Erik Ohlsson har en bra och vederhäftig artikel i dagens DN Vildsinta teorier om attackerna mot World Trade Center lagom till femårsjubileet av Osama bin Ladens terrorattack mot New York och Washington.

Klicka på bilden för att se filmen

Ohlsson skriver om den berömda videofilmen Loose Change som har gjorts av den blott 22:årige Dylan Avery

Filmen, som är 80 minuter lång och alltså en riktig spelfilm fast den är i videoformat, kostade bara $2000 att göra och en ny och bättre version kostade $6000.

Ni kan se filmen direkt på webben på den här länken.

Så varför skriva om en film som handlar om en konspirationsteori som är helt galen? Terrorattackerna inträffade precis som vi har sett dom på TV och Bushregeringen hade ingenting med dom att göra. Han var helt ointresserad av Osama bin Laden. Den enda han var intresserad av var att anfalla Saddam Hussein.

Jo filmen är intressant för att den visar hur lätt och enastående billigt man kan göra en dokumentärfilm med bl.a. dokument som visas direkt i kameran och bl.a. en mycket skicklig användning av Google Earth som jag tycker är imponerande.

Så glöm temat för ett ögonblick och tänk istället på tekniken och teknologin. Billiga videokameror, billiga datorer, och en nästan helt gratis distributionsmetod via webben.

En sån här film hade varit helt omöjlig för tio år sedan. Den hade kanske kunnat visas på vissa biografer som visar s.k. underjordiska filmer, men idag kan miljoner människor över hela världen se den, i alla fall vi som har bredband.

Låt oss nu tänka oss framåt i tio eller tjugo år och vi kan lätt föreställa oss hur enkelt det då kommer att bli att skapa och distribuera såna här filmer.

Vi lever i en helt ny värld som som förändras allt snabbare. Gamla maktstrukturer faller och nya aktörer träder in på marknaden. Och det mest spännande idag är att de nya aktörerna är vi själva.

Samtidigt är det dags att begrunda att de nya medierna alla är digitala så vi kommer inte längre att kunna veta om dokumentärfilmen är sann eller inte. Om Bush-regeringen vill att vi skall tro att de amerikanska trupperna i Irak möts av jublande folkmassor så kan de lätt skapa hur många sådana filmer som helst. Och Kim Jong-il kan visa oss ett Nordkorea befolkat av idel mångmiljonärer som surfar webben med bredband och som alla har personliga tränare, sina egna simbassänger och hur mycket Kimchi som helst. Orden, och bilderna, är fria. Välkommen till den digitala mediarevolutionen.