Vad är det som har gjort Silicon Valley så enastående framgångsrikt? Varför har just den här lilla delen av Kalifornien blivit en av världens viktigaste drivmotorer och inte Japan, Tyskland eller Frankrike? På Always On konferensen 2004 diskuterade en panel just den frågan och vi kan se en bra paneldiskussion på den här videon.
Medverkande var Jonathan Medved (Israel Seed Partners, Vringo), Joe Schoendorf (Accel Partners), Mary Alexander (Quava), Daniel Gatti (Big Bangwidth), Kim Odhner (Orient Networks).
Just nu är ,som förhoppningsvis har framkommit på den här bloggen, gräsrotsvideon en av de allra hetaste innegrejerna här i Silicon Valley.
Precis vad det är som gör Silicon Valley så speciell har diskuterats ad infinitum men jag tror att en viktig orsak som man ofta missar är helt enkelt att Kalifornien och Silicon Valley helt enkelt ligger så långt bort från resten av det konservativa och ofta bakåtsträvande USA. Det tar hela fyra timmar att flyga till Chicago och Mellanvästern. Det har gjort att man från allra första början med den store Stanfordprofessorn Fred Terman, har tänkt på Silicon Valley och Kalifornien som en motvikt till resten av USA.
På det sättet liknar Silicon Valley mycket Sverige. På Fred Termans tid så flyttade alla smarta studenter i Kalifornien tillföretag på östkusten. Terman ville stoppa flykten och skapade den entreprenöriska Silicon Valley-andan för att hålla dom kvar här i Kalifornien. Som vi kan se idag så lyckades han över alla förväntningar. Stanford och Berkeleyuniversiteten spelar givetvis en stor roll, men även här är det avståndet till resten av USA och den speciella anda som Terman skapade som gör Silicon Valley till en av världens mest kreativa områden.
[tags] USA, Silicon Valley, entreprenörer, Fred Terman, videbloggar [/tags]
Som vi kan se från den aktade politiska tidsskriften Economists omslag så råder der knappast något tvivel om vem som vann bombkriget i Libanon. Just nu befinner sig Bush-regeringen i ett fruktansvärt dilemma över hela Mellanöstern. Fronterna vacklar hela vägen från Afghanistan till Libanon och Palestina och man har ingen backup-plan.
Som JIM RUTENBERG skriver i New York Times så går president Bush nu till attack mot demokraterna för att de efter tre år försiktigt börjar kritisera det för länge sedan förlorade kriget: In Election Push, Bush Faults Talk of Iraq Pullout.
It was the most direct attack on Democrats that Mr. Bush has made from a White House lectern this election year, and it effectively signaled the beginning of a more outright political season for him and his aides as they work to help Republicans maintain control of Congress.
The appearance offered a preview of the themes the White House and Republicans will use this fall during their most daunting electoral challenge of Mr. Bush’s presidency, with continued voter dissatisfaction over the course of the war, the high price of gasoline and the president’s overall job performance.
Democrats have pointed to polls showing that public support for the war continues to wane, and the president acknowledged as much on Monday.
“These are challenging times, and they’re difficult times, and they’re straining the psyche of our country,” Mr. Bush said in an hourlong news conference. “Nobody wants to turn on their TV on a daily basis and see havoc wrought by terrorists.”
Analysts from both parties have called the war the biggest political liability facing the Republicans this year. Mr. Bush’s political aides have urged fellow Republicans to embrace the conflict, and Mr. Bush seemed to go a step further, suggesting that he hoped the midterm elections would be fought over rival approaches on Iraq.
För att visa hur bisarr den sittande regeringen har blivit så sände man plötsligt bud om den hastigt påkallade presskonferensen bara två timmar före den skulle äga rum.
Det råder knappast något tvivel om att Bush inte längre är en frisk man. Han kan, som Jim Rutenberg påpekar i sin artikel inte längre ens uttala namnet på det demokratiska partiet rätt. Hans talfel verkar ha förvärrats och han kommer än en gång att gå till val på fortsatt krig i Irak. Ett krig som han är övertygad om att han kommer att vinna.
