Politik

Israels nya strategiska situation

Hezbollas aktion mot en israelisk gränspostering har öppnat en ny front för den israeliska armén. Den israeliska invasionen av södra Libanon kommer att bli en kortsiktig militär framgång men en politisk motgång för den betyder att Israel nu direkt bryter mot FNs resolution 1559 som skulle garantera Libanons självständighet.

Hizbollah – ‮حزب الله‬, – där vi känner igen ordet ‘Allah’ alltså Gud – grundades 1982 som svar på Israels ockupation av Libanon. Den är Shiamuslimsk med starka band till Iran – speciellt Ayatollah Khomeinis lära – och Syrien. Det är också en utomordentligt välorganiserad och välutrustad organisation. Israels försök att utplåna Hezbollah under den Israeliska ockupationen av Libanon i 1982-2000 misslyckades och Israel blev tvingad att dra sig tillbaks. Hezbollah är antagligen den enda organisation som är stark nog att bjuda något egentligen motstånd mot den israeliska armén.

De senaste åren har det skett en snabb utveckling av raketteknologin i Mellanöstern som har försvagat Israels strategiska position. Palestinierna har framställt sina mycket primitiva Qassamraketer som dock är kraftiga nog att frånta Israel dess strategiska initiativ visavi palestinierna

Hezbollah har betydligt mer avancerade – och styrbara – raketer som Katyusha och iranska Fajr-3 och kanske också de mer avancerade Fajr-5 raketen. Det betyder att Hezbollah, som Patrick Devenny skriver i Middle East Quarterly, att Hezbollah har blivit ett strategiskt hot mor Israel.

 

[tags] Israel, Hezbollar, Libanonl, h[/tags]

0 thoughts on “Israels nya strategiska situation

  1. Lennart

    Kerstin: Det här tror jag är mycket viktigt, dvs att alla försök att dela upp människor i olika grupperingar är rent okynne.

    Vi föds alla till människor, inte till svenskar eller amerikaner eller japaner. Vi föds till människor och alla olikheter som vi tycker oss förnimma
    är bara en mycket tunn kulturell fernissa.

    Det finns ingen anledning för någon att diskriminera mot någon annan, och ändå använder vi varje chans vi har att döda andra på grund av att, ja ingen tycks riktigt veta varför.

  2. Kerstin

    Såvitt jag förstår så är hela idén med ett “judiskt folk” felaktig och samtliga människor i Mellersta Östern har samma ursprung, är semitiska folk. Det handlar istället om olika religioner, där somliga bekänner sig till judendomen, andra till kristendomen och andra åter till islam.

    De där rena och avgränsade “folken” är en konstruktion sprungen ur de nationalromantiska föreställningar som uppstod under 1800-talet med dess biologistiskt grundade rasism (och ur vilka även nazismen hämtade inspiration och näring). Det var också då den sionistiska rörelsen, som senare blev en terroristiskt rörelse, utvecklades. Idag är det nästan bara sionisterna i Israel (inte alla judar alltså) som hävdar dessa principer.

    Dessutom är det nog så att sionistiska judar inte anser att det är fel att FN stod bakom grundandet av staten Israel, för att det var Gud som skulle fixa saken, inte FN. Istället anser de nog att Gud använder olika vägar att uppfylla sina mål. Redan berättelserna i Bibeln, om hur Moses och hans folk tågade in i det förlovade landet, handlar om hur judarna fick strida och kriga för att lägga det utlovade landet under sig (vilket vi inte fick veta något om i religionsundervisningen i småskolan, i alla fall inte jag). Gud fixar liksom inte saker utan hjälp av människorna så att säga. Han lovar och sedan måste människorna själva se till att förverkliga hans löften (en liknande föreställning såg vi hos somliga Marxister en gång, som menade att visserligen sade naturlagarna för samhällsutvecklingen att kommunismen skulle segra till slut, men människorna måste ändå själva starta och genomföra revolutionen).

    Ser man Israels politik i det ljuset blir det ganska ruskigt. Då har sionistiska grupper i Israel en idé om ett Storisrael, som Gud lovat dem, och som det gäller att se till att man får, med alla medel, må det sedan ta 500 år och kosta hur många liv som helst. Endast i ljuset av en sådan föreställningen blir Israels politik begriplig, enligt min uppfattning.

