Politik

Engelska, svenska eller svengelska, finns det en lingvist i församlingen?

[print_link]

Språk är oerhört mycket svårare än man tror. Språket existerar inom kulturella ramar som är minst lika viktiga som själva orden, meningarna, syntaxen och semantiken.

Jag minns hur jag började tumma i en biografi över den ryska poeten Marina Tsvetaeva på ryska på ett bibliotek här i Silicon Valley och efter några sidor märkte jag att det var något fel på boken. Jag kunde inte sätta fingret på det direkt men sedan förstod jag. Trots att språket var ryska så var tankeg[ngarna och den kulturella inramningen inte den ryska och mycket riktigt, boken var översatt till ryska från engelska.

Svenskar som bor alltför länge i USA eller andra länder förlorar inte bara stegvis sitt modersmål de förlorar också de kulturella ramar inom vilket det svenska språket existerar. Efterett tag börjat de pratar som amerikaner även om det är på svenska. Amerikanske värderingar kryper också in i språket.

Ibland blir jag rättad för omedvetna anglicismer här på bloggen, något som jag är alltid är mycket tacksam för.

 

[tags]Engelska, Amerikansk Engelska, Swenglish, Svenska och Engelska, Språk Anglicismer[/tags]

5 thoughts on “Engelska, svenska eller svengelska, finns det en lingvist i församlingen?

  1. Bertil Wennergren

    Att folk (eventuellt) inte anmärker på Bildts anglicismer kanske beror på att det är lönlöst att klaga på något som den karln gör eller säger. Tala till en vägg. Vatten på en gås. Osv. Annat är det med dig.

  2. Leiph Berggren

    Det finns en nyansskillnad mellan hur anglicismerna används av oss i Sverige, och hur de landar hos er i förskingringen. “Vi” väver in orden i ett svenskt kontext [vi committar oss, använder buzzwords, klagar på bloatad kod] vilket för den fåkunnige kan låta som ett inslag av internationell erfarenhet. “Ni” översätter engelska uttryck ordagrant vilket gör att språket bli lite lätt obegripligt [showen var prislös =? gratis?].

    Du har rätt i att det inom vissa kulturer är status att slänga sig med låneord [corporate bullshit], men jag tror att du har fel i att man generellt accepterar angliserat tal. Eventuellt vill framtiden visa detta.

    /Leiph

  3. Bossebus

    Eftersom USA har blivit så dominerande i form av film/tv etc,böcker med mera “kultur” ,”freedoom”, så är det inte så konstigt att anglicismer kommer in i det svenska språket.
    Så har det alltid varit om man tittar på Tyskans eller det Franska inflytandet.(Finska,Samiska,Ryska influenser finns)

    Det är på gott och ont.

    Men visst är modersmålet,kulturen, en väldigt viktig faktor.

    Vem vill ha en monokoltur ala veteodling tex
    (För att ta ngt ur högen)

    Här lite kul språk: 🙂
    http://www.bruzelius.info/Nautica/Naval_History/SE/TiS(1895)_p335.html

  4. Kurt

    Anglicismer som inte kan börjas vettigt i svenska fungerar ju inget bra. Prislös har ju dels inte riktigt samma faktiska betydelse som ovärderlig, dessutom kan ju prislös faktiskt betyda t ex någon som blev utan ett pris i en tävling. Inom fackspråk, där det inte alltid finns svenska uttryck, tycker jag att det ibland kan vara OK, men annars berikar de ju sällan språket.

Comments are closed.