Men som Tom Schwartz skriver i TomGram så kan läget idag knappast bli mer katastrofalt. Här är några av Toms observationer: Den Irakiska regeringen är helt maktlös utanför den Gröna Zonen i Baghdad och den Irakiska armén är helt beroende av den amerikanska och existerar därför inte ens som en självständig organisation. Till det kan vi lägga den gigantiska korruptionen och det snabbt sönderfallande samhället.
Den amerikanska armén är idag helt maktlös i Irak och när gerillan får tag på de primitiva Katyusharaketerna som Hizbollah använde så effektivt mot Israel så kommer de att kunna beskjuta den Gröna Zonen i Baghdad, och då är kriget över.
Problemet med Bush-regeringen är att den endast tänker i militära banor. Istället för att arbeta mot en politisk lösning genom att förhandla med Iran och stifta fred mellan Israel och Palestina så tänker man nu försöka tvinga Iran att stoppa sitt atomprogram. Om man inte lyckas isolera Iran så kan det mycket väl hända att man öppnar ännu en front i ‘Kriget mot Terrorismen’, denna gång genom att bomba Iran.
Vi har all anledning att vara mycket rädda för de närmaste två plus åren som George Bush kommer att sitta kvar vid makten. Libanonkriget är med stor säkerhet inte det sista kriget som denne komplicerade man kommer att starta.
Kommer folket att följa Bush ännu en gång och ge republikanerna carte blanche att fortsätta kriget i Irak och kanske också starta ett nytt storkrig i Iran? Det är svårt att säga. Många republikaner är djupt oroade över krigets tilltagande impopularitet här i USA. Men samtidigt kommer republikanerna att göra allt för att måla demokraterna som opatriotiska och i säng med terroristerna.
Republikanernas nya initiativ om hårda tag mot USA:s invandrare kommer också att bli populära inom breda lager i Sydstaterna och Mellanvästern, precis som Folkpartiets invandrarfientliga flörtande i Sverige.
Vi får verkligen hoppas att amerikanerna har fått nog av Bush-regeringens blodtörstiga utrikespolitik och röstar på demokraterna i kongressvalen i November. En positiv utveckling är att även många demokrater som hittills inte har vågat yttra så mycket som ett pip mot Bush och republikanerna nu vågar tala klartext. Krig eller fred, kongressvalen här den 7:e november kommer att bli ett av USA:s genom tiderna viktigaste val.
George Bush, USA, Irak, Kriget mot Terrorismen, Kongressvalen 2006, presidentens presskonferens [/tags]
Allteftersom videorevolutionen drar fram som en tsunami genom den gamla spindelvävsfyllda bloggosfären så kommer videofilmare som Kevin Nalty att bli allt inflytelserikare.
Klicka på startknappen på bilden för att spela videon
Nalty specialiserar sig på att skapa korta virusvideon som Googleheads som jag visade i helgen. Videon som sprids som en löpeld på webben kommer att spela en allt större roll inom politik och marknadsföring, som Ryan Lizza skriver i New York Times The YouTube Election:
Last week, Senator George Allen, the Virginia Republican, was caught on tape at a campaign event twice calling a college student of Indian descent a “macaca,” an obscure racial slur.
The student, working for the opposing campaign, taped the comments, and the video quickly appeared on YouTube, where it rocketed to the top of the site’s most-viewed list. It then bounced from the Web to the front page of The Washington Post to cable and network television news shows. Despite two public apologies by Senator Allen, and his aides’ quick explanations for how the strange word tumbled out, political analysts rushed to downgrade Mr. Allen’s stock as a leading contender for the 2008 Republican presidential nomination.
YouTube’s bite also hurt Senator Joseph I. Lieberman, who was defeated by the political upstart Ned Lamont in Connecticut’s Democratic primary earlier this month. In that contest, pro-Lamont bloggers frequently posted flattering interviews with their candidate on YouTube and unflattering video of Senator Lieberman. The Lamont campaign even hired a staffer, Tim Tagaris, to coordinate the activities of the bloggers and video bloggers.
