygelser, precis som dagens amerikanske president.

Resultatet av den här dogmatiska övertygelsen ser vi i Irak och även här i USA. Dvs dagens regering skiljer sig också från tidigare regeringar i att den är så klantig. Den har lätt att fatta beslut men den kan inte igenomföra de beslut den fattar utan att göra misstag på misstag på misstag. Att skicka soldater i krig utan de vapen de behöver visar t.ex. inte på en speciellt stor skicklighet.

Prommenadsegern i Irak har förvandlats till ett blodigat guerillakrig, enbart på grund av alla misstag som regeringen begick. Misstag som var helt onödiga. Misstag som begicks enbart därför att man inte var intresserad av hur världen ser ut. Enbart därför att man förfalskade underrättelseinformation.

Och det är det som är det farliga med dogmatiska människor. De ser inte världen som den är, även om de läser böcker och tidningar.

Däermot är det helt fel att tro att Bush är dum, som han ibland framställs i Europa. Det är han inte alls. Och som Fredrik med rätta påpekar så läser han böcker. Bush är i själva verket en mycket smart person. Och det är givetvis det som gör hans regering så utomordentligt farlig.

Fotoblogg: Ett vitt hus på stranden

Published by:

Foto Det Progressiva USA

Jag trivs bäst i öppna landskap,nära havet vill jag bo
några månader om året, så att själen kan få ro.

Ja här skulle jag i alla fall vilja bo, i en vit liten stuga alldeles vid Stilla Havskusten.

Huset är större än det verkar framifrån, och utomordentligt vackert där det ligger bara några meter från själva kusten.

Sana Cruz, en liten kuststad i Kalifornien representerar kanske ännu bättre än de stora städerna som San Francisco vad Kalifornien, och USA, egentligen handlar om. Det är i de små städerna och ute på landet – in the heartland – som man möter det “riktiga” USA. Inte de anonyma ansiktena i storstäderna utan människor som lever i ett något lugnare tempo, som är öppnare och vänligare.

Striden om USAs Högsta Domstol

Published by:

Bruce Ackerman är juridikprofessor på Yaleuniversitetet. Han har skrivit en mycket viktig och informativ artikel om det stundande kriget om USAs Högsta Domstol Det var 11 år sedan en domare sist utsågs till HD, och eftersom många av de nio domarna är ålderstigna, och chefsdomaren Rehnquist svårt sjuk så George Bush har chansen att utse ett antal nya domare. Den stora frågan idag är om han kommer att utse domare från tokhögern eller inte.


The coming struggle over the Supreme Court has been gathering momentum for almost twenty years: the nomination battles over Robert Bork in 1987 and Clarence Thomas in 1991 were harbingers. But times have changed since these bitter contests. Bork was a cutting-edge neo-conservative of the 1980s, but his successors may well go far beyond him, striking down laws protecting workers and the environment, supporting the destruction of basic civil liberties in the war on terrorism, and engaging in a wholesale attack on the premises of 20th-century constitutionalism.

Or then again, Bush may hesitate. Despite his professed admiration for neo-con jurists such as Antonin Scalia and Clarence Thomas, he may offer up genuine conservatives, such as Sandra Day O’Connor, who reject radical change as a matter of principle.


Nu kan man fråga sig varför det är så viktigt vem som sitter i tolen . Men HD är den som tolkar de lagar som kongressen stiftar, och dess makt är faktiskt lika stor som presidentens och kongressens, även om den har mer med det amerikanska samhället, som t.ex frågan om USA skall tillåta dödsstraff eller abort, är t.ex. utrikespolitisk att göra.

Men även USAs utrikespolitik påverkas av HD som t.ex. i frågor som om USA kan tortera fångar.

Så den här artikeln är utomordentligt viktig och bör läsas av alla som vill sätta sig in hur det politiska läget ser ut i USA idag.

Jag har bloggat om HD tidigare och dess websajt är en guldgruva för information om stridsfrågorna i dagens amerikanska samhälle.

USAs nya FN-ambassadör

Published by:

Det har talats en hel del i Sverige och Europa om hur Bush-regeringens andra mandatperiod skulle bli mjukare, med färre konfrontationer och mer samarbete över Atlanten.

Richard Nixon, som f.ö. var en skicklig VD om än en skurk på det personliga planet, sade alltid “watch what we do and not what we say”.

Nomineringen av John Bolton som FN-ambassadör visar tyvärr att Bushs andra mandatperiod kommer att bli mycket lika den första.

Alternet har en bra artikel om Bolton. som inte bara är en man från den neokonservativa högerflygeln, han är också en man som driver de andra neokonservativa till vansinne med sitt odiplomatiska språk och sitt ” in your face” sätt.