    Så länge jag kan minnas har varje ljusning, varje förhoppning om eller öppning till fred i området, sedan 1948 (jag minns dock bara perioden från 60-talet och framåt, resten har jag studerat mig till), saboterats av Israel. Israel har alltid hittat en anledning att inte följa gjorda överenskommelser, att strunta i FN:s resolutioner och att successivt och sakta men säkert, utvidga sitt territorium, på olika sätt och med alla medel, som Erik S påpekar ovan med sina resonemang om “vilka gränser för Israel man ska tala om”.

    Dessutom har Israel betett sig mer än vidrigt mot palestinierna även när det inte rått rena krigstillstånd, diskriminerat dem, förstört och stulit deras bostäder etc. etc. Nu senast har muren varit en osedvanligt gräslig provokation. Kort sagt, Israel fördriver bit för bit palestinierna från landområden som dessa bebott i årtusenden. Sedan blir Israelvänner upprörda över att palestinierna reagerar och börjar försöka försvara sina möjligheter till försörjning och överlevnad.

    Sedan vill jag bara tillägga att det ju inte heller ska förtigas att ”judar i förskingringen”, som man uppfattat som en folkgrupp alltsedan kristendomen segrade i Europa, har varit utsatta för förföljelser och rena pogromer med jämna mellanrum. De har dessutom inte tillåtits att arbeta med vad som helst. Man har sett ner på dem, anklagat dem för att det var de som dödade Jesus etc. Så visst kan man förstå om många judar önskar sig ett landområde där de kan känna sig trygga. Det sätt man försöker förverkliga denna dröm i Israel är emellertid vidrigt och dessutom kommer man aldrig att lyckas för man kommer alltid att skapa mer fiendskap och ännu fler hot genom att alltid ”överreagera”, eller snarare, genom att alltid hämnas sjufalt och sjufalt mer.

  3. Erik S

    David:

    Angående erkännandefrågan:

    Du blandar ihop korten, David! Att erkänna JUDARS rätt att existera är inte detsamma som att med nödvändighet erkänna STATEN Israels rätt att existera. Detta torde vara väl känt om man studerat sionismens och Israels historia. Sionismen är en ideologi som uppstod under senare delen av 1800-talet, och innan dess fanns inga konkreta planer på att realisera en judisk stat. Enligt den judiska religionen skulle visserligen Israel återupprättas, men detta skulle ske med Guds hjälp, inte genom FN.

    Faktum är att många religiösa ortodoxa judar var (och är fortfarande) motståndare till sionismen, som de ansåg som en hädisk rörelse. Det finns religiösa judar i Israel som vägrar erkänna staten Israel, och som demonsterar mot densamma varje år. Man kan alltså mycket väl vara jude och antisionist, alltså motståndare till det konkreta statsprojektet Israel.

    Vidare kan man förespråka en demokratisk och sekulariserad enstatslösning i Mellanöstern, utan att därmed vilja utrota judarna. En sådan vision kan t. ex. vara skapandet av en sekulär stat med lika medborgerliga rättigheter för judar och araber, och där det inte finns någon officiell statsreligion (till skillnad från dagens Israel och Hamas strävan att skapa en muslimsk stat). En sådan sekulär och demokratisk stat skulle givetvis inte heller ha några föreskrifter om att en viss folkgrupp skulle garanteras befinna sig i majoritet.

    Vissa judiska intellektuella, t. ex. Göran Rosenberg som skriver på DN, förespråkar en sådan vision, vilket alltså de facto skulle innebära att STATEN Israel upphör att existera, utan att för den delen det judiska FOLKET upphör att göra det. Faktum är att det bott judar i Palestina i 2000 år, sida vid sida och i fred med araberna, långt innan staten Israel utropades 1947. Så om det gick i 2000 år, varför kan det inte fungera i framtiden?

    Det är också värt att påpeka att åtskilliga antisemiter varit positiva till det israeliska statsprojektet. Flera av de ledande nazisterna under Hitler förespråkade t. ex. inrättandet av staten Israel dit de tyska judarna skulle deporteras (som ett “alternativ” till att de skulle utrotas i Tyskland). Man kan alltså bevisligen vara motståndare till judar men ändå förespråka en judisk stat, vilket historien visat. Judarna levde i många år i Tyskland innan nazismen, i fredlig samexistens med tyskarna, precis som de gjorde i Palestina, tills nazismen kom. Det judiska folket har bevisligen överlevt i många år utan existensen av en judisk stat med judisk majoritet, och långt ifrån alla av dagens 13 miljoner judar är positiva till staten Israel.

