Politik

Språk och kultur, påverkar vårt språk hur vi ser verkligheten omkring oss?

Påverkar språket hur vi ser på vår omvärld, ser vi omvärlden genom en språklig lins? Kan vi ens se vad vi inte kan sätta ord på?

Den store amerikanska lingvisten Noam Chomsky anser att alla människor har en gemensamuniversell grammatik som gör det möjligt för oss att snabbt lära oss språk i barndomen. Ludwig Wittgenstein ansåg i sin klassiska bok Tractatus logico-philosophicus från 1921 att språket i en helt bokstavlig mening är en bild av verkligheten.

Lera Boroditsky skriver i Wall Street Journal om den senaste forskningen på området som ger vid handen att olika språk faktiskt ger oss olika förutsättningar att uppfatta vår omvärld: Does Language Influence Culture? – WSJ.com

For example, in Pormpuraaw, a remote Aboriginal community in Australia, the indigenous languages don’t use terms like “left” and “right.” Instead, everything is talked about in terms of absolute cardinal directions (north, south, east, west), which means you say things like, “There’s an ant on your southwest leg.”

 

[tags]Språk och kultur, Language and Culture, Noam Chomsky, Language Chomsky, Språk Chomsky,Pormpuraaw[/tags]

4 thoughts on “Språk och kultur, påverkar vårt språk hur vi ser verkligheten omkring oss?

  1. Kerstin

    Men den här artikel går ännu längre och säger alltså att vissa faktiskt språk ger oss fysiska färdigheter som hur man hittar rätt i en skog t.ex.

    Visst, och där har vi ocksåstora skillnader mellan dialekter och mellan stadsbor och lantortsbor, som på vissa områden har helt olika ordförråd.

    Minns hur förnärmad dottern blev när vi flyttade ut på landet från Göteborg när hon var 8 år, och grannflickan (lika gammal och infödd landsortsbo) skrattade ohejdat åt henne när hon inte kände till skillnaden mellan halm och hö?
    För dottern, stadsbarnet, var det gräs som gräs, även om det var torkat och kunde heta lite olika saker, synonymer visst hon att det fanns, för grannflickan handlade det om hela olika saker, som skulle användas för helt olika ändamål. En nog så viktig kunskap om man ska handha husdjur som kor och hästar ex.

    Men det där var också en slags språkskillnad, sådana speglar ju inte sällan olika kunskaper, som det ju gjorde här.

    1. Lennart

      Kerstin: Bra exempel. När min äldste son var fyra var vi ute och gick med en av hans vänner och plötsligt pekade han upp i rymden och sa “Karlavagnen” som jag hade lärt honom att känna igen. Hans lille vän såg ingenting han bara såg en massa prickar uppe i himlen.

      Ett annat kanske viktigare exempel är när vi kommer upp i tonåren inte längre kan lära oss att uttala utländska språk felfritt. Våra hjärnor är inte längre förmögna att återskapa de olika ljudkombinationer som behövs för att man ska tala om en infödd.

      Orsaken till att det är så viktigt är att det visar hur språken påverkar oss fysiskt. Jag kan t.ex. för mitt liv inte höra skillnaden mellan de sju olika tonerna av den kinesiska Fujiandialekten.

  2. Kerstin

    Lennart:
    Det här är ett väldigt intressant område du tar upp här som jag inte kan låta bli att orera lite om.

    1) Språk är nästan aldrig direkt och okomplicerat översättbara. Ord som i vissa sammanhang betyder samma sak på två språk, och som man tenderar att översätta som betydande samma sak, kan i andra sammanhang betyda helt olika saker. De är varandra inte heltäckande. Det gäller i många fall men framför allt ser vi det här i ideomatiska uttryck som ofta är obegripliga på främmande språk, om man inte lärt sig dem specifikt, även om man kan varje ord som ingår i uttrycken. Sak samma med prepositioner som aldrig är helt överensstämmande på olika språk. Man kan ju fundera på hur dessa påverkar tankarna om omvärlden, som när tyskarna har klar skillnad mellan “på en horisontal yta (auf) och en vertikal (an), medan vi, liksom engelskan använder samma ord här, på/on och troligen ser något gemensamt mellan om föremål ligger ovanpå något eller hänger på en vertikal yta.