Fullt krig mot FN alltså. Kolla vad vi gör, inte vad vi säger.

California Poppy. Kaliforniska ängsblommor

Published by:

Foto Det Progressiva USA: Kaliforniens statsblomma: California Poppy

Alla amerikanska delstater har sin egen statsblomma, liksom f.ö, sin egen statsfågel.
Kaliforniens statsblomma är den vackra California Poppy som jag faktiskt har hjälpt till att införa i Sverige, om än i blygsam skala.
Den blommar bl.a. i Åkersberga utanför Stockholm. Ja inte just nu kanske, men snart.

California Poppy liknar den svenska Vallmon och om någon blomsterkännare kan hjälpa till att utreda hur de två är besläktade vore det intressant att veta.

California Poppy blommar mycket uppe i bergen, och ibland ser man vad som nästan skulle kunna vara en Monet-inspirerad äng där uppe.

Kaliforniska änsgblommor, California wildflowers, är mycket populära här, och det finns ett mycket stort antal olika arter.

Jag har tagit en hel del bilder på kaliforniska ängsblommor men det gäller att vara ute i god tid, de blommar bara några veckor på våren, sedan är de borta och bergsängarna blir helt bruna.

Video på Internet

Published by:

Roger McNamee har tre intressanta inlägg om video på Internet på sin fina blogg The New Normal.

McNamee har en del mycket bra insikter om video och Internet:


The internet was not designed for real time distribution of isochronous data types, such as video. Models that depend on real time distribution are asking for trouble, at least for the next few years. I expect the bottlenecks to be eliminated with time, but the current constraints – especially small images on a PC display – would seem to limit the market opportunity pretty severely.

Han påpekar också att trots att Bittorrent redan har löst den tekniska frågan hur man distribuerar video över Internet så är Internet ett helt nytt medium och Internetvideo kommer inte att se ut som traditionell video.

Det är också klart att det största hindret för utvecklingen av Internetvideo är Hollywood, en av de mest regressiva krafterna på Internet idag.

För dom av oss som nu börjar experimentera med videobloggar är MacNamees insikter speciellt intressanta, som begreppet ‘den lÃ¥nga svansen’:

One of my favorite things about the internet is the “long tail.â€? Thanks to cheap storage and a flexible architecture, the internet removes many limitations of physical distribution. In retail, it allows for infinite aisles of merchandise. In journalism and politics, it enables limitless voices to be heard.

MacNamee säger att för den som vill se vad framtidens Internet video kommer att se ut så är Akimbo den teknologi som han själv tror på.

Som sagt, mycket intressanta inlägg.

Republikansk Europapolitik

Published by:

Per Ahlin har en ledare om USAs Europapolitik. Han nämner en rapport som publicerades av en av USAs höger-tankesmedjor, Heritage Foundation . Rapporten, som finns att läsa här är intressant för att den visar den chauvinistiska neokonservativa amerikanska politiken mot EU och Europa.

Det kanske mest intressanta i det här dokumentet är hur författarna ser relationerna som till stor del militära. Dvs man verkar ta för givet att USA kommer att föra krig under årtionden framåt, och då behöver man europeiska stödtrupper.

Men samtidigt är de som jobbar på Heritage Foundation inte dumma, och deras analys av Europa och framtidens relationer läsvärda. Det är ett misstag att tro att Bush-administrationen och akademikerna i den amerikanska högern är okunniga om Europa. En del av dom, som t.ex. Paul Bremer har utbildats i Europa och många har goda kontakter bl.a. med moderater och folkpartister.

Slutet på USA som supermakt?

Published by:

David Baltimore

Mycket talar för att Bush-epoken i framtiden kommer att framstå som den period när USAs makt i världen började dala och USAs oförmåga att modernisera sin alltmer arkaiska samhällssturktur slutligen blev dödsstöten för landets status som supermakt.

Det här är något som fler och fler vetenskapsmän har varnat för, som nu senast nobelpristagaren David Baltimore som också är kansler på det prestigfyllda Caltech universitetet i Pasadena utanför Los Angeles.

Alternet berättar mer om USAs snabbt tilltagande problem.

Och problemen är många. En del av dem beror på USAs stora religiositet som t.ex. sätter en käpp i hjulet på avancerad stamcellsforskning. Detta är något som bl.a. David Baltimore har skrivit om i bl.a. Wall Street Journal

Men det är mer komplicerat än så. Eftersom det amerikanska folket är så dåligt informerad om omvärlden så lever de i lyckligt ovetande om alla de reformer och förnyelseprocesser som äger rum runt om i världen. Samtidigt har USA inte ett centraliserat statsskick som t.ex Sverige eller Frankrike. Det är en nästan feodal samling delstater som alla har sina egna intressen och agendor.