    Sammanfattningsvis (återigen):

    Skilj på STATER och FOLK. Skilj på JUDAR och ISRAEL. De flesta judar lever utanför Israel och är inte israeler, och många av dessa judar är starkt kritiska mot staten Israel, och vissa ifrågasätter även denna stats “rätt” att existera. Det går alltså inte att dra valsen om att kritik mot STATEN Israel är detsamma som att vilja utrota judar, det håller inte. För med den logiken blir även många judar antisemiter.

  4. David

    Erik:

    Trevligt med mindre strunt, men skulle uppskatta om du faktiskt läste vad jag skrev, annars blir det här svårt och rätt meningslöst…

    Först, några ”korta” kommentarer:

    Ang skuld:
    Titta på sista bisatsen i min kommentar till Kerstin och läs mitt ovanstående inlägg en gång till så tycker jag att du kan utläsa en efterfrågan av ett balanserat icke naivt synsätt. Jag går med på att ge Israel skuld för civila som dör när militärposteringar attackeras som placerats mitt bland civila, militärposteringar som avfyrar raketer avsedda att mörda så många civila judar som möjligt, men inte utan att nämna Hizbollahs ansvar för att använda oskyldiga civila som sköldar och provocera fram attackerna. Punkt slut?

    Ang Hizbollahs mål med sina raketer:
    Du menar att Hizbollahs raketer som slår ned i Haifa, utrustade med en massa små metallföremål avsedda att slita igenom kroppar, missar de militära målen längs gränsen? Har du något belägg för detta resonemang?

    Ang initiering av pågående konflikt:
    Hizbollah utförde, enligt dem själva, en militär aktion mot Israel genom att kidnappa två soldater och mörda åtta andra samt övergå från att ”bara” ha beskjutit städer nära gränsen började man avfyra större raketer mot Haifa.

    Nu, angående dina huvudargument:

    Du menar på att konflikten är inte är symetrisk och att Israel använder oproportionerligt våld, och skriver:
    ”anfaller Libanon och har drivit 750 000 människor på flykt, dödat hundratals oskyldiga civila. Allt för TVÅ tillfångatagna israeliska soldaters skull…”.

    Du uppmanade mig att tänka, nu en uppmaning till dig: Förstå att det handlar om så mycket mycket mer än två tillfångatagna soldater! Har du missat alla de medeldistansrobotar som faller över Israeliska städer och håller dess befolkning i terror? Missat alla de som flytt Haifa? En väldigt väldigt viktig poäng i det som nu händer är att Israel faktiskt känner sig hotade. Det handlar inte längre om att Hizbollah vill återta ockuperat område, de vill förinta Israel. (Det är inte Libanon som är anfallet, det är ”staten i staten” Hizbollah, Libanon är väl som mest gisslan).

    Såg, för en gångs skull, en vettig krönika på Aftonbladet, som senare bloggades om på Al Hamatzav:

    ‘Det är skit med stater, som inte kan försvara sitt lands gränser. Det hjälper inte att klaga på “oproportionerlig krigföring”. Tack vare oproportionerlig krigföring besegrade britterna 1982 Argentina i Falklandskriget. Med oproportionerlig krigföring fördes Kosovokampanjen 1999 till avsett slut. Utan oproportionerlig krigföring hade inte Churchill och Stalin 1945 till slut besegrat Hitler. Krig går ut på att vinna. Ingen statsman har nöjd hörts säga: “Jag förlorade. Men jag krigade proportionerligt.” För Israel är situationen inte annorlunda.’

    Kan du förstå detta? Det handlar inte om TVÅ soldater … utan så mycket mycket mer. Tänk. Tänk igen, för att använda din uppmaning .

    Sist, gällande erkännandet av Israel. Tänker inte gå in på detaljer om gränser m.m. … vi kan ju börja med ett erkännande av Israels rätt att existera? JUDARS rätt att existera!?

    Något för alla Hizbollah-romantiker:
    ”We are going to make Israel not safe for Israelis. There will be no place they are safe”
    “We will expand attacks. The people who came to Israel, (they) moved there to live, not to die. If we continue to attack, they will leave.”
    http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3280747,00.html

  5. Erik S

    David:

    Jag pratar inte strunt, som du säger, utan kan citera dig direkt och hur du tolkar Israels anfall på Libanon:

    “Kerstin, beror det på okunskap eller medveten trångsynthet att du direkt klandrar Israel för de döda oskyldiga civila i Libanon, och inte nämner Hizbollah, Iran eller Syrien?

