[print_link]
Efter att ha läst Gunnar Lindstedts spännande bok om Trutsorhärvan “Svindlande affärer”, så förvånades jag över att brottet preskriberades efter bara tio år. 46 miljoner kronor är ju trots allt inte direkt småpotatis och tusentals småsparare förlorade skjortan.
Det är ju inte dumt, man stjäl 46 miljoner kronor, håller sig borta i tio år vilket gör att man får in 4.5 miljoner kronor per år. Sen kan man leva loppan resten av livet.
Själv tog jag ut studiebidrag för att studera (kinesiska) i Kina. Det var inte mycket pengar, men jag blev skyldig myndigheterna 3 tusen kronor. Samma myndigheter som alltså förlät Trustormiljonerna efter tio år.
Jag flyttade till USA och tänkte inte mer på de är futtiga pengarna. Studiemedelsnämnden visste ju i alla fall inte var jag var tänkte jag. Men myndigheterna gav sig inte, och efter tjugo år var summan uppe i 30 000 kronor. Då satta man till alla klutar. Räntan höjdes drastiskt och jag fick veta att om jag inte gjorde något så skulle mina 3 000 kronor efter ytterligare tjugo år vara uppe i svindlande belopp som jag aldrig skulle kunna betala igen. Säkerligen 300 000 kronor eller ännu mer. Men det viktigaste var, mitt brott skulle aldrig preskriberas, punkt och slut.
Så eftersom dollarn då stod i 11 kronor så tog jag tag i saken och betalade jag tillbaks pengarna. Det var ju inget märkvärdigt, $ 3000, men det intressanta var att min lilla skuld som ju var pengar jag hade kommit över helt lagligt, aldrig skulle preskriberas hur länge jag än levde.
Tydligen är det skillnad mellan ekobrottsling och ekobrottsling i Fredrik Reinfeldts Sverige.
Länkar:
[tags]Joachim Posener, Trustorhärvan, Ekobrrott i Sverige, Ekobrott, Economic crimes in Sweden[/tags]
Japp “Sveriges Rikes Lag” har aldrig varit Sveriges fattigas Lag. Det visar också med all önskvärd tydlighet att det gamla feodalsamhället fortfarande håller Sverige i ett järngrepp trots den vackra yttre fernissan.
Ekonomisk brottslighet har aldrig var något stort brott i sverige, kanske för att de flesta ekonomiska brottslingar tillhör social grupp 1 och överklassen och inte socialgrupp 2 och 3. Det förhållandet är också orsak till den korta preskriptionstiden, dessa överklassbrottslingar har ju enligt juristsverige goda hemförhållande och goda förutsättningar rehabiliteras.
Verkligheten är att den som t.ex. själ korv på ICA behandlas mycket mer hårdhänt av myndighetssverige än den som stjäl skattemiljoner, tömmer företag på alla tillgång, blåser de anställda på inbetalad skatt och försäkring, etc.
Lagboken kallas ju Sveriges Rikes Lag och i folkmun står Rikes för de rika, och den synen är kanske inte är en slump.
Är det nån som vet varför myndigheterna bestämde sig för att preskribera vad som trots allt antagligen är det största ekobrottet i Sverige sedan Krugerkraschen?
Varför hade man så bråttom?
Ja en preskribtionstid på tio år är rent skrattretande. Tio år är ju ingenting.
Det är intressant att se likheterna mellan Joakim och Mardoff, och jag tycker att som han säger inte har ngt att dölja inte borde hålla sig på rymmen.
Låt han umgås med Mardoff så länge som den ska sitta inne.