Ett bra exempel är Bredband, Nästan alla andra länder ser just bredband som en viktig väg till ekonomisk tillväxt. Men här i landet sitter det fastkört i ett föråldrat nyliberalt ekonomiskt system som gör det omöjligt för regeringen att finansiera en snabb utbyggnad av bredband över hela USA.

Det har gått så långt att de stora amerikanska telekomföretagen aktivt förhindrar utbyggnaden av bredband.

Utbildningsväsendet är föråldrat (med undantag för de ypperliga universiteten), och religionen försöker t.om. sätta stopp för utlärningen av Darwing Utvecklingslära.

Man saknar ett modern statsskick med direkta demokratiska val till landets högsta ämbete och man har inte ens lyckats införa ett moderna måttsystem.

USA har inte moderna s.k. bullet trains eftersom de kommuner genom vilka man skulle behöva bygga banan helt enkelt vägrar att tillåta det. Vi ser samma symptom här i Silicon Valley, där det saknas en övergripande moderniseringsplan.

Det extravaganta kriget i Irak kan mycket väl vara början till slutet för USA som världens enda supermakt.

Nu kan USA, om man väl inser att ett problem existerar, mobilisera enorma krafter utomordentligt snabbt, som under andra världkriget. Men dagens USA är så splittrat av det extrema republikanerna att det inte verkar troligt att vi kommer att få se en sådan mobilition inom den närmaste generationen. Och efter det kan det mycket vara för sent.

Amerikansk Nationalism

Published by:

Det här är en bok som jag inte har läst, men den handlar om ett intressant och jag tror viktigt ämne, amerikansk nationalism. Anatol Lieven has skrivit om det i sin bok America Right or Wrong: An Anatomy of American Nationalism som har recenserats i New York Review of Books.

Ni kan läsa mer om vem Anatol Lieven är här .

Lieven skriver att USA skulle kunna ha drivit sin utrikespolitik baserat på värderingar som de flesta länder skulle kunna sluta upp bakom. Men,


Instead, the George W. Bush administration has attempted to go in the opposite direction. “American power,” Lieven writes, “in the service of narrow American…nationalism is an extremely unstable basis for hegemony.” Particularly after September 11, when there was a chance to “create a concert of all the world’s major states—including Muslim ones—against Islamist revolutionary terrorism,” the Bush administration “chose instead to pursue policies which divided the West, further alienated the Muslim world, and exposed America itself to greatly increased danger.”

De flesta svenskar skulle säkert inte ens förstå begreppet ‘svensk nationalism’, och tysk nationalism har begravts i Auschwitz, Buchenwald och Stalingrad. Men amerikansk nationalism frodas som aldrig förr och det är underligt att detta faktum inte uppmärksammats mer.

Vi tror ofta att vad USA står för i världen är det nyliberala systemet och mer diffusa begrepp som ‘frihet’ och ‘demokrati’. Men som Anatol Lieven påpekar så är det ofta så att vad USA står för helt enkelt är ren och skär nationalism.

Det här är mycket farligt eftersom en nationell utrikespolitik som endast gagnar USA är en mycket osäker grund att bygga ett system av internationella relationer på. Förr eller senare kommer skillnaderna mellan de värden som den amerikanska regeringen säger sig förespråka och den verklighet som världen ser t.ex. i Irak att bli så bjärta att USAs internationella position kan komma att hotas. Vi ser det redan i de opinionsmätningar som gjorts i Europa sedan Irakkrigets början.

Lievens tes liknar mycket min egen, speciellt vad beträffar ‘Det Röda USA’.


Lieven writes that while, to the world, America may epitomize the triumph of modern society in all its forms, it is “also home to the largest and most powerful forces of conservative religion in the developed world.” He quotes a survey from 2000 which found that white evangelical Protestants made up 23.1 percent of the population; Catholics, the largest Christian group, were 27.3 percent. The first figure is certainly larger now.

Fundamentalist evangelical beliefs, Lieven argues, are pre-Enlightenment in origin and anti-Enlightenment in substance. Both modern science and a rational basis for human discourse are highly suspect in these circles. Treacherous East Coast liberal and intellectual elites, atheist Europeans, the godless UN, and others who have proudly embraced the Enlightenment are particular villains.


Jag har skrivit flitigt om det inåtvända Röda USA som en av de största farorna som existerar i världen idag. Världen måste förr eller senare hjälpa det Blåa USA att reformera det allt mer Boer-liknande Röda USA och föra in det i den moderna världen.

att blogga mer om den här fascinerande boken när jag får tag på den.