    Av dina egna ord kan jag utläsa följande, och antingen menar du det eller så formulerar dig oerhört otydligt:

    1/Du kritiserar Kerstin ovan för att hon klandrar Israel för att döda oskyldiga civila i Libanon. Fråga till dig: men det har du ju precis medgett att Israel gör, i ditt senaste förtydligande till mig! Är det inte på sin plats att be Kerstin om ursäkt? Israel har dödat oskyldiga civila i Libanon, och detta MÅSTE kunna kritiseras utan att börja skylla på Syrien eller Iran. Varje dödad civilperson skall tillskrivas den som dödar densamma, i det här fallet Israel, inte “någon annan” som Syrien eller Iran. Bombar Israel ett civilt bostadsområde i Libanon så ska landet kritiseras för detta – utan förbehåll, ursäkter eller försök att leda in diskussionen på sidospår.

    En jämförelse med vissa vänsterdebattörer som ursäktar förtrycket på Kuba kan vara på sin plats här: Om man kritiserar Kuba för att bryta mot mänskliga rättigheter (en korrekt kritik) så är det inte ett acceptabelt argument att ursäkta dessa brott genom att skylla på den (visserligen orättvisa) amerikanska blockaden mot Kuba. Vänstersympatisörer måste förbehållslöst kritisera Kuba när man bryter mot mänskliga rättigheter på Kuba (de flesta gör det idag). Precis som Israelvänner förbehållslöst måste kritisera Israel när de dödar civila eller bryter mot mänskliga rättigheter. Inga ursäkter eller försök att skylla på någon annan part i regionen är acceptabel. Mänskliga rättigheter är inte förhandlingsbara, utan absoluta. I Libanon, Israel och på Kuba. Punkt slut.

    Du säger vidare:

    “Med uppbackning från Iran och Syrien så är Hizbollah starkare än någonsin och skjuter raketer längre in i Israel än någonsin tidigare. Med detta som bakgrund så kan jag personligen förstå Israels pågående avväpning av Hizbollah. Tyvärr så dör både ”skyldiga” och oskyldiga, på båda sidor.”

    Låt mig travestera dig: “Med uppbackning från USA så är Israel starkare än någonsin, faktiskt Mellanösterns starkaste militärmakt, och skjuter raketer mot Libanon, Västbanken och Gaza mer än någonsin tidigare. Med detta som bakgrund kan jag personligen förstå palestiniernas och libanesernas legitima väpnade motstånd mot israeliska soldater och militärposteringar på ockuperad mark, liksom att Hizbolla skickar raketer mot israeliska militära befästningar. Tyvärr har Hizbolla dålig träffsäkerhet på sina raketer, vilket leder till oskyldiga civila offer bland israelerna. Därför dör både “skyldiga” israeliska soldater och “oskyldiga” civila israeler, men detta är ett oundvikligt pris för den legitima kampen mot den israeliska ockupationen och attacken mot Libanon”.

    Läs igenom ovanstående. Tänk. Tänk igen. Försök se det orimliga i ditt resonemang och din “förståelse” av Israels agerande. Återigen: Det är INTE så att detta är en symmetrisk konflikt där “skyldiga och oskyldiga” dör på bägge sidor i samma omfattning. Det är en assymmetrisk konflikt där Mellanösterns starkaste militärmakt, som är betydligt starkare än både Syrien och Iran som du förfasar dig över, anfaller Libanon och har drivit 750 000 människor på flykt, dödat hundratals oskyldiga civila. Allt för TVÅ tillfångatagna israeliska soldaters skull…

    Vidare:

    “Om jag vore Libanes och tillhörde de som accepterar Israels existens skulle jag vara utom mig av vrede över Hizbollah som dragit landet i krig. Hizbollah som skjuter raketer avsedda att mörda så många Israeliska civila som möjligt och som sedan gömmer sig och sina vapen bland Libanesiska civila …”

    Det är alltså Hizbollah som dragit Libanon i krig??? Genom att kidnappa TVÅ israeliska soldater? Du tycker inte att det är Israel som attackerat Libanon, i ett fullständigt oproportionerligt svar på dessa TVÅ kidnappade israeliska soldater? Du tycker inte ens att det är värt att TÄNKA tanken att Israel först skulle kunna vädja till Hizbollah att släppa dessa två soldater och diskutera den fångutväxling som Hizbollah föreslagit? Åtminstone pröva denna väg 1-2 månader först, istället för att sätta igång den offensiv och den massförstörelse och massflykt vi sett i södra Libanon de senaste veckorna?