    2) Sedan har vi de även andra ord som troligen gör att vi delar upp och förstår världen olika beroende på vilket språk vi talar, eftersom språket klassificerar fenomen utifrån olika kriterier. Ta ex. det svenska ordet “mot” som översätts till engelska med “against” och “towards”. Ordet har två betydelser på svenska fast vi nog anser att den bara har en btydelse, nämligen “mot”, i abstrakt eller konkret mening. Men det måste uttryckas med två olika engelska ord beroende på i vilken betydelse av “mot” vi vill använda en engelsk motsvarighet.
De här orden kan alltså också sägas organisera världen på olika sätt, ge oss olika sätt att uppfatta världen. Där vi svenskar förmodligen om än omedvetet ser någon slags likhet mellan “mot” i abstrakt mening och “mot” i rumslig mening, ser amerikanen kanske ingen sådan likhet alls. Vadå, “against” och “towards” de orden har väl ingenting med varandra att göra?
    Där en svensk förmodligen, men även här omedvetet, ser en gemensam egenskap hos innertak och yttertak, för att vi kallar båda tak (och ofta inte preciserar vilket tak vi talar om för det framgår av sammanhanget), egenskapen att skydda oss ovanifrån, från grannarna på nästa våning eller från regn och snö, där ser amerikanen och engelsmannen troligen inte automatiskt någon gemensam egenskap hos dessa båda typer av objekt. Vadå, “ceiling” är väl en sak, “roof” något helt annat och de har väl inget gemensamt?

    3) Vidare har vi s.k. “false friends”, ord som låter lika på två språk men som betyder helt olika saker. Ta ordet “eventually” som betyder “slutligen” på svenska men ofta blandas ihop med ordet “eventuellt” som betyder “possibly! eller “may be” på engelska.
    Ordet “liberal” är, menar jag, också en sådan false friend. Det betyder helt enkelt olika saker på amerikansk/engelska och på svenska. Jag tror att man måste säga att även ordet “patriotisk” betyder olika saker på amerikansk-engelska och svenska, kanske tom på engelsk-engelska och amerikansk-engelska. Och här kommer vi in på hur ord är teoriimpregnerade, ofta har ett mycket vidare och mer omfångsrikt innehåll än vi ens själva är medvetna om. För precis som du skriver, en svensk som kallar sig patriotisk skulle betraktas som extremhöger, inte som en person som gillar och håller på sitt land rätt och slätt. En amerikan som kallar sig liberal betraktas närmast som kommunist i USA själv betraktar han sig kanske ungefär som en socialdemokrat i Sverige, medan en liberal i Europa, (inkl.i Storbritt) är en klart borgerlig person som avskyr statlig inblandning i politiken.

    Ovanpå detta har vi olika ordanvändningsregler i olika språk, som troligen också påverkar hur vi ser på omvärlden. Innuiterna lär inte ha något ord för “jag” utan talar om sig själva i tredje person. Vad kan det tänkas innebära för deras sätt att förstå samhället och världen tro?

    1. Lennart

      Kerstin: Tack, bra skrivet om ett oerhört intressant ämne! Mitt favoritexempel är när en amerikansk Republikan på 1970-talet träffade en svensk Socialdemokrat och fråga om man hade livstidsstraff. Javisst sa sossen, och de var båda överens om att på det området så hade USA och Sverige lika lagstiftning. Att det svenska livstidsstraffet inte hade något gemensamt med det amerikanska upptäckte de aldrig.

      Ett annat bra exempel är ord som hör samman med “Kriget mot Terrorismen”. Det svenska order “självmordsbombare” är t.ex. en kulturell konstruktion, det arabiska ordet är “martyr”, något helt annat.

      På samma sätt var det oerhört viktig för högermedia i USA att snabbt förhindra att mannen som hade en bomb i sina kalsonger kallades för att tag sen för det löjeväckande ordet “kalsongbombaren” och istället döpa om honom till “Julbombaren” , mannen som försökte bomba på Julafton och döda små kristna amerikanska barn.

      Språk är kul…

      Men den här artikel går ännu längre och säger alltså att vissa faktiskt språk ger oss fysiska färdigheter som hur man hittar rätt i en skog t.ex.

Comments are closed.