Politik

Diabetes-epidemi, budgetkris, sönderfallande infrastruktur, hur kunde det gå så här för stormakten USA?

Man måste vara försiktig med dystopier. Oswald Spenglers idag helt arkaiska och sällan lästa Der Untergang des Abendlandes som kom ut i Första Världskrigets sista skälvande minuter och förutspådde västernlandets undergång, ter sig idag knappast som någon mer lyckat spådom. Boken var mer en spegel av Spenglers sinnestillstånd än till Västerlandets vara eller inte vara.

Men dystopi eller inte, en veritabel brandstorm av negativa nyheter har blossat upp i tidigare så stolta och till synes osårbara supermakten USA den senaste tiden.

Varför, varför så snabbt och hur kommer framtiden att se ut för det amerikanska samhället? Det är synnerligen förvånande hur få som har ställt sig den frågan, trots att USA för bara 20 år sen, strax efter Berlinmurens fall, stod ohotat som världshistoriens första och mest framgångsrika världsomspännande supermakt.

Karin Henriksson skriver i Svenska Dagbladet om en av USA:s många kriser, sjukvårdskrisen: Epidemi av diabetes befaras | Matkultur | SvD

Totalt innebär det att 26 miljoner eller 8,3 procent av befolkningen lider av sjukdomen, men diabetesförbundet ADA uppskattar att sju miljoner har diabetes utan att veta om det och att 79 miljoner befinner sig i riskzonen. Förekomsten är högre, 11 procent, i det så kallade ”diabetesbältet” från Lousiana och upp mot Virginia. I flera uppmärksammade studier dras slutsatser om en kraftig ökning av antalet insjuknade inom de närmaste 30–40 åren med tal på upp till 48 miljoner diabetesfall (både typ 1 och typ 2) i USA. För hela världen anges tal som är så höga som 366 miljoner fall år 2030.

Att det amerikanska samhället har varit bilburet så länge som någon kan minnas, att amerikanerna vägrar att anlägga gågator, att bensinen hålls artificiellt billig, att den amerikanska maten är översockrad och att alla försök att införa en bättre diet för skolbarnen stöter på väldiga protester från de hamburgerkedjor som ofta sköter ruljansen i skolkafeteriorna, är ingenting nytt. Att de två partierna inte kan kompromissa, att amerikanerna vägrar att på allvar befatta sig med den globala uppvärmningen eller med det väldiga budgetunderskottet är heller inget nytt. Att motståndet mot Obamas sjukvårdsreform mest liknar ett Jihadkrig, att Obama vill fortsätta president Bushs Krig Mot Terrorismen i flera år framöver,osv osv osv.

Jag tror själv att det finns flera olika orsaker som plötsligt har gått samman för att orsaka den här krisen. En är helt klart det republikanska partiets successiva radikalisering som har gjort alla försök till samarbete över blockgränserna omöjliga. Som vi har sett i budgetkrisen.

Men det finns också andra orsaker. Utlokaliseringen av miljoner jobb från Mellanvästern till Kina, som har slagit hårt mot USA:s klassiska industriområde och tvingat miljoner amerikaner där att ta lågavlönade servicejobb istället för de högavlönade industrijobb de hade efter Andra Världskriget.

Men kanske den viktigaste orsaken är amerikanernas oförmåga att inse att världen inte längre slutar vid USA:s gränser. Att nya konkurrenter knackar på dörren och att USA:s faktiskt måste börja modernisera. Att man måste börja öppna gränserna till omvärlden, skicka ut sina unga utanför landets gränser och inse att det finns alternativa lösningar utomlands. Att allt inte uppfinns i USA och att USA kan lära sig från andra länder.

Men egentligen är det för tidigt att försöka hitta orsaker. Det kommer att bli en uppgift för historikerna om 50 tillo 100 år. Det viktigaste idag är att vi i alla fall kan formulera frågan även om vi inte kan lämna ett trovärdigt svar.

Och lika viktigt är att inte att USA givetvis kommer att överleva och kanske, om några decennier, t.o.m blomstra. En orsak till det är USA:s dominans på det sociala nätverksområdet, en annan dess ställning inom datormolnen och den mobila webben.

Länkar:US. Department of Health and Human Services, California Department of Public Health, California Department of Healthcare Services, Patient Protection and Affordable Care Act

Axplock från den nordiska pressen:

Nyheter – Nyheter, Nyheter – Nyheter, SvD – Senaste nytt, SvD – Senaste nytt, Aftonbladet: Sveriges nyhetskäl, Helsingborgs Dagblad: Nyheter, Ekot, Ekot

2 thoughts on “Diabetes-epidemi, budgetkris, sönderfallande infrastruktur, hur kunde det gå så här för stormakten USA?

  1. roger

    Problemet som jag ser det är att de inte mättat mun efter matsäcken. Bush lät inte ens visa överskott under brinnande högkonjunktur, utan bara fortsatt att låna pengar till krig och vad det än må vara. Sedan kom finanskrisen då det lånades ännu mera pengar för att fixa till det.

    Statsskuldens utveckling (miljarder dollar) och som procent av BNP
    2001: 5 769,9 (57,4 %)
    2002: 6 198,4 (59,7 %)
    2003: 6 760,0 (62,5 %)
    2004: 7 354,7 (64,0 %)
    2005: 7 905,3 (64,6 %)
    2006: 8 451,4 (64,9 %)
    2007: 8 950,7 (65,5 %)
    2008: 9 985,8 (70,2 %)
    2009: 12 867,5 (90,4 %)
    2011: 14 300,0 (100 %)

    Skuldkurvan pekar spikrakt uppåt http://en.wikipedia.org/wiki/File:USDebt.png

    Lösningen nu enligt många tycks vara att fortsätta låna pengar. Att höja skuldtaket vars syfte är fungera som en övre gräns på hur stor skuld landet får ha. Detta skuldtak har höjts 78ggr de senaste 50åren!!!

    Några tycks dock anse att det, någon gång innan varenda skattekrona går till att betala räntor, kan vara läge att sluta spendera mer pengar än vad man har.

    Nära 5000 miljarder dollar har Obama lånat och satt sprätt på under sin period utan att få ordentlig fart på ekonomin och nu tycker vissa att det får räcka. Obama har kännt till detta skuldtak hela tiden men bara fortsatt sätta sprätt på lånade pengar, han väntar in i det sista och ger republikanerna ett omvänt Corleone förslag (give you an offer you cant accept) för att framställa republikanerna precis så som du uppfattar dem, radikala och osamarbetsvilliga.

    Exakt när vill demokraterna ändra på skuldkurvan?
    Är det konstigt att så många amerikaner visar sig ovilliga till att betala skatt när de ser hur de hanterar pengarna? Vart har deras skattepengar gått? Till banker och krig!

    För varje dollar de spenderar är 40cent lånade, allvarligt, är det oansvarigt att försöka vända denna trend?

    1. Lennart

      Roger: Trenden måste givetvis vändas, USA lever långt över sina tillgångar. Det är därför det är så viktigt att stoppa utlandskrigen, göra sig av med statssubventioner till t.ex. jordbruket och s.k. ear marks och höja skatteintäkterna.

      Med litet god vilja skulle det inte alls var svårt.

Comments are closed.