    Vad gäller att “erkänna” Israels “rätt att existera” så tycker jag att det kan vara värt att ställa sig några kritiska frågor:

    1/VILKET Israel är det som ska erkännas? 1948 års gränser? 1967 års gränser? Eller ett större Israel där Västbanken och Golan är annekterade?

    Frågan är synnerligen relevant: Medan Israels försvarare, gång på gång påpekar att Israel inte har erkänts av palestinierna, så glömmer de att Israel heller inte har fastslagit sina gränser, och därmed vet vi inte vilket landområde som “Israel” avser. Skulle vi gå tillbaka till den FN-resolution från 1947 som var grunden för Israels bildande (och det Israel som Sverige då erkände) ett avsevärt mindre landområde än det “Israel” som det talas om idag.

    Även om palestinierna skulle gå med på att erkänna “Israel” enligt 1947 års resolution, så skulle detta de facto innebära att Israel skulle få dra sig tillbaka från de områden som annekterats från araberna efter 1947 (och då talar vi inte om Gaza och Västbanken, utan om mark inne i det “egentliga” Israel). Israel skulle då bli ett betydligt mindre område än idag, man skulle få avträda både Västbanken som man idag ockuperar och mark som redan finns i Israel. Alternativt skulle Israel kunna medge rätten till återvändande för de palestinska flyktingar som finns i bl. a. Libanon och ge dem israeliskt medborgarskap. Det sistnämnda vägrar dock Israel göra, eftersom “den demografiska balansen” då skulle hotas i landet. “Den demografiska balansen” är en förskönande omskrivning för den rasistiska och etniska grund som det israeliska statsprojektet vilar på: att landet ALLTID och för ALL FRAMTID ska ha en majoritetsbefolkning av judar, vilket de facto innebär att man måste begränsa invandring och/eller reproduktionen av icke-judiska grupper.

    Så David: VILKET Israel är det som ska erkännas?

  6. David

    Erik: Nu kastar du för mycket strunt om dig, tog lite illa upp av ditt inlägg. I ditt inlägg verkar inte du alls intresserad av att argumentera utan endast av att trycka ned mig? Varför annars skriva saker som att min argumentation är ”fullständigt befängd”. Vidare så verkar det som det är du som har en orubblig förutfattat mening om mig =). Rätta mig om jag förstått fel. Kan vi ha en saklig argumentation och lägga allt annat åt sidan?

    Vi gör ett försök:

    1) Jag anser INTE att det är ENBART Hamas och Hizbollahs fel att civila dör. Jag har skrivit förut att jag anser att även vi har en skuld iom vår del av Israels historia. Jag anser att Hamas, Hizbollah, FN, USA, Europa, Israel, Iran och Syrien m.fl. har skuld och ansvar. Var du sett mig skriva att jag endast skyller Hizbollah för alla civilas död i pågående konflikt vet jag inte, inte heller att man aldrig får beskylla Israel. Jag anser det vara ett skenargument du använder dig av när du sedan hävdar att jag gör det enkelt för mig och därför inte kan tas på allvar. Däremot anser jag att Hizbollah (och Syrien/Iran om det nu teorierna om deras inblandning och uppbackning stämmer) har ett större ansvar för att ha initierat nu pågående konflikt. Det intressanta här är att flertalet stater (och ”anonyma libaneser”) delar denna uppfattning! De ifrågasätter Hizbollahs ”rätt” att dra ett helt land i krig m.m..

    2) Att Hizbollah sedan använder sig av civila som sköldar genom att förvara vapen där och även avfyra vapen bland civila är en stor poäng som du missar att redovisa för i din argumentation om nivå av sofistikerade vapen. Som därav, iaf, delvis faller. Vidare, tittar man på lite bilder och videoupptagningar från hur Hamas strider så ser man att de omger sig med civila, hur civila pekar ut Israeliska soldater m.m. Skall dessa verkligen räknas som ”oskyldiga civila offer”? Nej, jag anammar inte Bush’s binära värld. Jag anklagar Hizbollah för att inte visa civila någon respekt, vare sig Israeliska eller Libanesiska, men givetvis har Israel även de ett ansvar för att civila dör. Dock skall vi komma ihåg hur andra hanterat liknande situationer (t.ex. Ryssland i Tjetjenien) och vara glada för att Israel faktiskt avstår från att genomföra vissa attacker pga hänsyn till civila liv!