Alla ni svenska studenter som inte visste vad ni skulle bli och valde ‘media’ på gymnasiet, ni suger inte, det här är er revansch, nu kan ni plötsligt visa era gråtande föräldrar att ni – kanske- trots allt kan bli nått när ni blir stora. Åtminstone om ni kan skapa korta och slagkraftiga videofilmer som kan spridas gratis över webben tack vare YouTube och Google Video.
Årets svenska val är inte det första valet där bloggar kommer att spela en roll, det är det sista valet före videorevolutionen.
Hade Israel och USA kunnat fortsätta bomba Libanon om det inte hade varit för de videon som visade den brutala förödelsen? Hade Bush-regeringen varit på reträtt i Irak om det inte hade varit för de amerikanska vakternas billiga digitalkameror i Abu Ghuraib? Och hade George Bush vunnit 2004 års presidentval om det inte hade varit för hans mästerliga Swiftboat-attack mot John Kerry, en redan legendarisk virusvideo.
Kevin Nalty, som bl.a. driver videovirussajtenCubebreak visar att det är möjligt att göra såna här videon med mycket små medel. Jag ringde min son på Microsoft och frågade honom nu i helgen och berättade vad jag höll på med. ‘Vad kostar en bra videokamera’ frågade jag. ‘Hänger du inte med’, svarade han, de allra flesta digitalkameror idag kommer med ‘dual mode’, de är både digital och videokameror samtidigt.
Med billiga videokameror, gratissajter som YouTube och billiga redigeringsvektyg, är det konstigt att vi befinner oss på tröskeln till en folkets digitala revolution?
Gregg och Evan Spiridellis JibJab productions är ett annat exempel på hur billiga korta animerade virusfilmer har kommit till webben och bloggosfären för att stanna.
Tryck på startknappen för att spela videon
Som Ryan Lizza skriver i New York Times så är det inte säkert att vi verkligen vill ha så mycket demokrati. Men det rådet inte det minsta tvivel om att videodemokratin är här för att stanna, och att den kommer att förändra alla världen på ett otal olika sätt.
Det är också intressant att se hur ett par tre olika teknologier har kommit samman i en ‘inflection point’ för att skapa den här Tsunamin: Macromedia Flash, som är det videoformat som de flesta videofilmer distribueras i på webben, bredband och billiga videokameror. En revolution som kommer att få oanade konsekvenser in framtiden.
[tags] USA, videon, bloggosfären,Kevin Nalty [/tags]
Foto Det Progressiva USA. Ledson Winery i Sonomadalen. 18/8/2006.
Även för den som inte dricker vin så är det en upplevelse att besöka Sonoma och Napa strax norr om San Francisco. En av orsakerna är den vackra naturen men en annan lika viktig är de många fina byggnaderna.
Som den här på Ledson Winery. Nåja fin och fin, den verkar som något som en bindgalen arkitekt med storhetsvansinne skulle bygga. Men åtminstone är det svårt att missa den här vingården.
Och vinet är säkert förstklassigt. Men man frågar sig varför man bygger såna här gigantiska byggnader eftersom det ju bara gör hela vinproduktionen så mycket dyrare. Jag misstänker att det är ett sätt att sätta litet piff på vingården. Jag menar men vill köpa vin från ett tråkigt trevånings HSB-hus i Solna när man kan köpa det från ett sånt här slott, hur kitschigt det än kan verka.
Problemet med både Sonoma och Napadalen är att de verkligen är smala dalgångar och på helgerna står bilarna i långa köer på de smala vägarna i allt mer desperata försök att ta sig norrut från San Francisco.
Så den som vill upp dit bör till varje pris undvika helgerna. Och den som bara vill köpa vin därifrån bör gå med i en s.k. vinklubb och köpa vinet direkt på webben. De här vingårdarna lägger också an stort på sina presentaffärer där man inte bara kan köpa vin utan allt mellan himmel och jord. Och med flera hundra tusen besökare per vingård per år så kan man förstå varför.
