Politik

Kan sociala nätverk fördjupa demokratin? Beth Simone Noveck:Wiki Government

[print_link]



Klicka på bilden.

Vi känner sociala nätverk från FaceBook och LinkedIn, men kan dom också användas för fördjupa demokratin genom att öppna upp slutna byråkratier och därmed avlägsna vad som allmänt går under benämningen single point of failure? Dvs att en liten grupp byråkrater utan insyn kan fatta beslut som påverkar befolkningen och som ofta inte bara kan strida mot sunt förnuft utan också mot lagen?

Som Sokrates skall ha sagt, Quis custodiet ipsos custodes,vem vaktar vakterna?

Beth Noveck har startat ett socialt nätverk för att ge experter från utanför USA:s mäktiga patentbyråkrati insyn och delaktighet i patentprocessen. I dagens kunskapsbaserade samhälle har de flesta medborgare kunskaper som skulle kunna hjälpa byråkrater att fatta bättre beslut och kanske t.o.m. avlasta och strömlinjeforma deras arbete.

Resultatet är Peer-to-Patent som för första gången öppnar patentprocessen till insyn.

Beth Simone Noveck är vice teknologichef för President Obamas Open Government Initiative i Office of Science and Technology Policy. Hon har skrivit en mycket intressant och till skillnad från de flesta böcker som skrivs om sociala nätverk och Web 2.0-teknologin, mycket seriös bok om hur hon har använt sociala nätverk för att demokratisera den amerikanska patentprocessen.

 

[tags]Web 2.0, bredband, Java, Webben, Internet, Datorer, mobile Internet, PHP, MySQL, LAMP stack, Beth Simone Noveck,Wiki Government, Datasf.org,Wiki Government,Peer-to-Patent [/tags]

13 thoughts on “Kan sociala nätverk fördjupa demokratin? Beth Simone Noveck:Wiki Government

  1. Björn Nilsson

    Att få en allsidig beskrivning av hur beslut växer fram kan vara väldigt svårt och det behöver inte bero av någon illvilja eller hemlighetsmakeri. Man kan ju inte kräva att alla skall föra protokoll över alla samtal och skriva ner alla tankar hela tiden, trots att en del samtal och tankar kan dra igång oväntade och viktiga processer. Det förutsätter att tillvaron är fullständigt genomskinlig och tillgänglig för planering i alla avseenden, och det tvivlar jag på. Har pysslat lite med historisk forskning själv, och har man gjort det inser man lätt att det som ryms i dokumenten (även när det är saker som ligger nära i tiden och man kanske till och med har egna erfarenheter av dem) bara är ett litet utsnitt av det stora skeendet.

    Intressant det där med skolan. Är det inte sommarlovet som gör att man vill bli lärare?

  2. Christer W

    Björn, som det är i dag kan du som enskild medborgare nästan bara ta del av besluten som gäller dig (och alla) i form av protokoll och verkan. Hur beslutet har väckts, hur det har handlagts, vad som har sagts och gjorts är i det närmaste omöjligt veta.
    Oftast göms de processerna i inte offentligt arbetsmaterial som antingen förstörs eller hamnar i nått förråd hemma hos någon. Senast i dag gick Björklund ut med förändringar och skärpningar när det gäller lärarkåren, det var bara besluten vi fick höra något om och ingenting om handläggningen av frågorna.

    Som kuriosa när det gäller skolan, jag har länge förväntat mig den utveckling Björklund har dragit i gång eftersom det gäller att anpassa och samjämka med omvärldens utbildningssystem. Det har varit rätt uppenbart att sossarna har inte vågat ta den konflikten med lärarkåren, eftersom de i det läget hade mött tre motståndare, lärarna, föräldrarna och borgarna med sin massmediadominans.
    En av mina bekanta som är lärare kom och var upprörd över vad som sker, och när jag stillsamt påpekade för honom att det var för mer än tio år sedan jag påtalade för honom att det här kommer hända och att det var bara tidsfråga så blev han ställd, han visst ju det.
    Det sorgliga i saken är att han också sa, kommer de korta av ledigheten då slutar han och söker nytt jobb, då är frågan vilket är huvudanledningen till att han jobbar som lärare.

  3. Björn Nilsson

    Jaha, vi vill veta maximalt vad myndigheterna har för sig. Å andra sidan protesterar vi å det livligaste när myndigheterna vill veta maximalt vad vi har för oss. Hur är det när vi via myndigheternas datorer vill fiska uppgifter om andra människor då? Ett nätverk kan ju vara ett kriminellt nätverk.