    3) Avslutningsvis, min sammantagna (och väldigt förkortade) uppfattning av vad som händer och varför är följande:

    Israel lämnade ockuperat område i Libanon 2000 och Gaza 2005, men istället för att avta så ÖKADE attackerna mot Israel. Kriget handlar alltså inte om de ockuperade områdena utan om Israels rätt att EXISTERA! Med uppbackning från Iran och Syrien så är Hizbollah starkare än någonsin och skjuter raketer längre in i Israel än någonsin tidigare. Med detta som bakgrund så kan jag personligen förstå Israels pågående avväpning av Hizbollah. Tyvärr så dör både ”skyldiga” och oskyldiga, på båda sidor.

    Vad jag framför allt motsätter mig är den ensidiga skuld som läggs på Israel och de omänskliga krav som läggs på dess civilbefolknings tolerans mot terrordåd. Vad jag framförallt argumenterar mot är den ”enögda” bild som ofta ges så stort utrymme av framför allt TT och folk på vänsterkanten som Kerstin. Medan TT har redovisat dödade småbarn som bosättare på ockuperat område så redovisar de libanesiska döda som civila. Vad jag har svårt att förstå är argumentationen om hur vi skall kunna sätta större press på ett land som Israel när det strider (indirekt) mot länder som Iran och Syrien? Det är väl ändå de sistnämnda länderna som skall pressas riktigt riktigt hårt?

    Erik, jag fortsätter gärna diskussion. Och jag är även öppen för att byta eller justera min åsikt (annars hade jag inte argumenterat), men då baserat på logik och inte påtryckning i form av personpåhopp eller smuts kastad på mig. Så, vill du ändra min uppfattning så gör det genom logik och inte genom att skriva en massa strunt =).

  7. Erik S

    David:

    Jag cker det är oerhört fascinerande hur enögt du och andra av Israels försvarare beskriver situationen i Libanon. Vad som än händer, så är det Hizbollah’s eller Hamas fel, tycks man kunna sammanfatta din ståndpunkt med. Om Hizbollah skickar raketer som dödar civila israeler, så är det Hizbollah’s fel, och man får inte ens tänka tanken att förebrå Israel för dessa raketer, t. ex. att det kan ses som en hämnd för libaneser som dött av israeliska bombningar. Hizbollas raketer är Hizbollas fel, helt och hållet, och ingenting kan ursäkta dem, enligt dig.

    Fascinerande nog så är det OCKSÅ Hizbolla’s fel när Israel skickar raketer som dödar hundratals libaneser och tvingar 750 000 på flykt. Så det är uppenbarligen Hizbollas fel vem som än dödas, och oavsett om det är Hizbollas egna raketer eller Israels. Inser du inte att din argumentation är fullständigt befängd och inte håller logiskt? Om man BARA kan anklaga Hizbolla för civila dödsoffer, men ALDRIG får lov att kritisera Israel så hamnar man i en situation där bevisbördan alltid ligger på Israels kritiker, inte dess försvarare. Ni som försvarar Israel kan alltid dra till med argumentet “det är Hizbolla’s fel”, och vifta bort all kritik mot Israel, oavsett om denna är berättigad eller inte. Du gör det för lätt för dig i den här diskussionen och går inte att ta på allvar, av denna anledning.

    En annan sak som retar mig i din ohederliga argumentationsteknik är att du förtiger den förkrossande militära överlägsenhet som Israel besitter, och de högmoderna vapen som de innehar och har fått från USA. Med tanke på att precisionen hos de israeliska raketerna torde vara oerhört mycket högre än hos de primitiva raketer med dåligt träffsäkerhet som Hizbollah har, så borde vi ställa extra höga krav på att Israel enbart träffar militära mål och inte dödar civila. Med tanke på Israels kvalitativt och kvantitativt bättre vapenarsenal, så skulle vi alltså förvänta oss att avsevärt färre civila dödas under Israels bombattacker än Hizbollahs. Är detta fallet?

