Det finns stora ledare med strategiska visioner som ändrar historiens förlopp och som sen med all rätt lever vidare i historieböckerna – och det finns små opportunistiska ledare som får vara glada för en mindre fotnot i dammiga historieböcker i dåligt besökta antikvariat. Trots sin uttalade kristna lära, eller kanske just på grund av den, så verkar det som om Obama kommer att falla i den senare kategorin.
Obamas tal till nationen om Irak, som han gav medan jag befann mig på planet till Sverige och därför först nu kan kommentera, kommer aldrig någonsin att jämföras med t.ex. Nikita Chrusjtjovs avslöjanda om Stalins brott .
Den opportunistiska Obama vågar inte stöta sig med republikanerna, han vågar inte säga sanningen om den kriminella amerikanska invasionen av Irak, bara tala elliptiskt om
From this desk, seven and a half years ago, President Bush announced the beginning of military operations in Iraq. Much has changed since that night. A war to disarm a state became a fight against an insurgency. Terrorism and sectarian warfare threatened to tear Iraq apart. Thousands of Americans gave their lives; tens of thousands have been wounded. Our relations abroad were strained. Our unity at home was tested.
Juan Cole skriver på sin blogg om besvikelsen över Obamas tal:Obama hands Iraq to Iraqis, Sort of; al-Maliki Declares Independence | Informed Comment
At least, the president acknowledged the human cost of the war, for both the Iraqis and the Americans. …
The natural place for Obama to go from here was to a thorough debunking of the Republican war propaganda. Instead, the president almost seemed eager to put the war behind him and behind us, and to more or less let the Republican Party off the hook for driving the US over a cliff.
Instead, Obama shifted attention to the apolitical subject of American soldiers’ valor and the increasing readiness of Iraqi troops. Bad novelists often neglect actually to resolve the outstanding issues raised in their art in favor of a melodramatic ending that tugs at the heart strings.
USA är dålig på att göra upp med sitt eget förflutna. Man har ännu inte gjort upp med vare sig McCarthyperioden eller slaveriet och Obama ger nu det republikanska partiet en frisedel för det Krig mot Terrorismen vars mantel han själv har axlat.
Nate Silver skriver i New York Times om hur det Demokratiska partiet nu verkar gå mot ett historiskt nederlag i årets kongressval: The Gallup Generic Ballot Gives G.O.P. 10-Point Lead – NYTimes.com
The poll stealing the headlines this morning is from Gallup, and for good reason: it gives the Republicans a whopping 10-point lead on the generic ballot. This is, in fact, an all-time record for the Republicans: Gallup has been conducting this survey for almost 70 years, and Republicans have never managed to have quite that large of an edge before.
Trots att de här siffrorna kan ifrågasättas så befinner sig Demokraterna i en sits som inte är helt olik den sits som de svenska socialdemokraterna under Mona Sahlin befinner sig i. Båda partierna leds av svaga ledare som inte kan entusiasmera och övertyga och fånga tidsandan genom sin politik.
Genom att inte öppet erkänna de krigsbrott som begicks under invasionen och i hela kriget Mot Terrorismen, bl.a. i Abu Ghraib, så förpassar Obama sig själv till en liten finstilt fotnot i historien. En man som lovade så mycket men som som sen uträttade så litet. En man som hade kunnat ändra på USA:s historia men som nu istället alltmer blir en fotnot till George Bushs kriminella regim.
Länkar:Centcom
[tags] Irak, USA i Irak, Amerikanska trupper i Irak, Irak, Iraq Obama, Obamas Iraktal, Obama Iraq speech [/tags]
Axplock från den nordiska pressen:
SvD – Mest kommenterat: För lite om svenska valet på tv i Irak , Dagen.se – Stora nyheter: Katolska kyrkan i Irak varnar för inbördeskrig