  4. Lennart

    Alla: Den nya öppna amerikanska modellen har två komponenter. Den ena är öppna gränssnitt till alla data som inte är konfidentiella. Det betyder att vem som helst med en dator kan accessa datan på säg Uppsala kommuns serverar och sen göra sina egna analyser och sen lägga ut dom på nätet. Exempel: man kan skriva en mashup av var alla brott i Uppsala sker och visa på en Google-karta.

    Det finns mängder med sånt man kan göra som kommunen kanske aldrig skulle tänka på eller ha resurser att göra.

    Den andra är vad Beth Simone Noveck har gjort, öppna vissa slutna processer för kvalificerade utomstående via webben, där de utomstående kan hjälpa till. Ett exempel som liknar det med patentprocessen är hur man processar asylsökande, hur man processar körkort osv.

    Det senare är ett utomordentligt intressant experiment som jag tror kommer att minska vad Beth Simone Noveck kallar single point of failure.

  5. Christer W

    Tappade bort slutklämmen.
    Egentligen borde det vara lag på att alla kommunala-, landstings-, riksdags- och regerings-sammanträden Ska spelas in och ej kunna justeras eller förändras

  6. Christer W

    Vad du efterlyser är någon form av öppna processer som vilken medborgare som helst ska både kunna ta del av och agera i. Inte bara “ges” möjligheten att påverka som det kallas.
    För tyvärr är det som Bossebus skriver, protokollen säger inget annat än vad som behandlades på sammanträdet och vad och hur beslutet blev.
    Om man ska förstå hur beslutet kom till så måste man ha dagordningen och underliggande handlingar i sin hand och förhoppningsvis en tidningsartikel om vad som sas på sammanträdet.
    Egentligen borde det vara lag på att alla kommunala-, landstings-, riksdags- och regerings-sammanträden. (Jag tror att jag ska börja driva kampanj om det, för ett är säkert att den kommunal vänskapskorruptionen skulle få mycket svårare att överleva)

  7. Bossebus

    L:

    Jag förstår vad du menar.

    Sverige har en sk “offentlighetsprincip” när det gäller offentliga handlingar.

    Jag har begärt ut,och fått, en hel hög med material i ett par ärenden som retat mig.

    Men vad hjälper det när varje protokoll ser ut så här:

    “Blahblah informerade muntligt om situationen blöhblöh”

    Och så småningom:
    “Bäbä beslutar enligt tidigare information att: xyz xx lägga ner… etc”

    Skendemokrati kallar jag det och jag menar inte Statens Järnvägar!

  8. Lennart

    Christer, Bossebus: Givetvis, precis som krig. Vad det här handlar om är att öka utomståendes insyn och inflytande på hittills stänga och dolda processer, som patentprocessen. Jag kan mycket väl tänka mig något liknande för svenska processer som asylprocessen där utomstående sakkunniga skulle kunna hjälpa till via ett socialt nätverk.

    Och skulle det vara möjligt så skulle det i alla fal bidra till mer insyn och social rättvisa. Som ju inte är het obesläktad med demokrati.

    Men om sanningen skall fram kunde jag inte komma på en bättre rubrik. Ge mig ett bättre ord.

  9. Bossebus

    CW:

    Helt rätt!

    Sedan slänger vi ur oss ord som “demokrati” som om det vore klart och klappat både i verkligheten och definitionsmässigt.

  10. Christer W

    Egentligen är frågan “kan sociala nätverk fördjupa demokratin” rätt dum. Sociala nätverk kan både fördjupa och försämra demokratin. Även diktaturer skapas av sociala nätverk. Det avgörande är vad nätverk innehåller och vilken makt det har och vad det har för ambitioner.

  11. Marcin

    Vad tror du om nätverk som stöttade individer som utsätts för godtycke från olika myndigheter. Sladdarna ligger redan ute men nu är det “bara” att koppla ihop dem.

  12. Björn Nilsson

    Skulle man inte kunna uppnå en intressant effekt här genom att vända på frågan: Kan sociala nätverk förytliga/försämra demokratin? Svaret borde vara “kanske” så länge man inte förklarar vad det sociala nätverket har för innehåll, uppgifter och regler.

    En idé med åtminstone vissa typer av demokrati är att det inte spelar någon roll vem du är. Du är en myndig person försedd med en rösträtt, oavsett vem och vad du i övrigt är. Är det samma sak i dessa nätverk? Kan det inte vara i bästa fall en välförtjänt meritokrati, i värsta fall rena töntskallar eller kriminella som styr i nätverken? Jag undrar om den här nätverksdemokratin mer kan jämföras med ett medeltida europeiskt tillstånd: det fanns inom auktoritära system diverse grupper som fungerade någorlunda demokratiskt internt men inte utåt.

Comments are closed.