    Svaret vet du redan: Trots att Israel har vapen med mycket högre träffsäkerhet så har 10-20 ggr så många civila libaneser och palestinier dödats i israeliska bombangrepp som från de bombangrepp som Hizbollah riktat mot Israel. ÄNDÅ fortsätter Israels dogmatiska försvarare som du och andra att ignorera detta faktum, vilket de facto innebär att ett arabiskt liv är 10-20 ggr mindre värt än ett israeliskt. Ett par kidnappade israeliska soldater används som förevändning för att döda hundratals civila och driva hundratusentals på flykt, har ni ingen skam i kroppen när ni inte kan ta avstånd från detta svineri och dessa grova brott mot mänskligheten?????!

    ALLA civila som dödats av israeliska bomber förklaras antingen genom att de är:

    a/”misstag” och “felträffar” (trots den högre träffsäkerheten hos israeliska raketer, jämfört med Hizbollah’s)

    eller

    b/är Hizbollas fel

    ALLA civila israeler som dödats av Hizbollas raketer (de är få till antalet, jämfört med libaneserna) förklaras genom att:

    a/Hizbolla medvetet dödar civila (Retorisk fråga: man skulle inte kunna tänka sig att Hizbolla siktar mot israeliska militärposteringar, men träffar fel, precis som Israel? Just för att man har sämre träffsäkerhet hos sina raketer)

    eller

    b/är ENBART Hizbollas fel, och Israels upptrappning har INGENTING med saken att göra.

    Nej, er argumentation för Israels sak är tunn som våris, och håller inte vid någon närmare granskning. Det går inte att diskutera med människor som är så fullständigt övertygade om att de sitter inne med den absoluta sanningen och vägrar rucka på sina förutfattade meningar.

  8. David

    Lennart, att korruption är utbrett inom Palestina är väl ingen nyhet? Var ju en av de största frågorna som Hamas politiska gren gick till val på.

    Men framför allt är det väl oron i landet som gör det svårt att investera. Inte mitt expertisområde så skall inte säga för mycket =).

    Sedan är väl det endå att problem att sittande regering i landet man skall investera i inte ens erkänner ens rätt att existera?

    Så mer konkret, vilka investeringar skulle du vilja se? Vad vore det första steget?

  9. C. L. K. Aqurette

    Kerstin:
    Naturligtvis vill alla judar och liberaler döda så många libanesiska barn som möjligt. Som du vet är dödande av libanesiska barn själva kärnan i den liberala ideologin. Jag tycker personligen att judar och liberaler borde ägna mer tid åt att förespråka mord av libanesiska barn även i Sverige, därför har jag föreslagit tillverkning av barnfällor och försäljning av tortyrredskap för hemmabruk.

    Allvarligt talat, Kerstin, så börjar det bli tröttsamt att försvara sig mot dina vanföreställningar om judar och liberaler. Vill du tro att vi är inhumana kräk som vill mörda oskyldiga arabiska barn för dess egen skull så får du fortsätta göra det. Det sättet att argumentera säger dock mer om dig och dina kompisar inom extremvänstern än vad den säger om mig och andra judar och liberaler.

  10. Lennart

    David: Eftersom du tycks ha tillgång till information om Palestina som åtminstone jag saknar så kanske du kan ge oss några detaljer om den korruption som gör det omöjligt att investera där.

  11. David

    Tror inte det är hållbart att investera i Palestina i dagsläget, inte med den oro och korruption som finns där för närvarande.

    Den mest intressanta frågan här är ändå hur man bestrider religiös fundamentalism, var den än uppstår? För om det är något som skördat och fortsätter skörda offer är det religion.

  12. Lennart

    David: Add investera i Palestina och att lära israeliska barn arabiska är väl rätt logiskt?

    Det är just för att vi vill ge människor ett alternativ till religiös fundamentalism som vi måste göra något. Att bara börja skjua människor är inte en hållbar politik i det långa loppet.

  13. David

    Du menar att terrororganisationerna runt Israel skulle ändra sin grundsyn (som till stor del är baserad på tro och religion) om Israels rätt att (icke) existera om Palestina fick ökat välstånd? Men hävdar inte du att dessa terrororganisationer är nästan identiska med den röda kristna högern? Och som du själv så många gånger bloggat om så är den religiösa fanatismen på frammarsch i USA. Det om något är väl bevis på att välstånd inte nödvändigtvis medför upplysning från abderitisk fanatism.

    Läste en artikel (försöker erinra mig om vart jag hittade den men kommer inte på det för tillfället) som visade på att det skedde som flest attacker under perioden där Palestina var som bäst ekonomiskt välmående.